Studien Àr gjord efter samtal med och efterfrÄgan frÄn Lunds polis. Denna studie syftar till att undersöka vilken syn ungdomarna i Lund har pÄ polisen och dess arbete. Undersökningens syfte Àr att fÄ kunskap om ungdomars syn pÄ polisen, mÀta ungdomarnas förtroende för polisen samt se om könet har nÄgon betydelse för respondenternas Äsikter. Studien syfte Àr ocksÄ att ta reda pÄ om ungdomars möte med polisen ger en annan syn. Resultatet pÄ undersökningen Àr att respondenterna Àr positiva eller inte har nÄgon Äsikt om polisen i Lund.

Bakgrund: Litteratururvalet med fokus pÄ hedersrelaterat vÄld och ungdomars attityder har gett mig en ram för arbetet och har varit till hjÀlp vid analys och bearbetning av resultaten. Hirdmans genusteori och Gemzöes definition av etnicitet och kulturskillnader utgör grunden för min studie.Syfte: Det övergripande syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ vilka attityder ungdomar har samt att ta reda pÄ om det finns nÄgra skillnader och i sÄ fall vilka, vad gÀller ungdomars attityder till hedersrelaterat vÄld, utifrÄn kön och etnisk bakgrund.Metod: För syftet som jag nÀmnt ovan har jag anvÀnt mig av en kvantitativ enkÀtstudie. Empirin bestÄr av 405 enkÀtsvar frÄn gymnasieungdomar. EnkÀtstudien Àr genomförd pÄ tvÄ gymnasieskolor i tvÄ olika kommuner.Resultat: I mina analys har jag behandlat följande kategorier; Attityder till hedersrelaterat vÄld som ett viktigt Àmne, Attityder kring faktorer som ligger bakom hedersrelaterat vÄld och attityder till att arbeta och förebygga hedersrelaterat vÄld. UtifrÄn de empiriska data har jag dragit slutsatsen att ungdomarna anser att det Àr allvarligt med hedersrelaterat vÄld och Àr nÄgot som bör förebyggas.

Den psykiska ohÀlsan ökar bland ungdomar och tidigare forskning har visat att ungdomar sover mindre Àn vad de behöver. Media har blivit en viktig del i ungdomars liv och vardag, och utvecklingen av media ökar hela tiden. För ungdomar har tillgÀngligheten ökat och de Àr ?uppkopplade? merparten av dygnets timmar. Författarna önskar bidra till evidensbaserad omvÄrdnad kring hÀlsa och vÀlbefinnande genom att analysera kvantitativa forskningsartiklar som undersökt medias pÄverkan pÄ ungdomars sömn.

Syftet med denna studie Àr att undersöka musikens olika funktioner för instrumentalspelande ungdomar. I uppsatsen studeras fyra ungdomars musicerande, musiklyssnande och utifrÄn det vilka funktioner musiken har i deras vardag. Ungdomarna har alla det gemensamt att de fÄr instrumentallektioner pÄ en musik- eller kulturskola. Som metod har anvÀnts kvalitativa intervjuer med en lÄg strukturering. Vi har fÄtt ett resultat som beskriver ungdomars musikaliska erfarenheter, hur de tycker och tÀnker om musik men ocksÄ hur deras tankar yttrar sig i deras musikval.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka ungdomars möjligheter och begrÀnsningar till idrottsutövande under fritiden. Idrott Àr ett populÀrt fritidsintresse bland barn och ungdomar,enligt Riksidrottsförbundets undersökning frÄn Är 2004 tillhör idrott generellt det nÀst populÀraste fritidsintresset efter umgÀnge med kompisar som kommer först bland barn och ungdomar. Studien Àr baserad pÄ kvantitativ metod och totalt har 121 ungdomar deltagit i studien.Ungdomarna i studien Àr i Äldern 12- 13 Är och bosatta i LuleÄ kommun. Resultaten i studien visade pÄ att förÀldrarnas yrkestillhörighet och intresse för idrott pÄverkade ungdomarnas idrottsliga intresse pÄ fritiden. Vidare fanns det skillnader i ungdomars ekonomiska förutsÀttningar för idrottsutövande samt förÀldrarnas möjligheter till skjutsning och hÀmtning till idrottsanlÀggningar.

I större stÀder Àr det vanligare med stress, oro och Ängest. Av den anledningen fanns det skÀl att tro att individer i storstÀder skiljde sig frÄn individer pÄ landsbygden Àven gÀllande annan psykisk ohÀlsa. Studiens syfte var att undersöka om det fanns nÄgon skillnad i ungdomars sjÀlvrapporterade Àtbeteende respektive kroppsuppfattning beroende pÄ urbanisationsgrad, kön och BMI. Deltagarna i undersökningen var 140 gymnasieelever indelade i tvÄ grupper, storstad och tÀtort, utifrÄn urbanisationsgrad. Undersökningsmaterialet bestod frÀmst av The Eating Attitudes Test (EAT-26), nÄgra frÄgor frÄn Eating Disorder Inventory-2 samt Figure Rating Scale.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för hur och varför ungdomar kan delta i den fysiska planeringen. Uppsatsens huvudsakliga mÄl Àr att undersöka vilka planeringsmetoder och modeller det finns för att inkludera ungdomar i planeringen av vÄra offentliga miljöer. Detta görs genom en litteraturstudie och genom att studera och delta i workshopen ?Gör (om)rÄdet?, som gav mig en möjlighet att inhÀmta information och praktisk erfarenhet kring hur olika planeringsmetoder för ungdomars inflytande anvÀnds i praktiken..

Youths tend to have a bad reputation. Their outspokenness and spontaneity are two of many reasons to why they are seen as rude and disrespectful. The creativity, curiosity and not least the courage to have opinions and attitudes are in such young age not yet weakened. Youths, their thoughts and attitudes change quickly. This essay will deal with a selected group of youths and their attitudes to the surrounding society.

Detta examensarbete har till syfte att undersöka ungdomars identitetsskapande genom musik, hur de förhÄller och anvÀnder sig av musik. Jag undersöker Àven musikens funktion som gruppmarkör och klÀdstilens roll i ungdomars liv. Genom sex kvalitativa intervjuer med elever i Ärskurs nio, samt en intervju med Behrang Miri (musikpedagog), analyserar jag musikens betydelse för identitetsskapande. Jag har valt att fördjupa mig i ungdomars identitetsskapande för att utöka min förstÄelse för mina blivande elever. Min huvudfrÄga Àr; Skapar ungdomar identitet genom olika musikgenrer? Jag undersöker Àven hur musik och klÀdstil hör ihop.

Sagans innehÄll Àr baserat pÄ naturens fyra element och vilja Àr att den ska kunna anvÀndas i undervisningen. Examensarbetet Àr baserat pÄ hur du kan anvÀnda sagaor som ett komplement i lÀrandet och hur den kan vara en viktig del i barns lÀsutveckling och dess mÄngsidighet..

Studien syftar till att belysa skolkuratorers tolkning och förstÄelse för ungdomars psykiska ohÀlsa samt hur de bemöter dessa ungdomar för att arbeta hÀlsofrÀmjande i pedagogiska möten i skolan. Vidare var syftet att enligt skolkuratorernas tolkning belysa vilken pÄverkan ungdomars mÄende kan ha pÄ deras lÀrande, om det enligt kuratorerna finns nÄgra könsskillnader i ungdomars mÄende samt hur det kan förhÄlla sig till KASAM (kÀnsla av sammanhang). Studiens fokus ligger pÄ kuratorers tolkning av omrÄdet och dÀrför genomsyrar det hermeneutiska perspektivet hela studien. Den teoretiska problematiseringen som anvÀnts Àr Aaron Antonovskys teori KASAM. Undersökningen Àr baserad pÄ fyra semistrukturerade kvalitativa intervjuer med skolkuratorer som arbetar pÄ högstadiet eller gymnasiet.

Uppsatsen Ungdomars vÀrldsbild och vÀrdekartor Àr en C-uppsats som utförts för att fÄ en uppfattning om ungdomars vÀrldsbild och vÀrdekartor i dagens pluralistiska och sekulariserade samhÀlle. Syftet var att fÄ en uppfattning om vad ungdomar anser vara vÀrdefullt i sina liv, dÄ vÄr uppfattning var att religionen tappat betydelse för ungdomar idag. Vi utgick frÄn ungdomarnas förhÄllande till sig sjÀlva, ut mot förhÄllandet till signifikanta andra, för att sedan gÄ vidare och utforska deras förhÄllande till kultur, natur och religion. Vi ville med detta undersöka vad som var mest vÀrdefullt för ungdomarna inom dessa kategorier, för att se om vi med hjÀlp av dessa svar kan bilda oss en uppfattning avungdomars vÀrldsbild och hur de orienterar sig i vÀrlden. Vi samlade in materialet genom en enkÀtundersökning, 97 enkÀter delades ut till ungdomar som gÄr sista Äret pÄgymnasiet.

Ungdomars identitetsskapande och livsvillkor Àr vad vÄr antologi handlar om. Det vi har studerat Àr hur ungdomar vÀljer att leva i det nutida samhÀllet. I och med de stora valmöjligheterna och mÀnniskors reflexiva förmÄga uppkommer stÀndigt rÀdslan att de val vi gör kanske Àr fel. Ungdomstiden vi tar upp i denna antologi kan ses som nÄgot specifikt avgörande för skapandet av den personliga identiteten. De teman vi kommer att behandla Àr unga kristna i dagens samhÀlle och deras tro i koppling till deras identitetsskapande, punkens betydelse för ungdomars identitet och hur samhÀllet ser pÄ dem, hur anvÀndandet av tekniken har pÄverkat unga mÀnniskor med dess fördelar och nackdelar.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka nio gymnasieelevers tankar kring musik och musika?mnet i grundskolan. Samtliga informanter bor i en medelstor stad i Sverige och har gemensamt att de inte ga?r na?gon musikinriktad utbildning. Vi har valt att go?ra en kvalitativ studie och har anva?nt oss av fokusgrupper som intervjumetod, vilket inneba?r att man i grupp diskuterar kring ett a?mne.

Ämnet för den hĂ€r uppsatsen Ă€r AD/HD-diagnostiserade ungdomars subjektiva syn pĂ„ sin identitet och sjĂ€lvbild. Vi ville ur ett socialpsykologiskt perspektiv fĂ„ en ökad förstĂ„else för dessa ungdomars situation. Enligt Socialstyrelsen (2002) har 2?5 procen av barnen i skolĂ„ldern hyperaktivitetssyndrom med samtidig uppmĂ€rksamhetsstörning, en relativt hög siffra, vilket ger relevans till vĂ„rt valda Ă€mnesomrĂ„de. VĂ„r mĂ„lgrupp för uppsatsen Ă€r för alla som har intresse för Ă€mnet.