Uppsatsen handlar om ungdomars anvĂ€ndande av grovt talsprĂ„k. Varför anvĂ€nder sig ungdomar av grovt talsprĂ„k och nĂ€r gör de det? Vilket Ă€r skolans uppdrag, nĂ€r det gĂ€ller att försöka motverka det grova talsprĂ„ket? Syftet med undersökningen Ă€r att undersöka orsakerna till ungdomars anvĂ€ndande av grovt talsprĂ„k och samtidigt ge en inblick i vad pedagoger i skolans vĂ€rld kan göra och bör tĂ€nka pĂ„ för att försöka motverka detta.I litteraturdelen redogörs för teorier om hur grupptillhörighet, slang och attityder till sprĂ„ket kan pĂ„verka ungdomars talsprĂ„k. Även skolans roll som samhĂ€llsfostrare tas upp. Undersökningen grundar sig pĂ„ intervjuer med tolv elever i Ă„r sex och tolv elever i Ă„r nio.

Syftet med studien var att undersöka om viljan har en inverkan pÄ kroppens lÀkningsförmÄga samt hur en eventuell inverkan kan anvÀndas vid omvÄrdnad av patienter. Litteraturstudien bygger pÄ Ätta kvantitativa och tvÄ kvalitativa studier som pÄ olika sÀtt berör sambandet mellan kropp och psyke. Materialet har kategoriserades och tematiserats. Resultatet visade bl a att patienters förvÀntningar pÄ en behandling har inverkan pÄ dess resultat och att det psykologiska vÀlmÄendet Àr en viktig faktor för lÀkning Àven vid somatisk sjukdom. Slutsatsen blev att det finns mycket att vinna för sjukvÄrden pÄ att arbeta mot en mer holistisk hÀlsosyn samt att inkorporera fler alternativa behandlingsmetoder..

Sverige har den nÀst högsta frekvensen i vÀrlden pÄ barn och ungdomar som drabbas av diabetes typ 1. Syftet med studien var att beskriva ungdomars upplevelse av att leva med diabetes typ 1. Metoden som anvÀnts var en litteraturstudie som byggde pÄ sju artiklar. Sökningen genomfördes i Pubmed, Cinahl, Psycinfo och Elin@Kalmar. Artiklarna som inkluderades bedömdes till medel eller hög kvalitet enligt en modifierad checklista.

Examensarbetet handlar om döva ungdomars identitet och medias roll under tiden döva ungdomar skapar och formar sin identitet. Undersökningsgruppen Àr döva ungdomar 12-17 Är, flickor och pojkar. Samt media- drama/rörelse lÀrare. FrÄgestÀllnignarna Àr: "Hur skapar och formar döva ungdomar sin identitet? "Vad Àr avgörande för döva ungdomars identitetsskapande? "Vilken roll spelar media för döva ungdomars identitet?" "Vad för slags medieformer anvÀnder döva undomar sig mest av?".

Abstrakt Dahlgren, O (2009). Ungdomars identitet genom chatsprÄk (The Identity of Youth through the Language of Chat) Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola Examensarbetet beskriver identitetssökandeprocessen bland ungdomar och pÄ vilket sÀtt chatsprÄk formar dagens ungdomars identitet. Syftet med examensarbetet Àr att beskriva ungdomsperioden och ge en syn pÄ hur chatt formar den nutida ungdomens identitet. Dessutom syftar arbetet till att bidra till förÀldrars och vuxnas medvetenhet om en sÄdan ungdoms livssituation för att de skall kunna ha förstÄelse för ungdomarna, acceptera deras beteende och sprÄk och vara ett stöd. Arbetet har utgÄtt ifrÄn följande frÄgor: Vad kan en identitetssökandeprocess bland ungdomar innebÀra? PÄ vilket sÀtt kan chatt och chatsprÄk forma ungdomars identitet? De metoder som anvÀnts för att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna har varit att intervjua ungdomar om chatt och chatsprÄk och att göra en undersökning av utdragen ur chatt av de intervjuade ungdomarna.

Studien har haft fokus pÄ ungdomars svÄrigheter att komma in pÄ arbetsmarknaden, och om huruvida ungdomars förvÀntningar och handlingsutrymme kunde pÄverkas av att de var arbetslösa. Syftet med denna studie har varit att genom kvantitativ metod ta reda pÄ ungdomars förvÀntningar pÄ sin framtid, samt pÄ vad de har för tilltro till att fÄ hjÀlp med att komma nÀrmre sina mÄl genom tvÄ samverkansprojekt, dÀr de erbjöds olika arbetsmarknadsÄtgÀrder, med mÄlet att ungdomarna skulle gÄ vidare till arbete eller utbildning. Analys har gjorts utifrÄn det socialpsykologiska perspektivet, brukarperspektivet och handlingsteori, och det som framkom var att det kunde finnas hinder av bÄde yttre och inre karaktÀr samt att ungdomarnas handlingsutrymme var begrÀnsat. Ungdomarna kÀnde att rimliga krav stÀlldes pÄ dem. De var ocksÄ optimistiska inför framtiden och de hoppades pÄ att fÄ ett arbete som var vÀlbetalt, roligt och utvecklande.

Detta Àr en kvalitativ studie vars syfte Àr att undersöka vad som karaktÀriserar ungdomars sociala relationer. Mer precist Àr vi intresserade av att undersöka i) ungdomarnas relationer till familj, vÀnner och myndigheter ii) vilka emotioner som ungdomarna associerar med sitt drogmissbruk och/eller kriminalitet samt iii) vilken betydelse relationerna har haft för utvecklingen av drogmissbruk och/eller kriminalitet.Vi utförde intervjuer med fyra ungdomar inskrivna pÄ ett behandlingshem för missbruksproblem. Ungdomarna har varit i behandling mellan en och sex mÄnader. FrÄgorna stÀlldes utifrÄn en intervjuguide som bygger pÄ uppsatsens syfte, tidigare forskning och teori.VÄr tidigare forskning bestÄr av studier om sociala relationers inverkan pÄ ungdomar med allvarlig social problematik sÄsom drogmissbruk och brottslighet. Teorierna handlar om sociala band, skam, skuld och stolthet samt Hirschis sociala kontrollteori.Resultatet av undersökningen visar att samtliga respondenter hade försvagade sociala band till sina förÀldrar under uppvÀxten och fram tills de slutade missbruka, vilket troligen har pÄverkat deras utveckling av drogmissbruk och/eller kriminalitet.

Syftet med mitt arbete handlar om att försöka förÀndra ungdomars attityder och deras kunskaper om droger. För att kunna mÀta deras attityder och kunskaper sÄ anvÀnde jag mig av enkÀter. För att fÄ en förÀndring sÄ anvÀnde jag mig av vÀrderingsövningar. Jag valde att dela ut enkÀterna vid tvÄ tillfÀllen under min sju veckors praktik. Jag valde ungdomarna efter kön och Äldrar.

Abstrakt Dahlgren, O (2009). Ungdomars identitet genom chatsprÄk (The Identity of Youth through the Language of Chat) Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola Examensarbetet beskriver identitetssökandeprocessen bland ungdomar och pÄ vilket sÀtt chatsprÄk formar dagens ungdomars identitet. Syftet med examensarbetet Àr att beskriva ungdomsperioden och ge en syn pÄ hur chatt formar den nutida ungdomens identitet. Dessutom syftar arbetet till att bidra till förÀldrars och vuxnas medvetenhet om en sÄdan ungdoms livssituation för att de skall kunna ha förstÄelse för ungdomarna, acceptera deras beteende och sprÄk och vara ett stöd. Arbetet har utgÄtt ifrÄn följande frÄgor: Vad kan en identitetssökandeprocess bland ungdomar innebÀra? PÄ vilket sÀtt kan chatt och chatsprÄk forma ungdomars identitet? De metoder som anvÀnts för att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna har varit att intervjua ungdomar om chatt och chatsprÄk och att göra en undersökning av utdragen ur chatt av de intervjuade ungdomarna.

Vi kommer i denna antologi belysa ungdomars livsvillkor och identitetsskapande i dagens samhÀlle. De olika bidragen har sin grund i ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, dÀr vi utgÄr ifrÄn att vi skapar vÄr identitet i interaktion med andra. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr vi genom observationer och intervjuer har samlat in vÄr empiri. Empirin har sedan analyserats enligt Grundad teori. Den första studien Raised in black beskriver identitetsskapande genom en subkultur, varför man vÀljer att tillhöra en subkultur och varför man vÀljer att lÀmna den bakom sig.

LuleÄ-          SÄsom stad, i naturen, med rum, sÄ, som mÀnniskanStrikt rutnÀtsplanerat, belÀgna inom de givna tomtgrÀnserna Àr byggnaderna i LuleÄ stad transparenta eller perforerade med stor frihet till rörelse frÄnkopplat nÀtet. Den ortogonala planeringen gör att varje gata fÄr himmelen eller havet som fond. Byggnadernas utformning och material Àr varierat och dess gestaltning liknar ett kollage. En kÀnsla av nybyggaranda rÄder. Tre minuters lugn promenad frÄn stadens centrum och storgata ligger Södra hamnplan, en tomt outnyttjad av stadens invÄnare.

Dagens gymnasieungdomar ? morgondagens arbetskraft. Den tesen har varit grundlÀggande i vÄrt uppsatsarbete. I vÄr egen framtida yrkesroll som personalvetare kommer vi att möta morgondagens arbetskraft och dÀrför Àr det intressant att göra en studie om ungdomars sociala konstruktion av arbetslivet. Syftet Àr att beskriva och resonera kring de konstruktionsprocesser som ligger bakom ungdomars bilder av arbetslivet.

Allt större och större andel företag vÀljer att presentera och förmedla varor och tjÀnster via e-handel. En viktig aspekt vid e-handel Àr att kunden kÀnner förtroende för e-handelsapplikationen och företaget. Denna rapport redogör för vilken inverkan multimediala inslag har för förtroendet av en e-handelsapplikation, vid initialt anvÀndande. En undersökning har genomförts med hjÀlp av en kooperativ utvÀrdering av fyra e-handelsapplikationer vilka innehÄller olika typer av multimediala inslag har.Resultatet av undersökningen visar att multimediala inslag inverkar positivt pÄ förtroendet för e-handelsapplikationer. DÀremot finns indikationer pÄ att för hög grad av multimedialt inslag inverkar negativt pÄ förtroendet för e-handelsapplikationer..

Anva?ndandet av sociala medier har o?kat med ett inneha?ll inriktat mot tra?ning och ha?lsa, vilket har haft en inverkan pa? de kroppsideal som finns idag samt att det har visats ge en o?kad stress och a?ngest hos unga. Stra?van efter den perfekta kroppen har visats vara en bidragande faktor till utvecklandet av a?tsto?rningar. Ortorexi a?r en relativt ny typ av a?tsto?rning som har blivit en allt sto?rre trend i dagens samha?lle och inneba?r en stra?van efter den perfekta kroppen samt o?kad tra?ningsma?ngd.

Syfte och frÄgestÀllningar: Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka hur ungdomar pratar om identitet, status och utanförskap stÀllt i relation till fritid och idrott som identitetsskapande arenor. För att besvara detta syfte utgick vi frÄn följande frÄgestÀllningar; Hur pratar ungdomar om identitet, status och utanförskap? PÄ vilket sÀtt pÄverkar fritid och idrott ungdomars identitetsskapande? Vad fÄr utanförskap och status för inverkan pÄ ett identitetsskapande?Metod: Studien utformades abduktivt och baserades pÄ en kvalitativ metod. Empirin samlades in genom tre halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer med ungdomar över 15 Är och sjÀlva urvalet baserades pÄ en blandning av kvot- och snöbollsurval. SjÀlva studien utgick frÄn tre centrala begrepp (identitet, status och utanförskap) som diskuterades och stÀlldes i relation till varandra.