Sökresultat:
973 Uppsatser om Naturlig rörelse - Sida 9 av 65
Solljusbilder : Artificiella solljuseffekter i rum
Artificiella solljusbilder kan ge positiva ka?nslor och upplevas som naturligt solljus i interio?ra miljo?er. I en tid da?r ljusniva?er och standardva?rden prioriteras blir det unika och intressanta allt viktigare i ljusdesignen. Utifra?n ma?nniskans tendens att fo?redra det naturliga kan ett artificiellt ljus som imiterar det naturliga ocksa? ge va?lma?ende och harmoni fo?r oss.
Chefers upplevelser av coaching
Upplevelser av coaching hos operativa chefer i en stor organisation, som genomgÄr en förÀndringsprocess gÀllande arbetet kring rehabiliteringsprocessen, har behandlats utifrÄn en kvalitativ forskningsansats. LÀrandet Àr en naturlig del av det dagliga arbetet för cheferna i denna stora organisation och de som intervjuats har erhÄlligt individuell coaching. Coachingen bygger pÄ en lÀrlogik dÀr utveckling och lÀrande stÄr i centrum vilket nÄs genom samspel och dialog mÀnniskor emellan dÀr utgÄngspunkten Àr att se pÄ lÀrande som en process knutet till erfarenheter, reflektion, kommunikation och förstÄelse. Chefernas arbete Àr prÀglat av flexibilitet, ansvar och utveckling. De coachade cheferna har upplevt coachingen pÄ olika sÀtt och fokus i resultatet ligger dÀrmed pÄ de olika upplevelserna.
PÄ agendan : En undersökning om Svininfluensans gestaltning i Dagens Nyheter och Expressen
Syftet med uppsatsen har varit att underso?ka hur Svininfluensan framsta?lldes i tva? tidningar a?r 2009, det a?r da? den var som mest omskriven. Underso?kningen utga?r ifra?n teorin om risksamha?llet och dagordningsteorin. Den fra?gesta?llning jag utga?tt ifra?n a?r: Hur ser rapporteringen av Svininfluensan ut i Dagens nyheter och Expressen under november 2009? Underso?kningen fokuserar pa? vilka som har fa?tt komma till tals i tidningarna och vad de fa?tt uttala sig om.
Celebrity endorsement : En studie om svenska idrottspersonligheter i företags marknadskommunikation
I denna studie har vi valt att ur ett marknadsföringsperspektiv studera varför företag anvÀnder sig av kÀnda svenska idrottspersonligheter i sin marknadskommunikation. Vi har valt att se pÄ detta fenomen genom bÄde företagens och idrottspersonligheternas perspektiv, det vill sÀga undersöka vilka incitament dessa bÄda parter har för att samarbeta. Vi har i vÄr uppsats valt att anvÀnda oss av en analytisk ansats, dÄ vi Àmnar skapa en djupare förstÄelse för ett fenomen snarare Àn att skapa generella lagar. Som datagenereringsmetod har vi anvÀnt oss av semistandardiserade intervjuer med företag som under senare Är har anvÀnt nÄgon svensk idrottspersonlighet i sin marknadskommunikation. De teorier vi har anvÀnt Àr frÀmst celebrity endorsement teorier, men vi har Àven valt att ta med branding teorier för att belysa hur en idrottspersonlighet kan skapa associationer till ett varumÀrke.
Fonologi hos svenska förskolebarn i Äldersgruppen 4?5 Är : Referensdata till kortversionen av ett fonologiskt bedömningsmaterial
Fo?religgande studie syftar till att underso?ka fonologisk fo?rma?ga samt samla referensdata till kortversionen av det fonologiska bedo?mningsmaterialet Linko?pingsunderso?kningen (LINUS) fo?r svenska barn i a?ldersgruppen 4?5 a?r. Totalt medverkade 70 barn, 43 flickor och 27 pojkar (medela?lder 54 ma?nader). Barnen rekryterades pa? fo?rskolor i omra?den som la?g na?ra det socioekonomiska medelva?rdet fo?r riket.
L?rares reflektioner ?ver uttalsundervisningen p? sfi. ?En j?tteviktig bisak?
Syftet med studien ?r att f? mer kunskap om hur pedagoger p? sfi reflekterar ?ver uttal
och uttalsundervisningen i allm?nhet, men ?ven mer specifikt kring deras m?l med
uttalsundervisningen och vilka prioriteringar den har i j?mf?relse med ?vriga
delmoment inom sfi. Unders?kningen har genomf?rts genom kvalitativa intervjuer
med fem sfil?rare verksamma p? studiev?g ett, kurs a, b, c, och d, d?r l?rarnas
erfarenheter, funderingar och intentioner kring uttal och uttalsdidaktik ligger till grund
f?r analysen. Resultatet visar att sfil?rarna anser uttal vara en viktig och relevant del
av svenska som andraspr?ksundervisningen f?r elever p? sfi men samtidigt synligg?rs
en avsaknad av gemensamma riktlinjer samt gemensamma pedagogiska praktiker och
m?l med uttalsundervisningen.
Systemförvaltning ur IT-chefens perspektiv
Vi har undersökt vad tvÄ olika företag gör, enligt dess IT-chefer, för att styra och sÀkerstÀlla att de kan förvalta och utveckla befintliga informationssystem över tiden. Undersökningen genomfördes som en fallstudie utifrÄn intervjuer med IT-cheferna vid dessa tvÄ företag. Resultatet visar att informationssystem och dess förvaltning ses som en naturlig del i företagets kÀrnverksamhet, eftersom IT-chefen placerats i företagets ledning. De undersökta organisationerna strÀvar efter en IRM baserad systemarkitektur för att hÄlla nere kostnaderna och samt att hÄlla informationen aktuell och samlad pÄ ett stÀlle. Den snabba tekniska utvecklingen i kombination med stora kostnader vid investeringar i nya system har gjort att resurserna i huvudsak satsas pÄ att underhÄlla och utveckla befintliga informationssystem..
Skogsdynamik pa? ha?llmarker pa? Sotena?set i Bohusla?n:fallstudie A?by sa?teri
A?ldern pa? borrprover fra?n tall (Pinus sylvestris) pa? utvalda ha?llmarksberg bela?gna pa? A?by sa?teris gamla utmarker studerades enligt en a?rsringsanalys (korsdatering med peka?r, se t.ex. Niklasson, Zackrisson & O?stlund 1994) i syfte att underso?ka tra?dsuccessionen i lokal skala. Enligt Fries (1951, 1958), som studerade skogssuccessionen i Sotena?s genom pollenanalyser och historiska ka?llor var ha?llmarkerna kala fram till mitten av 1800-talet p.g.a.
Koffeinsupplementering inom ishockey - en dubbelblind, randomiserad kors?verstudie p? manliga elitjuniorspelare
Syfte: Syftet med denna studie ?r att unders?ka huruvida ett koffeinintag (3 mg/kg
kroppsvikt), intaget 30?90 minuter f?re prestationstest, p?verkar prestationsf?rm?gan
hos manliga elithockeyjuniorer i ?ldrarna 16?19 ?r.
Metod: Studien genomf?rdes som en dubbelblind, randomiserad och motbalanserad
kors?verstudie med totalt 22 manliga elitjuniorer mellan ?ldrarna 16?19 ?r. Deltagarna
exponerades f?r b?de koffein och placebo vid olika tillf?llen, och prestationen m?ttes
via st?ende l?ngdhopp. Upplevda biverkningar unders?ktes ocks? med hj?lp av enk?ter.
Resultat: Resultatet visade ingen statistiskt signifikant skillnad i hoppl?ngd mellan koffein
(254,75 cm) och placebo (254,75 cm).
Kommunkoncernbudget ? form och funktion
Syfte: Studien syftar till att unders?ka hur kommunala bolag inkluderas i budgetprocessen i svenska kommuner, samt att f?rst? till varf?r utvecklingen har lett till att inkludera de kommunala bolagen i budgetprocessen, utifr?n begreppet kommunkoncern och dess p?verkan p? ekonomistyrningen. Teori: I studien har institutionell teori, med fokus p? tvingande, mimetisk och normativ isomorfism anv?nts. ?ven teorier om spridning av id?er samt kritik i form av institutionellt entrepren?rskap har beaktats.
Att animera mÀnskliga KaraktÀrer : En studie kring animation med hjÀlp av icke verbal kommunikation
I detta arbete undersöks det vilken av tvÄ animationsmetoder, handanimation eller motion capture som frÀmst skapar animation som upplevs av ÄskÄdaren som naturlig i sitt rörelsemönster. För att besvara denna frÄga har en litteraturstudie genomförts som frÀmst fokuserar pÄ omrÄdet kroppssprÄk. Tre typer av animationer har skapats dels med hjÀlp av motion capture-teknik och dels med handanimation. Sedan utvÀrderas de olika animationsklippen genom en kvalitativ undersökning dÀr det visade sig att de animationer som skapats med hjÀlp av motion capture-teknik upplevdes som naturligast i sitt rörelsemönster.    .
L?grangmatriskomplettering: En j?mf?relse av tv? algoritmer
L?grangmatriskomplettering innefattar algoritmer som fyller ut saknade v?rden i en matris
under antagandet att den kompletta matrisen ?r av l?g rang. Rapporten har unders?kt tv?
olika algoritmer f?r l?ngrangmatriskomplettering, singular value thresholding (SVT) och nor malized iterative hard thresholding (NIHT), p? slumpm?ssigt genererad data och ett urval av
databasen Netflix prize data. Rapportens syfte ?r att best?mma vilken av dessa tv? algoritmer
som l?mpar sig b?ttre f?r komplettering av Netflix-datan och slumpm?ssigt genererad data.
F?r att m?ta detta unders?ktes hur n?ra algoritmerna konvergerar till de kompletta matriser na i termer av bland annat RMSE samt hur l?ng tid det tar f?r de olika algoritmerna att k?ra
givet olika parameterval.
SprÄkutveckling genom musik
Den ha?r C-uppsatsen handlar om na?gra erfarna pedagogers syn pa? fo?rskolebarnets spra?kutveckling genom musik. Syftet med underso?kningen a?r att se om sa?ng och musik kan fra?mja barnets spra?kutveckling. De huvudsakliga fra?gesta?llningarna a?r: Kan/Hur kan musik sto?dja spra?kutvecklingen? Hur kan detta fungera i praktiken? Har ro?relsen till musiken na?gon betydelse? I litteraturgenomga?ngen tas Vygotsky, Gardner, Steiner och Arnqvist upp, och deras olika syn pa? barnets spra?kutveckling.
Ett badhus i UmeÄ
Umea? kommun har sedan 1995, med varierande intensitet, planerat fo?r en ny simhall som ska ersa?tta den gamla fra?n 1970. Det nu liggande fo?rslaget har mo?tts med skiftande a?sikter och de ma?nga kritiska handlar om ba?de fo?rslagets placering (mitt i centrala staden pa? en all- deles fo?r tra?ng tomt) och programmets omfattning (fo?r lite). Eftersom jag delar dessa kritiska a?sikter sa? har detta gett mig ett ypperligt tillfa?lle att som mitt examensarbete titta pa? hur jag anser att placeringen, omfattningen och gestaltningen av ett nytt badhus i Umea? ska se ut.Mina huvudsakliga fra?gesta?llningar har varit just placeringen, programmets omfattning samt naturligtvis a?ven gestaltningen av ett badhus fo?r Umea? kommun med sina 110 000 inva?nare.
SamlÀrandets funktion i förskolan
Syftet med denna studie Àr att fÄ en vidgad syn pÄ barns samlÀrande och hur det bidrar till deras utveckling och lÀrande. Detta Àr en kvalitativ studie dÀrobservationer av barngrupper och intervjuer med personal inom förskolan harutförts. Studiens resultat visar pÄ hur samlÀrande kan bidra till barns utveckling ochlÀrande. Det visar Àven pÄ vikten av samlÀrande och lyfter frÄgan om alla barn kannyttja samlÀrande. Slutsatsen visar pÄ att samlÀrande kan vara viktigt för barn i förskolan men visar Àven pÄ att samlÀrande inte alltid Àr positivt.