Övergödning, eller eutrofiering, är ett av de största miljöproblemen i Östersjön och orsakas av förhöjda näringshalter i vatten. Eutrofieringen beror till stor del av näringsförluster från åkermark (Bernes, 2005, s. 83). För att sänka näringshalterna i vatten kan ett flertal åtgärder vidtas, till exempel genom att införa odlingsfria skyddszoner utmed vattendrag (Jordbruksverket, 2008). I denna uppsats studeras sådana skyddszoner där det 16 år långa Dyåprojektet i Nynäshamns kommun har använts som fallstudie.

Bakgrund: Användningen av läkemedel ökar i samhället och speciellt bland äldre. När människan åldras ökar risken för sjuklighet, detta i kombination med det naturliga åldrandet gör att läkemedel kan få förändrade effekter så som interaktioner, biverkningar samt låg följsamhet till läkemedelsbehandlingen. Distriktssköterskan träffar dessa patienter i sitt arbete dagligen. Syfte: Syftet med studien är att belysa konsekvenserna av polyfarmaci hos äldre. Metod: En litteratursammanställning utförd som innehållsanalys på 14 artiklar som resulterade i fem underteman och ett tema.

Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka hur arbetsterapeuter använder lek som intervention för barn med funktionsnedsättning. För att besvara syftet valde författarna att göra en litteraturöversikt för att skapa kunskap inom det valda problemområdet. Litteratursökning gjordes i databaserna CINAHL, PubMed, PsykINFO och AMED-EBSCO och resulterade i att 12 artiklar valdes ut. Data som framkom analyserades under tre kategorier utifrån Case-Smith et al. (1996) modell med lekbaserade interventioner.

Common species of freshwater mussels may, like the freshwater pearl mussel (Margaritifera margaritifera) have a drastic decline in number and there is several reasons, like sedimentation, a decline of host fishes, introduction of alien species, nutrition leakages from agriculture and pollutants of medic drugs and poison. Ann Gustavsson made in the year of 2007 a study over rejuventation of freshwater great mussels in nine watersystems and considered that the rejuventation within the populations were all along the line poor. This study orients from her work and points to determine if there is a connection between the poor juventation and pollution of nitrogen and phosphorous from industries and private sanitations. The study was performed with the software program ArcGIS9.2 to take out drainage areas for the concerned habitats and contact was made with the concerned authoritys. When it comes to supervision of private sanitations is it the countys and for industries is it the county administrative board.

Yllesugning och ylleätning är relativt ovanliga beteendeproblem hos tamkatter. De har inte studerats i någon större omfattning trots att de har varit kända under lång tid. Det saknas välformulerade hypoteser som kan förklara de resultat som framkom i den hittills enda publicerade studien inom området. Därför genomfördes en Internetbaserad enkätstudie där 205 katter ingick. Resultaten tyder på att när en kattunge tas från sin mamma före 5-6 veckors ålder så kan det naturliga dibeteendet dröja sig kvar upp i vuxen ålder.

Standardsystem görs idag för att passa de flesta verksamheter, och ses i de flesta fall som det naturliga valet vid införskaffandet av ett nytt IT-system. Skillnaderna i att skaffa ett standardsystem i förhållande till ett skräddarsytt system är stora. Processen börjar med att välja system och själva utvecklingen består av att anpassa systemet. Vid en första anblick kan det se ut att vara en lätt, snabb och billig process men det visar sig oftast vara en komplex, tidsödande och dyr process som leder till leverantörsberoende. Uppsatsens syfte är därför att närmare undersöka vilka anpassningsrelaterade problem och förhållanden det är som gör att ett standardsystem inte fullt ut lever upp till kundens krav i samband med införande och underhåll av systemet.

BARA BOSTÄDERPlacerat mellan Bollmora flerbostadshus och den gamla landsvägen breder Tyresö gymnasium ut sig. Vår ingång blir att riva skolan, materialet ?kremeras? till tegelkross och sprids i en röd löparbana längs den befintliga landsvägen, att tillåtas glömma för att senare minnas. Gymnasiet förstås som en del av det befintliga landskapet, det ändrar bara form och byter plats.Vad händer när man släcker ett lager i AutoCad?Det närvarar i sin frånvaro.

I och med det nya ramdirektivet för vatten som trädde i kraft år 2000 kom frågor rörande dagvatten i fokus. Tillståndet i sjöar och vattendrag skall bevaras och förbättras inom en tidsperiod av 15 år. Ett av de absolut största hoten mot vattenmiljön är föroreningarna i dagvattnet. Med hjälp av olika lagar skall ett försök göras till att begränsa utsläppen av miljöfarliga ämnen med dagvattnet. Reningstekniker är under ständig utveckling och utredning.

Denna uppsats riktar sig främst till djursjukskötare och beskriver kaniners och gnagares ursprungliga miljö, naturliga beteende samt omvårdnad av djuren i klinikmiljö.Omvårdnadsdelen i denna uppsats innehåller skötsel, hantering av kaniner och gnagare, medicineringsteknik samt hur kliniken bäst bör anpassas efter dessa djur. Syftet med vår uppsats var att ta reda på den optimala miljön för kaniner och gnagare på klinik samt hur de bör hanteras vid undersökning och behandling. Uppsatsen är baserad på litteraturstudier,intervjufrågor till kliniker samt ett studiebesök på Blå Stjärnans Djursjukhus i Göteborg. Kaniner och gnagare är mycket känsliga för stress vilket bör beaktas när djuren hanteras. Även kliniken bör anpassas för att minska stressnivån hos kaniner och gnagare.

Flodhästen är en av Afrikas största växtätare och har ett speciellt födosöksbeteende då de endast betar på natten. Under dagen stannar de i eller väldigt nära vattendrag eller dypölar där de är fysiskt ganska inaktiva. För att klara av att endast äta en begränsad del av dygnet måste flodhästen ha olika fysiologiska, anatomiska eller beteendebaserade anpassningar till detta. Syftet med den här litteraturstudien är att reda ut varför flodhästen endast betar på natten och hur är de anpassade till detta. Att de endast betar på natten beror till stor del på att deras hud spricker om de vistas i solen för länge. Dessutom sparar de energi på att sköta sin termoreglering genom att bada istället för att svettas. De är framförallt gräsätare men det har visats att de äter blad, örter, träd och buskar i större utsträckning än som tidigare har trots.

Katter är populära husdjur och finns i många hushåll i Sverige och även i resten av världen. Det är ett djur med en behändig storlek och många tycker att det är ett djur som passar att ha i lägenhet och i stan. Det har även blivit en vanlig företeelse att äga flera katter i samma hushåll, trots att det är allmänt vedertaget att katter är solitära. Socialiteten hos katter har diskuterats i decennier och i nuläget pekar de flesta studier på att katter faktiskt är sociala varelser som vid rätt omständigheter skapar grupper där de är mer eller mindre sociala mot medlemmarna. Detta gör att nya frågor väcks angående hållning av katt. Denna litteraturöversikt siktar på att undersöka stressen hos katter som är begränsade till att enbart vistas inomhus, både som ensamkatter och i flerkattshushåll. Syftet är också att försöka sammanställa bra berikningar för innekatter och hur miljön kan optimeras. Stress är svårdefinierbart och det är svårt att hitta bra och trovärdiga mätmetoder.

Syftet med studien var att beskriva intensiva beteendeinterventioner och dess effekter för barn med autism samt metodens relevans för arbetsterapi. Denna litteraturstudie baserades på 10 vetenskapliga artiklar som analyserades med en manifest innehållsanalys. Analys av insamlad data resulterade i två kategorier: Beskrivning av beteendeinterventionerna samt Effekter av beteendeinterventionerna med därtill hörande underkategorier. Resultatet visade att barnen ofta gjorde stora framsteg efter behandling med intensiva beteendeinterventioner som baserades på Lovaas behandlingsmanual. Behandlingen inleddes med en-till-en behandlingstillfällen i separat miljö för att sedan generaliseras ut till barnets naturliga arenor.

Framsteg inom genteknik har givit upphov till tanken om en förestående förändring av vår rättviseuppfattning, däribland vilken roll hälsa, intelligens och fantasi kan ha i en distributiv rättviseteori. Denna uppsats syftar till att tydliggöra John Rawls förhållningssätt till dessa nyttigheter, vilken i samtida forskning ofta beskrivs som en exkludering, med hänvisning till att de inte innefattas i Rawls rättviseuppfattning. Medan den gängse uppfattningen beskriver denna exkludering som ett resultat av bristande kontroll, vilket genteknik anses kunna förändra, visar denna uppsats genom en beskrivande idéanalys att frågan är mer problematisk än vad som vanligen framförs. Bland annat dras slutsatsen att Rawls exkludering i viktiga avseenden inte är ett resultat av bristande kontroll, utan att den snarare bör betraktas som ett medvetet val. Detta påverkar inte bara vår syn på Rawls rättviseteori, utan även synen på vilka implikationer genteknik i själva verket har på vår rättviseuppfattning..

Landskapsarkitekturens utmaning, men också dess styrka, ligger i följande. Landskap är allt som omger oss, dvs. hela vår fysiska omgivning med alla naturliga och mänskliga processer. Landskap är levande och förändras ständigt; förändringar sker konstant genom naturliga processer samt genom människans skiftande behov och markanvändning. Processen att omvandla landskap tar tid, beträffande såväl processen från idé till fysisk omvandling som utvecklingen av ?mogna? och kvalitativa utemiljöer.

Arbetet omfattar en studie i värdegrundsarbetet i skolan. Vi har tittat på vad lärare anser ingå i arbetet med värdegrunden och vad de anser om sin egen etikundervisning. Med hjälp av frågeställningar vill vi få reda på huvudsyftet, nämligen att ta reda på hur olika lärare arbetar och resonerar kring värdegrundsarbetet i år 4 ? 6, för att kunna känna igen och förstå etiska situationer i klassrummet. Våra frågeställningar är följande: Vad anser lärare ingå i området etik och moral? Vilka etiska situationer kan man finna i klassrummet? Vad anser läraren om sin egen etikundervisning? Studien är byggd på fem lärarintervjuer och klassrumsobservationer i grundskolan år 4- 6.