Varför jag valde att skriva detta arbete var för att jag ville fÄ igÄng en diskussion, med i första hand barnen men ocksÄ med pedagogerna och mellan pedagogerna, om hur viktigt det Àr att vi spar pÄ naturens energi. Jag tror ocksÄ att med dagen slit och slÀng samhÀlle mÄr barnen bra av att lÀra sig att man kan ge nÄgot tillbaka till naturen genom att ÄteranvÀnda gammalt material. Sortering Àr nÄgot barn ofta tycker Àr roligt och detta bör vi ta till vara pÄ inom förskolan. Jag hoppas att det hÀr ger barnen en rutin och att de i framtiden kommer att kÀnnas sjÀlvklart för dem att sortera sina sopor..

Titel:Skicka vidare ? ungdomars val av kommunikationskanaler för att fÄ information omfritidsaktiviteterFörfattare:Johanna FasthUppdragsgivare:Göteborgs stad Centrum, enheten FritidKurs:Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapVid institutionen för journalistik, medier och kommunikationTermin:VÄrterminen 2011Handledare:Annika BergströmSidantal:39 sidor, 15 824 ordSyfte:Att undersöka vilka kommunikationskanaler ungdomar anvÀnder sig av och efterfrÄgar för att fÄ information om fritidsaktiviteter i Göteborgs centrum.Metod och material:Kvalitativa gruppintervjuer i form av fokusgrupper med totalt nio ungdomar i Ärskurs 9.Huvudresultat:Resultatet visar att ungdomarna frÀmst fÄr information om fritidsaktiviteter genom kompisar, dels via sociala sajter, t.ex. Facebook och dels via personliga möten. Undersökningen visar Àven att ungdomarna tycker att information genom det personliga mötet Àr lÀttare att ta till sig Àn information som fÄs via affischer och flyers. Ungdomarna anser att sms-utskick Àr en bra informationskanal för att fÄ information om fritidsaktiviteter..

LagrÄdet utgör en del av den svenska normprövningen. Uppgiften det har Àr att förhandsgranska lagförslag, för att sÀkerstÀlla att de till exempel inte strider mot nÄgon av Sveriges grundlagar. I och med att Sverige Àr med i EU mÄste hÀnsyn Àven tas till de rÀttsakter som EU utfÀrdar. Ett direktiv Àr ett exempel pÄ en sÄdan rÀttsakt. Dess innehÄll Àr bindande för medlemslÀnderna men det Àr upp till medlemslÀnderna att sjÀlva genomföra direktivet i sin nationella lagstiftning.

MiljöfrÄgorna blir allt fler och fÄr alltmer uppmÀrksamhet i vÄrt samhÀlle. Vi har blivit medvetna om vilka konsekvenser vÄrt agerande har haft och fokusen ligger just nu pÄ hur vi skall stoppa denna utveckling och vÀnda trenden mot ett mer hÄllbart samhÀlle. FrÄgorna handlar om att ta vara pÄ restprodukter och ÄteranvÀnda dessa för att pÄ detta sÀtt spara naturens resurser. En viktig del i detta arbete Àr Ätervinning.I Sverige har vi den senaste tiden sett TV-reklamer som uppmanar konsumenter att Ätervinna. Det Àr kÀnt att marknadsföring har mycket stor inverkan pÄ konsumenter nÀr det gÀller val av varor och tjÀnster.

Stress Àr ett allt mer vanligt problem i dagens samhÀlle, och det finns tydlig forskning som visar att allt fler ungdomar drabbas av psykisk ohÀlsa. Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar (18-19 Är) pÄ en gymnasieskola i Norrbotten upplevde stress och hur de beskrev att det pÄverkade dem. TvÄ ungdomar valde att delta i studien. Dessa tvÄ ungdomar intervjuades och delade med sig av sina erfarenheter och upplevelser av stress, varpÄ intervjuerna bearbetades enligt kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visade att det fanns ett flertal saker som bidrog till stress hos informanterna, bland annat press, krav och förvÀntningar pÄ körkort samt ideal.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att kartlÀgga vilka faktorer som har betydelse för att ungdomar vÀljer att inte dricka alkohol. Metoden som anvÀndes för studien var en litteraturstudie som byggde pÄ tio vetenskapliga artiklar. Dessa artiklar söktes i sju databaser. De viktigaste slutsatserna var att de mest framtrÀdande faktorerna för att ungdomar ska avstÄ frÄn alkohol Àr de har en bra kontakt med förÀldrarna och nÀtverk med vÀnner som ocksÄ tar avstÄnd frÄn alkohol. Dessutom visar sig lÀgre socioekonomiska förhÄllanden och psykologiska faktorer som locus of control och self-efficacy ha betydelse för en lÀgre alkoholkonsumtion.

ÖversvĂ€mningar har potentialen att göra stora skador pĂ„ sociala, ekonomiska och ekonomiska aspekter i samhĂ€llet och antalet översvĂ€mningar har ökat i Sverige pĂ„ senare tid. Naturens miljöer klarar sig dock bĂ€ttre inför naturkrafter som översvĂ€mningar pĂ„ grund av att ekosystemen utvecklats under lĂ„nga tidsperioder och Ă€r anpassade till förĂ€nderliga förhĂ„llanden, till skillnad frĂ„n mĂ€nniskans urbana miljöer. Naturens system Ă€r resilienta. MĂ€nniskan har sedan tidigare hanterat översvĂ€mningar genom att försöka stĂ€nga vattnet ute frĂ„n bebyggda miljöer men sedan 1990-talet har synen Ă€ndrats till att lĂ„ta vattnet ta den plats det behöver (kallas integrerad översvĂ€mningshantering). Klimatanpassning har nu blivit allt mer angelĂ€get vid planering och stadsutveckling.

Det har tidigare forskats pÄ sambandet mellan tillfÀlliga anstÀllningar och individers vÀlbefinnande. Forskningen har dÀremot inte uppmÀrksammat om lÀngden pÄ den ÄterstÄende avtalstiden har nÄgon inverkan pÄ de anstÀlldas psykiska hÀlsa. Syftet med denna studie var att undersöka om lÀngden pÄ den ÄterstÄende kontraktstiden kan predicera fotbollsspelares psykiska hÀlsa. Studien kontrollerade Àven om Älder, förÀldraskap och planer för framtiden kunde ha nÄgon inverkan pÄ spelares psykiska hÀlsa i relation till ÄterstÄende kontraktstid. Detta undersöktes genom en enkÀtstudie dÀr 101 professionella fotbollsspelare frÄn fem svenska elitlag deltog.

Musik Ă€r nĂ„got som pĂ„verkar alla pĂ„ ett eller annat sĂ€tt och har anvĂ€nts i terapeutiskt syfte sedan 1500 f. Kr. Även om den har en lĂ„ng historia Ă€r den Ă€ndĂ„ inte allmĂ€nt vedertagen som en omvĂ„rdnadsĂ„tgĂ€rd. NĂ€stan varje dag möter sjuksköterskor patienter som i varierande grad upplever oro. Tidigare forskning visar att musik har inverkan pĂ„ oro, men det Ă€r inte mycket beskrivet om sjuksköterskors erfarenhet av att anvĂ€nda musik som en komplementĂ€r omvĂ„rdnadsĂ„tgĂ€rd vid oro och hur musiken pĂ„verkar sjuksköterskors arbetsmiljö.

AbstraktHuvudsyftet med denna uppsats Àr att skapa en förstÄelse för hur olika omstÀndigheter pÄverkar ungdomars lÄntagande, samt hur ungdomar förhÄller sig till dessa. FrÄgestÀllningarna som stÀllts Àr ? Hur pÄverkar olika omstÀndigheter i det moderna samhÀllet, ungdomars syn pÄ SMS-lÄn?? och ?Hur kan dessa omstÀndigheter leda till att man tar/inte tar SMS-lÄn??.  För att skapa en förstÄelse av fenomenet har en kvalitativ metod anvÀnts. 8 stycken semistrukturerade samtalsintervjuer med ungdomar i Äldern 19-24 Är har genomförts och utgjort grunden för studien.

HÀlsosamtal med elever i skolan Àr ett arbetssÀtt för att frÀmja barns hÀlsa. Studiens syfte Àr att beskriva förutsÀttningar för ett bra hÀlsosamtal utifrÄn ungdomars perspektiv. 16 individuella intervjuer med ungdomar pÄ högstadiet och gymnasiet genomförda inom ramen för ett större forskningsprojekt har analyserats med kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visar hur ett elevcentrerat, tryggt och strukturerat hÀlsosamtal skapar förutsÀttningar för lÀrande, reflektion, motivation, relation och delaktighet. Ungdomarna uttrycker önskemÄl om ett elevcentrerat hÀlsosamtal, anpassat efter deras individuella behov och önskemÄl.

Syftet med föreliggande uppsats Àr att studera hur skolelever i NÀssjö stad uppfattar innebörden av vÄldtÀkt samt hur detta förhÄller sig till tidigare forskning.Undersökningen som genomfördes bland niondeklassarna pÄ tvÄ högstadieskolor i NÀssjö stad 2007 var bÄde kvantitativ i form av en enkÀtundersökning och kvalitativ i form av kompletterande intervjuer. Den tidigare forskning som anvÀndes under huvuddelen av studien var Stina Jeffners avhandling Liksom vÄldtÀkt, typ ? om ungdomars förstÄelse av vÄldtÀkt som publicerades 1998. Jeffner hade i sin avhandling kommit fram till en rad olika förhandlingsutrymmen som var förmildrande omstÀndigheter kring ungdomarnas syn pÄ vad som Àr en vÄldtÀkt.Huvudresultatet visade att i förhÄllande till tidigare forskning finns det delar av denna studie som stÀmmer överens med tidigare forskning gÀllande ungdomarnas attityder till Àmnet vÄldtÀkt. de som deltog i denna studie stödde vissa av dessa förhandlingsutrymmen.Det fanns Àven delar av denna studie som inte stÀmde överens med tidigare forskning.

  Denna studie syftar till att undersöka vilka faktorer som skapar trygghet för nyanlÀnda ungdomars livssituation i skola och samhÀlle, samt om det finns eventuella skillnader utifrÄn ett elev- och lÀrarperspektiv. Detta har besvarats utifrÄn följande frÄgestÀllningar; Vilka personer, platser, hÀndelser och aktiviteter hjÀlper till att skapa trygghet och framtidstro för dessa ungdomars tillvaro och lÀrande? Hur upplever ungdomarna sin vardag i denna övergÄngssituation? Vilken roll har skolan, vad Àr vÀrdefullt för ungdomarna? Finns det nÄgra skillnader i hur elever och lÀrare uppfattar Centrum för Introduktion i Skola (CIS) som verksamhet, gÀllande undervisning, bemötande, elevernas trygghet och framtidstro? Metoden för denna studie Àr intervju med hjÀlp av ljudupptagning, intervjuerna har genomförts med sex stycken nyanlÀnda ungdomar samt tvÄ stycken undervisande lÀrare pÄ CIS. Bearbetning och analys av insamlad data utfördes under diskussion utifrÄn ljudupptagningen. Resultatet av vÄr studie visar att CIS har ett vÀlfungerande arbetssÀtt för nyanlÀnda ungdomar och fungerar som en fast punkt som skapar trygghet i elevernas livssituation, samt att relationen mellan lÀrare och elever Àr viktigt gÀllande trygghetsaspekten.

Bakgrund: NÀr en förÀlder drabbas av cancer pÄverkas hela familjen, i synnerhet ungdomar dÄ de samtidigt befinner sig i en kÀnslomÀssig utvecklingsperiod dÀr deras identitet utvecklas och frigörelseprocessen frÄn förÀldrarna inleds. Syfte: Syftet med studien var att beskriva ungdomars upplevelser av att leva med en cancersjuk förÀlder. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ litteraturstudie och baserades pÄ elva vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades enligt av Lundman och Graneheims (2008) beskrivning av innehÄllsanalys. Resultat: Resultatet presenterades i fyra kategorier och tvÄ underkategorier.

 Demens innebÀr en sjuklig förÀndring i hjÀrnans struktur och ger svÄra fysiska, psykiska och sociala handikapp innan den leder till döden. Sjukdomens symptombild innefattar en nivÄsÀnkning av bÄde intellektuella (kognitiva) funktioner och personligheten (emotionella och viljemÀssiga funktioner). Musik har förmÄgan att framkalla starka psykiska effekter och kan anvÀndas för att lÀka och bearbeta en smÀrtsam livssituation. Den kan ha lugnande och uppiggande effekt och göra Ähöraren eftertÀnksam och sorgsen beroende pÄ musikens sort. Syftet med studien var att beskriva hur musik pÄverkar personer med demenssjukdom och vilken betydelse det har för omvÄrdnaden.