Skalsjukdomar och knäpparlarver i potatis
I. blastdödningsperiodens och -metodens inflytande på förekomsten av skalsjukdomar
Detta projekt är fokuserat på svensk matpotatisproduktion samt förbättrat växtskydd och livsmedelskvalité. I projektet ingår två fältstudier utförda på Gotland sommaren 2009 med inriktning på skalsjukdomar och knäpparlarver. Studie I handlar om blastdödningsperiodens och -metodens betydelse för angrepp av silverskorv, svartpricksjuka och lackskorv. Studie II är inriktad på bekämpningsstrategi av symptomet drycore.Studie IDenna studie avsåg att följa uppförökningen av olika skalsjukdomar med tiden efter blastdödning med hjälp av molekylära och biologiska tester. Olika blastdödningsmetoder jämfördes också. Silverskorv förekom endast i mycket liten omfattning. Svartpricksjuka och lackskorv ökade med tiden efter blastdödning. Blastdödningsmetoderna påverkade förekomsten av lackskorv där kemisk blastdödning enbart och i kombination med blastkrossning resulterade i en snabbare sjukdomsutveckling jämfört med kontrollen med obehandlad blast som nådde jämförbar omfattning först fem veckor efter de övriga behandlingarna sedan blasten vissnat av naturliga orsaker. Liknande resultat har tidigare påvisats i utländska studier, men detta är första gången som händelseförloppet demonstreras i Sverige. Försök att påvisa smitta med den molekylära metoden QPCR gav av olika anledningar inga tillförlitliga resultat. De biologiska metoderna med pluggtest utförd i november och okulär vårgradering i mars-april efter normal lagring av potatisen gav samstämmiga analyssvar. Studie IIStudien avsåg att belysa orsakssambandet mellan knäpparlarver och R. solani för utveckling av symptomet drycore samt att ge indikation på möjlig bekämpningsstrategi av skadegörarna. Betningsmedel mot knäpparlarver och/eller R. solani samt fällor för knäpparlarver användes. I försöksfältet upphittades knäpparlarver både i marken och i penetrerade potatisknölar. De fällor som användes fungerade däremot inte, vilket medförde att populationstätheten inte kunde anges. I potatisen förekom symptom av drycore. I samtliga dessa som studerades i lupp förekom Rhicotonia-mycel runt och inuti hålen. Detta stöder en utländsk studie att både R. solani och knäpparlarver behövs för utveckling av drycore. I studie I, som utfördes några mil därifrån, var Rhizoctonia-angreppet omfattande, men där fanns inga knäpparlarver i fältet och potatisen visade inte heller några symptom av drycore. Utsädesbetningarna med Monceren och Prestige gav högre skörd jämfört med övriga behandlingar vilket indikerar att dessa produkter kontrollerat utsädessmittan av R. solani och därigenom motverkat skördereducerande angrepp på stjälkar och stoloner.