Ljud inom landskapsarkitektur är relativt outforskat.Den visuella infallsvinkeln är avsevärt mer integrerad i gestaltning av det urbana landskapet än den audiella. Hur ljud upplevs är subjektivt och i jämförelse med synen, svårare att åskådliggöra. Kandidatarbetet belyser ljud som sinnesupplevelse och gestaltningsaspekt i det urbana landskapet. Ljudet har en betydelsefull mening som sinnesupplevelse och ljudet är starkt kopplat till minnet, vilket gör att platsförnimmelser förankras i ljudupplevelser. I städer blandas naturljud med konstgjorda ljud. I takt med att våra städer förtätas tvingas ljuden att trängas om utrymmet.

Kvarndala gård ligger i Västra Klagstorp strax söder om Malmö och är en fyrlängad gård med anor från slutet av 1600-talet. Idag ägs den av Kvarndala Kulturhistoriska Förening och används som hembygdsgård. Kvarndala ses som intressant av kulturhistorisk expertis, dels på grund av den långa historiken, men också på grund av att byggnader och inredning har förändrats mycket lite sedan 1940-talet. Idag är trädgården ganska förfallen, men en hel del äldre strukturer och element är fortfarande tydliga. Då funderingar kring att restaurera trädgården väckts behövdes en noggrann dokumentation av gårdens och framförallt trädgårdens historia göras.

Denna kandidatuppsats berör platsmarknadsföring på semesterön Mauritius. Vi författare har under en tre veckor lång fältstudie undersökt varför Mauritius utvecklats till att bli en exklusiv paradisö samt hur detta arbete har gått till väga. För att få en helhetsbild av ön samt direktkontakt med berörda aktörer har vi under vår studie intervjuat olika aktörer såsom marknadsföringsorganisationer, myndigheter, lokala entreprenörer samt turister. En intressant synvinkel för Mauritius del är hur denna lilla ö så snabbt kunnat växa fram till vad många i västvärlden kallar ett paradis. Vi åkte till Mauritius i ett tidigt stadium i uppsatsprocessen för att undersöka vilka grundläggande förutsättningar som krävs för att bygga upp en destination samt vilken ekonomisk betydelse turismen har för Mauritius.Uppsatsen fokuserar på de tre begreppen platsmarknadsföring, platsvarumärkesbyggande samt platsimage.

I start skedet av ett nytt företag möter personen eller personerna bakom företaget på många hinder. Det är inte enbart marknaden och konkurrensen i branschen som nyföretagaren behöver ta hänsyn till. Innan ens företaget är ute på marknaden har nyföretagaren tagit kritiska beslut som kommer att avspeglas i företagets framtida utveckling. En välformulerad affärsidé kan vara skillnaden mellan ett medelmåttigt företag och en bransch ledare. En budget som lämnar utrymme för oförutsedda utgifter jämfört med en budget som ligger på kronan av företagets tillgångar kan vara skillnaden på ett företag som överlever dem första viktiga par åren och ett företag som går i konkurs efter ett par tuffa månader.

Grundvatten är idag den viktigaste naturliga källan till dricksvatten. En fördel med grundvatten är att det är mer skyddat mot föroreningar och yttre påverkan i jämförelse med ytvatten. En nackdel är dock att om det blir förorenat är det väldigt svårt att återställa grundkvaliten. I dag är förorenat grundvatten ett stort problem över hela värden. Föroreningarna härstammar ofta från antropogena verksamheter, såsom deponier, gruvor, spill eller felaktig kemikaliehantering.

Syftet med detta arbete har varit att ta reda på hur lärare kan undervisa i algebra för att underlätta för eleverna. De frågor som ställts är: Vad är viktigt att tänka på när man undervisar i algebra? och Vari ligger svårigheterna med algebra?. För att kunna besvara frågorna har det dels gjorts en litteraturstudie, dels intervjuer med sex lärare, som undervisar i år 7-9.De svårigheter med algebra som framkommit är bland annat att algebra upplevs som abstrakt och att det dessutom är ett ganska nytt område för eleverna i år 7-9. Eleverna kan få svårigheter som är kopplade till likhetstecknet och dolda tecken men också till översättningar och tolkningar av algebraiska uttryck.

Mycket av vårt lands mest högklassiga jordbruksmarker finns i Skåne. Samtidigt befinner sig många skånska kommuner i expansiva faser och behovet av nya bostäder är stort. Städernas behov av utveckling och expansion och bevarandet av landsbygd och jordbruksmark kommer då ofta i konflikt. Jordbruksmarken är en ändlig resurs, som är viktig för mänskligheten genom bland annat livsmedelsförsörjning, förnyelsebara tillgångar och för de naturliga ekosystems funktioner, men även för människornas behov av rekreation. I Miljöbalken benämns jordbruk vara av nationell betydelse.

Detta projekt är fokuserat på svensk matpotatisproduktion samt förbättrat växtskydd och livsmedelskvalité. I projektet ingår två fältstudier utförda på Gotland sommaren 2009 med inriktning på skalsjukdomar och knäpparlarver. Studie I handlar om blastdödningsperiodens och -metodens betydelse för angrepp av silverskorv, svartpricksjuka och lackskorv. Studie II är inriktad på bekämpningsstrategi av symptomet drycore.Studie IDenna studie avsåg att följa uppförökningen av olika skalsjukdomar med tiden efter blastdödning med hjälp av molekylära och biologiska tester. Olika blastdödningsmetoder jämfördes också.

Tjörns kommun har planer på att bebygga Almön, en halvö belägen på nordöstra Tjörn intill Tjörnbron. Projektet är avgränsat till området som benämns Almöstrand, vilket är Almöns västra strand, en kuperad sluttning med kraftigt lutande partier som idag till största del består av skogsmark. Syftet är att undersöka hur man på olika sätt kan planera vägsträckningen i området, samt placering och utformning av hus, med hänsyn till en rad olika parametrar. Undersökningen visualiseras slutligen i 3D, i form av renderingar från Revit Architecture samt en fysisk modell.Initialt genomfördes en utredning för att ge beslutsunderlag till projektet. Vidare gjordes en fallstudie vilken har använts som referens och inspiration till arbetet.

Vargar hålls i fångenskap på djurparker och olika forskningsanläggningar för att man vill bedriva forskning och utbilda djurparksbesökare. Syftet med detta arbete är att undersöka om vargars beteende skiljer sig åt i fångenskap och i det vilda. Vargar har ett stort register av beteenden som innehåller allt ifrån förflyttning, jakt, lek, parning, valpuppfödning och hierarki. Vilda vargflockar består av familjeenheter med ett föräldrapar och deras icke-könsmogna avkommor medan vargflockar i fångenskap ofta består av ihopsatta individer som inte är besläktade med varandra. Detta medför att hierarkin ser olika ut i fångenskap gentemot i frihet.

SammanfattningSyfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur fysiskt aktiva högstadie- och gymnasieelever är i förhållande till vad de har möjlighet till att vara under skoltid. Erbjuds eleverna tillräckligt med fysisk aktivitet under skoldagen för att kunna uppnå rekommendationerna för fysisk aktivitet?Skiljer sig utbud, vanor och inställning mellan gymnasieelever och högstadieelever?Motiverar och informerar skolan eleverna kring fysisk aktivitet?  MetodStudien bygger på en kvantitativ enkätundersökning i Stockholmsområdet på två kommunala skolor, 80 högstadie- och 80 gymnasielever i åldern mellan 13 och 16 år deltog. Eleverna var slumpvist utvalda oberoende av kön. Urvalet av skolorna skedde ur ett bekvämlighetsurval, då urvalet av skola styrdes av tillgänglighet och kontakter. Resultat Resultaten visade att de flesta högstadieeleverna transporterade sig vanligen via egen fysisk aktivitet till eller från skolan medan gymnasieeleverna vanligen transporterade sig via kollektivtrafik. Det visade sig vara en signifikant skillnad i fördelningen mellan hur många dagar eleverna oftast transporterade sig via egen fysisk aktivitet till eller från skolan.

Föreliggande rapport utgör underlag för Länsstyrelsen i Gotlands läns skogsvårdsfunktions skogliga länsprogram för perioden 2000-2010. Det skogliga länsprogrammet avser att belysa frågor som rör skogen och skogsnäringen i länet. En betydande del skall ägnas åt att beskriva skogsbrukets förutsättningar som sedan kommer att ligga till grund för formulering av ett antal målsättningar för den skogliga verksamheten. Gotland skiljer sig från övriga Sverige i många avseenden. Ur skoglig synvinkel är det främst det extremt maritima klimatet, den kalkrika berggnmden, det tunna jordtäcket och den låga mängden nederbörd under vegetationsperioden som drar till sig uppmärksamheten.

Vittring av pyrit och andra sulfidmineraler orsakar stora miljöproblem i form av ett surt lakvatten (AMD) och höga halter tungmetaller. Svärtträskgruvan är en nedlagd zinkgruva varifrån lakvatten innehållande metaller såsom zink, kadmium och nickel bildas från oxiderande gråbergsdeponier som finns i området och sprids till recipienten. I dagsläget samlas allt lakvatten till en utsläppspunkt där det behandlas med kalk och järnsulfat innan det når en sedimentationsbassäng. Sedimentationsbassängen mynnar sedan via ett utlopp direkt ut i Börtingbäcken. En effekt av detta är att pH-värdet i den övre delen av Börtingbäcken har ökat.Flera mindre gråbergsdeponier är idag utspridda över gruvområdet.

Tjörns kommun har planer på att bebygga Almön, en halvö belägen på nordöstra Tjörn intill Tjörnbron. Projektet är avgränsat till området som benämns Almöstrand, vilket är Almöns västra strand, en kuperad sluttning med kraftigt lutande partier som idag till största del består av skogsmark. Syftet är att undersöka hur man på olika sätt kan planera vägsträckningen i området, samt placering och utformning av hus, med hänsyn till en rad olika parametrar. Undersökningen visualiseras slutligen i 3D, i form av renderingar från Revit Architecture samt en fysisk modell.Initialt genomfördes en utredning för att ge beslutsunderlag till projektet. Vidare gjordes en fallstudie vilken har använts som referens och inspiration till arbetet.

Fytoremediering är en relativt ny saneringsmetod men har de senaste åren blivit mer uppmärksammad inom forskning. Fytoremediering bygger på växters naturliga förmåga att rena förorenad mark, vatten eller sediment. Detta görs genom ett antal olika processer där växter kan ta upp, omvandla eller stabilisera ämnen och på så sätt sanera föroreningar på ett biologiskt hållbart sätt. Våra städer blir alltmer tätbefolkade i och med befolkningsökningen i världen och en stigande inflyttning till städerna. Det finns många outnyttjade postindustriella områden i dagens städer som lämnat efter sig förorenad mark, vatten eller sediment som kan utgöra en risk för människors hälsa, djur och natur. Dessa så kallade brownfields kan få en ny användning och på så sätt undviks exploatering av värdefull natur och åkermark. Med hjälp av växter kan dessa brownfields saneras samtidigt som platsen får ett nytt liv i form av till exempel en park för rekreation.