Idag spenderar ungdomar en stor del av sin fritid pÄ den ?nya? scenen internet. Uppsatsens syfte Àr att undersöka internet som möjlig arena för socialt ungdomsarbete. UtifrÄn ungdomars perspektiv belyses faktorer som Àr möjliggörande respektive hindrande för ett sÄdant arbete. FrÄgestÀllningar:? Vilken betydelse har internet för ungdomars dagliga interaktion?? Hur ser behovet ut av socialt ungdomsarbete pÄ internet?? Hur kan en relation till en socialarbetare skapas och fungera pÄ internet?Tre fokusgruppsintervjuer har genomförts via MSN Messenger, dÀr sammanlagt 12 ungdomar besvarade och diskuterade de aktuella frÄgorna.

Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur sjuksköterskan kan anvÀnda empowerment i vÄrd av unga. Det finns ett stöd i de vetenskapliga artiklar som granskats att anvÀnda sig utav empowerment i vÄrd av ungdomar. Litteraturstudien visar att empowerment stÀrker ungdomar. Sjuksköterskan kan genom empowermentÄtgÀrder understödja sÄ att ungdomar fÄr en bra start i livet. De empowermentÄtgÀrder denna litteraturstudie resulterar i visar att sjuksköterskan genom undervisning direkt till ungdomar men ocksÄ till vuxna i ungdomars omgivning, stödjer ungdomar i den förÀndring de gÄr igenom, samt guidar dem till ett sunt hÀlsobeteende med hjÀlp av prevention.

Denna uppsats handlar om ungdomar boendes i de centrala delarna av stadsdelen SkÀrholmen i relation till omrÄdets territoriella stigma. Undersökningen Àr av kvalitativ karaktÀr baserad pÄ djupintervjuer gjorda med sju stycken ungdomar, fyra unga mÀn och tre unga kvinnor, angÄende den upplevda stigmatiseringen av omrÄdet. Gemensamt för dessa ungdomar var att alla ville flytta frÄn omrÄdet och att alla talade om segregering i bemÀrkelsen avsaknaden av etniska svenskar som en stigmatiseringsaspekt av omrÄdet. Eftersom den svenska allmÀnheten ofta utmÄlar ?invandrartÀta omrÄden? som nÄgot problematiskt i sig, innebÀr den höga andelen invandrare i SkÀrholmen att omrÄdet stigmatiseras.

SjÀlvledarskap beskrivs vara en process dÀr en individ utifrÄn sin egen förmÄga pÄverkar och influerar sig sjÀlv för att kunna hantera olika situationer som den utsÀtts för. Tidigare forskning visar pÄ att sjÀlvledarskapsstrategierna har en inverkan pÄ inre och yttre arbetstillfredsstÀllelse. Forskningen visar Àven pÄ att arbetstillfredsstÀllelse har en inverkan pÄ personalomsÀttningen. Syftet med den hÀr studien Àr att fÄ en förstÄelse om anstÀlldas sjÀlvledarskap inverkar pÄ personalomsÀttningen i restaurangbranschen genom att analysera arbetstillfredsstÀllelse som en lÀnk mellan sjÀlvledarskap och personalomsÀttning. Restaurangbranschen Àr en bransch med hög personalomsÀttning som stÄr inför utmaningen, hög tillvÀxt i framtiden.

Elektroniskt skrivande har gett upphov till nya skriftliga genrer med starka inslag av muntlighet som utmanar vÄr hittillsvarande uppfattning om talat och skrivet sprÄk. Det gÄr ocksÄ trender i vilka communities (nÀtgemenskaper) som Àr mest populÀra. En av de communities som Àr mycket populÀr just nu Àr Facebook, dÀr majoriteten av anvÀndarna Àr unga vuxna. En studie av sprÄkbruket pÄ Facebook Àr intressant pÄ grund av att större delen av tidigare forskning om sprÄkbruk pÄ nÀtet, eller chattsprÄk, handlar om barns och ungas sprÄk. En jÀmförelse mellan sprÄkbruket pÄ Facebook och LunarStorm (dÀr majoriteten av anvÀndarna Àr barn och ungdomar) Àr dÀrför intressant.

Studiens syfte Àr ungdomars erfarenheter och upplevelser av demokrati i deras vardag samt hur det tar sitt uttryck. Flera författare har belyst att ungdomar tar lÀttvindigt pÄ demokrati och att de inte ser demokrati som mer Àn valdeltagande och politik, och att de med andra ord inte ser demokratins vÀrde. En kvalitativ metod valdes och det empiriska materialet samlades in genom fem individuella intervjuer samt fyra observationer vid olika fritidsgÄrdar. FrÄgorna i intervjuerna handlade om hur ungdomar upplever delaktighet och inflytande samt hur demokrati utförs och genomförs i deras livsvÀrldar sÄsom skolan, fritiden, familjen, vÀnner och media. Studien visade att ungdomarna upplevde delaktighet och inflytande som delar i demokrati och att det var viktigt för dem, dÄ det innebar möjlighet att göra deras röster hörda men de var samtidigt omedvetna om den demokrati som fanns pÄ andra arenor i deras vardag.

Ungdomar med sociala anpassningsproblem kan identifieras pÄ olika sÀtt, exempelvis genom deras personlighetsegenskaper eller kognitioner. Studiens syfte Àr att integrera dessa aspekter och undersöka om det finns ungdomar som bÄde Àr manipulativa och förvÀntar sig att misslyckas samt studera om deras sociala anpassningsproblem och familjeproblematik skiljer sig frÄn andra ungdomars. I studien anvÀnds sekundÀrdata ifrÄn ett utvecklingspsykologiskt projekt, bestÄende av enkÀtsvar frÄn Ättondeklassare samt deras förÀldrar i en medelstor svensk stad. Resultatet visar att det existerar en undergrupp av ungdomar som Àr manipulativa och förvÀntar sig att misslyckas. Dessa ungdomar uppvisar sociala anpassningsproblem och familjeproblem i större utstrÀckning Àn övriga ungdomar.

Ungdomars datoranvĂ€ndning har ökat de senaste Ă„ren och en stor del av ungdomars kommunikation sker via sociala medier. Trots att detta Ă€r utbrett bland ungdomar finns lite forskning om fenomenet. I lĂ€roplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 stĂ„r det beskrivet att undervisning bör ske utifrĂ„n ungdomars egna erfarenheter, varför sociala medier skulle kunna vara en del av undervisningen.Denna studie syftar till att undersöka hur ungdomar uppfattar visuell kommunikation via sociala medier. De frĂ„gestĂ€llningar studien Ă€mnar att ge svar pĂ„ Ă€r vilka sociala medier ungdomar anvĂ€nder och hur de kommunicerar visuellt via dem, hur kommunikation skiljer Ă„t mellan olika sociala medier, vad och varför ungdomar kommunicerar med bilder pĂ„ sociala medier samt hur ungdomar uppfattar sin egen respektive andras visuella kommunikation via sociala medier.Åtta ungdomar i Ă„rskurs 9 intervjuades dĂ€r de bland annat beskrev hur sociala medier fungerar och hur de anvĂ€nder dem, vilka övervĂ€ganden de gör kopplat till bilddelning, varför de kommunicerar visuellt via sociala medier samt hur de uppfattar andras digitala bildpublicering. I studien framkom att ungdomarna anvĂ€nder flera olika sociala medier eftersom de har olika funktioner och fokus.

Syftet med vÄr uppsats Àr att intervjua ungdomar som har en utlÀndsk bakgrund, tjejer och killar i 18-Ärs Älder pÄ en gymnasieskola i Malmö. Vi vill studera hur de tÀnker, resonerar och förhÄller sig kring frÄgor som har med sexualitet och intima relationer att göra. Detta genomfördes med en kvalitativstudie och den grundas pÄ sju ungdomar. För att analysera vÄr empiri har vi anvÀnt oss av sociologen Anthony Giddens perspektiv pÄ den moderna synen pÄ sexualitet och kÀrleksideologin. Sedan Àven av Nader Ahmadi som diskuterar förÀldrarnas svÄrigheter till att komma till en ny omgivning och möta en ny attityd till sex och Pierre Bourdieu begrepp, habitus.

FrÀmjandet av goda matvanor hos barn och ungdomar Àr ett viktigt folkhÀlsomÄl i Sverige och de offentliga miljöer dÀr ungdomar vistas utgör betydande arenor för detta arbete. Om man ska hjÀlpa ungdomar att Àta nyttigare Àr det ocksÄ av betydelse att hÀnsyn tas till ungdomars egna Äsikter gÀllande vad som pÄverkar deras matvanor.Syftet med detta arbete var att undersöka hur ungdomar som besöker en fritidsgÄrd resonerar kring kafésortimentet och en eventuell förÀndring av detta. MÄlet var att med utgÄngspunkt frÄn resultatet frÄn fokusgruppsintervjuer ge förslag pÄ förÀndringar i kaféet för att frÀmja hÀlsosamma livsmedelsval. Totalt deltog 27 killar och tjejer mellan 13 och 23 Är i undersökningen.Resultatet visar att valmöjlighet, utbud, marknadsföring, personal, miljö samt ekonomisk styrning Àr viktiga faktorer för att ungdomar ska göra hÀlsosamma livsmedelsval. I en förÀndring av kaféet Àr det dÀrför viktigt att man har ett brett, billigt och mÀttande utbud innehÄllande bÄde nyttiga och onyttiga livsmedel.

Det har skett en ökad anvÀndning av droger bland ungdomar i Sverige. Det har Àven visat sig att mÄnga har en mer tillÄtande attityd till droger. MÄnga ungdomar anvÀnder droger för att lÀttare hantera alla krav som stÀlls pÄ dem idag i vÄrt samhÀlle och lockelsen av spÀnning kan för vissa vara för stark att stÄ emot. Syftet med denna studie var att fÄ fram ungdomars attityder till droger i en mindre stad och synliggöra faktorer som kan tÀnkas pÄverka attityderna. De bakomliggande faktorerna som undersökts var sjÀlvkÀnsla, familjeförhÄllanden/regler, socioekonomisk status, kamratkrets och fritid.

Denna uppsats tar sin utgĂ„ngspunkt i ungdomars identitetsarbete i konsumtionssamhĂ€llet och hur detta identitetsarbete pĂ„verkas av massmedier med fokus pĂ„ reklambilder och tv program.Massmedier Ă€r framtrĂ€dande till största del under ungdomars fritid. Dessutom fokuserar reklam pĂ„ att framhĂ€va livsstilar och identiteter som kan sammanbindas med fritidens vĂ€rden.Mina problem kretsar omkring hur konsumtionssamhĂ€llet idag utnyttjar och pĂ„verkar ungdomars identitetsarbete och livsstilssökande för att sĂ€lja sina produkter. UtifrĂ„n denna ansats undersöker jag ocksĂ„ hur detta kan leda till en kolonisation av den fria tiden. Syftet Ă€r Ă„ ena sidan att genom reklambilder och tv-program undersöka hur ungdomars livsstilsval, identitetsarbete och sjĂ€lvförverkligande utnyttjas av konsumtionssamhĂ€llet. Å andra sidan för jag en diskussion omkring hur detta utnyttjande skulle kunna tĂ€nkas leda till att ungdomar i det moderna samhĂ€llet fĂ„r allt svĂ„rare för att göra autentiska erfarenheter.De teoretiska utgĂ„ngspunkterna Ă€r tagna ur diskussioner av frĂ€mst JĂŒrgen Habermas och Thomas Ziehe.

A1237En pÄgÄende trend inom dagligvaruhandeln hÄller pÄ att omforma förutsÀttningarna för samtliga aktörer, frÄn leverantör till detaljist och slutligen mot konsument. För ett antal Är sedan började dagligvarukedjor att introducera egna mÀrkesvaror (EMV). Denna trend förmodas ha en inverkan pÄ relationen mellan leverantör och detaljist.Studien avsÄg att undersöka vilken inverkan EMV har pÄ relationen mellan leverantör och detaljist samt studera vad som stödjer den. För att besvara syftet utfördes intervjuer med respondenter frÄn sex företag. Studien omfattade de tvÄ största detaljisterna samt fyra leverantörer inom samma produktkategori.

AbstractTidigare studier har visat att fritidsgÄrdsbesökare löper ökad risk att utveckla antisociala beteenden, genom att börja anvÀnda tobak, alkohol och droger. Föreliggande syfte med undersökningen var att ta reda pÄ om de kommunalt drivna fritidsgÄrdarna i Sandviken innebÀr risk eller skydd för unga besökare, vad gÀller anvÀndning av tobak, alkohol och droger; samt att undersöka könsskillnader gÀllande bruk av dessa substanser, skillnader mellan tobaksbrukande och icke tobaksbrukande ungdomar vad gÀller alkoholkonsumtion samt undersöka vilken inverkan förÀldrars tobaksbruk har pÄ ungas tobaks-, alkohol- och drogvanor. En enkÀtundersökning gjordes bland 163 ungdomar i Ärskurs 8. I denna framkom att fritidsgÄrdsbesökare snusar i högre utstrÀckning Àn icke besökare. I övrigt fanns inget som tyder pÄ att fritidsgÄrdsbesökare skulle röka, dricka alkohol eller anvÀnda droger i högre grad Àn icke besökare.

Barn sÀtt att lÀsa av landskapet skiljer sig frÄn vuxnas. Medan vuxna lÀser det som former tolkar barn det istÀllet utifrÄn dess funktioner och möjligheter. Till exempel kan en stor sten fungera som ett rymdskepp och ett buskage kan betyda kojbygge. NÀr vi planerar för barns utemiljöer tÀnker vi ofta pÄ motorik och fysisk rörelse, men det Àr Àven viktigt att ta hÀnsyn till estetiska och sinnliga vÀrden. Inom den nya barndomsforskningen talas det om att fÄnga barnens egna perspektiv. FrÄn att de tidigare setts som objekt med sÀrskilda behov innebÀr ett barnperspektiv att se dem mer subjektivt, som sociala och kulturella aktörer i ett samhÀlle.