Inom fĂ€ltet för översĂ€ttningsstudier har det traditionellt varit ett angelĂ€get forskningsomrĂ„de att erhĂ„lla kunskap om hur man hanterat samma kĂ€lltext i olika kulturella kontexter. PĂ„ vĂ„ren Ă„r 1950 utkom en spansk översĂ€ttning av den finske författaren Mika Waltaris historiska roman, Sinuhe egyptilĂ€inen (Sinuhe egyptiern), och senare samma Ă„r, i Mexiko, nyöversattes verket för Latinamerika som en respons pĂ„ den första. Föreliggande uppsats Ă€r en fallstudie och har genomförts i syfte att undersöka pĂ„ vilket sĂ€tt och varför detta originalverks tvĂ„ översĂ€ttningar pĂ„ samma sprĂ„k skiljer sig Ă„t. ÖversĂ€ttningarna har jĂ€mförts parallellt med dess kĂ€lltext och studerats kontrastivt genom en kombination av kvantitativ och kvalitativ analys med hjĂ€lp av shift som teoretiskt verktyg. Resultaten av denna fallstudie visar att översĂ€ttningarna skiljer sig Ă„t i vissa innehĂ„llsmĂ€ssiga aspekter och att dessa skillnader med all sannolikhet hĂ€rrör frĂ„n de samhĂ€lleliga politiska kontexter dĂ€r de producerats.

PÄ hösten 1996 tog talibanerna makten i Afghanistan. Till en början hyllades de som hjÀltar av mÄnga eftersom de skapade ordning i landet och utrotade mer eller mindre all kriminalitet som under Ären efter Sovjets ockupation ökat dramatiskt. Ganska snart började talibanerna införa regler och förordningar dÀr de bland annat förbjöd musik, dans, drakflygning och andra nöjen. De beordrade mÀnnen att odla sitt skÀgg och kvinnorna att gömma sig bakom en burqa om de mÄste ut pÄ gatorna, helst skulle de hÄlla sig hemma och inte visa sig bland folk. För de mÄnga afghaner som levt ett modernt liv med jeans, gympaskor, hitmusik och vÀsterlÀndska videofilmer blev talibanernas maktövertagande en chock. Latifa var 16 Är nÀr talibanerna intog Kabul.

Vid EU:s toppmöte i Lissabon i mars Är 2000 enades de aktuella medlemslÀnderna om att unionen Är 2010 ska vara vÀrldens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hÄllbar ekonomisk tillvÀxt med fler och bÀttre arbetstillfÀllen och en högre grad av social sammanhÄllning. Den fria rörligheten framhÄlls av mÄnga ekonomer och samhÀllsdebattörer som en viktig faktor för regionens ökade tillvÀxt och utveckling. I denna studie behandlas Lissabonstrategins inverkan pÄ unga vuxna, i detta fall gymnasiestuderande, pÄ den europeiska utbildnings- och arbetsmarknaden. Studiens empiriska undersökning utreder vilka geografiska horisonter tio gymnasiestuderande pÄ tvÄ svenska utlandsskolor i Spanien har gÀllande sin framtida studie- och yrkessituation. Dessa redan ?internationaliserade? elever kan antas vara idealiska medborgare i en region som uppmuntrar fri rörlighet och ökade gemensamma lösningar över nationsgrÀnserna. Enligt Högskoleverket föreligger ett behov av en ökad internationalisering av sÄvÀl studie- och yrkesvÀgledarutbildningen som dessa yrkesverksamma.

Bakgrund: Åldrandet innebĂ€r naturliga biologiska, sociala och psykologiska förĂ€ndringar, andelen Ă€ldre i samhĂ€llet berĂ€knas öka och Ă€ldre upplever ett lĂ€gre socialt deltagande kontra resten av befolkningen. Ensamhet beskrivs som en obehaglig eller oacceptabel avsaknad av relationer och involverar hur en person uppfattar, upplever och utvĂ€rderar den avsaknaden. HĂ€lsoproblem och upplevelsen av livskvalitet Ă€r knutet till ensamhet. Ingen konsensus om fenomenet ensamhet finns inom vĂ„rdvetenskapen. Sjuksköterskan har viktig roll att upptĂ€cka, motverka och förebygga ensamheten, dĂ€rför behövs mer kunskap om fenomenet.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka den rent sprÄkliga skillnaden mellan morgon- och kvÀllstidningar med kvantitativ och kvalitativ metod. En enkÀtundersökning av typen blindtest har ocksÄ genomförts för att bredda resultatet. Nyhetsartiklarna behandlar samma Àmne och Àr publicerade 060918 i Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten, Sydsvenska Dagbladet, Expressen samt Aftonbladet.Resultatet visar att morgontidningarna har ett mer nominalt sprÄk och kvÀllstidningarna verbalt; kvÀllstidningarna har ett verbval och en personomnÀmning som vetter mot det personliga medan morgontidningarna Àr mer formella och distanserade. Skillnaderna i artiklarnas stycken Àr markant mellan medierna; kvÀllstidningarna har nÄgot lÀgre sprÄklig komplexitet jÀmfört med morgontidningarna. Den kvalitativa undersökningen av innehÄllet pekar mot att uppdelningen morgon- kontra kvÀllstidning skulle vara för snÀv.

Sverige och Finland har tillsammans med övriga nordiska lĂ€nder en gemensam vĂ€rdegemenskap. Detta innebĂ€r att vi delar och vĂ€rnar om gemensamma vĂ€rden, exempelvis demokrati och mĂ€nskliga rĂ€ttigheter. Att vi Ă€ven delar en liknande historia, sprĂ„k och kultur gör att det funnits goda förutsĂ€ttningar för samarbete. Även om de nordiska lĂ€nderna Ă€r lika ur mĂ„nga aspekter, sĂ„ finns det Ă€ndĂ„ vissa skillnader. Denna studie syftar till att pĂ„visa likheter och skillnader mellan svensk och finsk försvars- och sĂ€kerhetspolitik med avstamp ur deras senaste försvarspropositioner som för svensk del utgavs 2009 och för Finland 2012.

Syfte och frÄgestÀllningarUppsatsens syfte Àr att undersöka skillnaden i hur elitidrottare och motionÀrer anvÀnder sig av visualisering inför och under trÀning och tÀvling.FrÄgestÀllningarna:Hur anvÀnder sig elitidrottare av visualisering inför och under trÀning och tÀvling?Hur anvÀnder sig motionÀrer av visualisering inför och under trÀning?Hur ser medvetenheten ut för elitidrottare kontra motionÀrer, angÄende visualisering?Vilka skillnader finns i hur elitidrottare och motionÀrer anvÀnder sig av visualisering?MetodFyra kampsportsutövare intervjuades för att fÄ information om deras trÀnings-, motivations- och visualiseringsvanor. Respondenternas syn pÄ visualisering och dess innebörd kartlades utförligt. Intervjuerna var öppet riktade för att ge relevanta svar men samtidigt ge plats Ät respondenternas egna tankar och funderingar. Möjlighet att beskriva respondenternas medvetenhet speglas i frÄgor dÀr respondentens tankar kring visualisering utforskas.

Bakgrund:Awareness definieras som nÀr en patient i generell anestesi i efterhand kan minnas hÀndelser eller ha förnimmelser frÄn en operation dÄ han eller hon borde varit medvetslös. Det Àr en allvarlig anestesiologisk komplikation som kan leda till posttraumatiskt stressyndrom. Av de patienter som genomgÄr kirurgiska ingrepp i generell anestesi drabbas cirka 0,1 - 0,2 %. Den vanligaste orsaken till awareness Àr ytlig anestesi, vilket hos sÀrskilda riskpatienter ibland kan vara svÄrt att förebygga med endast traditionell övervakning. Det finns dÀrför ytterligare metoder att tillgÄ.

Allt fler satsningar lÀggs pÄ insatser för att komma tillrÀtta med den höga ungdomsarbetslösheten inom Sverige. Huruvida insatserna korrigerar problemet kan bero pÄ hur vÀl förankrade de Àr med hur ungdomar sjÀlvstÀndigt fattar beslut. Studien syftar till att via gruppintervjuer undersöka hur elever pÄ sista terminen pÄ gymnasiet ser pÄ framtida arbetsliv och studier. Vidare syftar undersökningen till att studera hur individens handlingshorisont och beslutsfattande pÄverkas av den sociala omgivningen. Studien utförs bÄde i glesbygd och i en större stad för att se om det finns likheter och skillnader i ungdomars instÀllning.

BakgrundI bakgrundsavsnittet definierar vi centrala begrepp i studien. Vi redogör Àven förstyrdokument och tidigare forskning. OmrÄden som tas upp i tidigare forskning Àr barnsolikheter i en inkluderande miljö, det individuella och det kollektiva, kommunikationens betydelse samt pedagogens roll i arbetet med barns perspektiv och intresse.SyfteSyftet med examensarbetet Àr att undersöka pedagogers uppfattningar kring hur barnsolikheter tas tillvara i förskolans dagliga verksamhet. De frÄgestÀllningar som ligger till grund för vÄr undersökning Àr följande:? PÄ vilket sÀtt resonerar pedagoger kring barns olikheter?? PÄ vilket sÀtt upplever pedagoger att de tar tillvara pÄ barns olikheter?MetodI undersökningen har vi anvÀnt oss av intervju som redskap.

Att varje dödsfall gör ett bestÄende intryck pÄ de efterlevande Àr ett Äterkommandefaktum för de som vÄrdar patienter palliativt. Palliativ vÄrd i hemmet Àr en vÄrdformsom ökar i omfattning och som bygger pÄ en samverkan av flera yrkeskategorier i olikaorganisationsformer. Professionell vÄrd i hemmet vid livets slut utifrÄn ettlivsvÀrldsperspektiv avser att lindra patientens lidande och istÀllet uppnÄ optimaltvÀlbefinnande för patienten och de nÀrstÄende. DÄ det Àr en vÄrd som stÀller krav pÄsjuksköterskors förmÄga att medvetet samordna och tillÀmpa olika kunskaper inomomvÄrdnad, Àr det viktigt att urskilja vilka faktorer som Àr av betydelse för patientensupplevelse av att vÄrdas palliativt i hemmet. Syftet med detta arbete Àr att belysafaktorer av betydelse för patienters upplevelse av palliativ vÄrd i det egna hemmet.Studien baseras pÄ en litteraturstudie, dÀr Evans (2003) modell anvÀnds för att analyseraÄtta kvalitativa artiklar som Äterfanns i databaserna Cinahl, MedLine och PubMed.Analysen gav upphov till tvÄ huvudteman; lidande respektive vÀlbefinnande.

Sjukdomar som kan relateras till stress har idag blivit ett allt vanligare problem i vÄrt vÀsterlÀndska samhÀlle och allt fler folkhÀlsorapporter pekar ut denna ohÀlsa som ett av de största folkhÀlsoproblemen. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka om elever i Ärskurs tre pÄ gymnasiet upplever sig stressade och i sÄ fall varför. Genom att undersöka elevers eventuella stress pÄ yrkesförberedande kontra teoretiska program vill vi granska hur elevernas egen uppfattning kring sin eventuella stress ser ut. KÀnner de sig stressade, och i sÄ fall varför. Dessutom har vi för avsikt att undersöka vad eleverna sjÀlva gör för att motverka stressen och om eleverna kÀnner oro inför sin framtid.

Ett omrÄde inom digital design som börjat fÄ mer uppmÀrksamhet Àr upplevelsedesign. GodanvÀndbar design Àr viktigt men mÀnniskor har ett vÀxande behov av att bli underhÄllna ochengagerade genom digitala medier. Det har blivit mer relevant pÄ senare tid dÄ datatekniskaprodukter och tjÀnster blir allt vanligare i samhÀllet. Framförallt Àr det i hem- och fritidsmiljöersom det blivit vanligare. En naturlig följd av utvecklingen Àr att datorspelsbranschen vÀxer.

Background: Female representation on boards is an ongoing debate. The European Parliament voted in November 2013 in favour of a proposal that it should be at least 40 percent women on company boards by 2020. Jens Spendrup, president of the Confederation of Swedish Enterprise, was interviewed on Swedish Radio in February 2014 and stated that there are not enough qualified women to recruit to the company boards. The listed companies in Sweden only have 22 percent of women in their company boards and given Jens Spendrup?s statement should they have difficulty reaching up to 40 percent by 2020.

SammandragDetta examensarbete bygger pÄ en fallstudie av en manlig pedagog i förskolan. En aktuell frÄga i dagens debatt Àr bristen pÄ mÀn i förskolan, vilket medför att en nÀrmare granskning av manliga pedagoger kontra kvinnliga pedagoger Àr befogad. FrÄgan Àr pÄ vilket sÀtt manliga pedagogers tÀnkande och beteende skiljer sig frÄn kvinnliga pedagogers motsvarande? Syftet med den hÀr undersökningen Àr att med hjÀlp av videoinspelning i detalj analysera en manlig pedagogs arbete tillsammans med barnen pÄ en förskola. Speciellt söker jag vilka uppgifter en manlig pedagog vÀljer att utföra tillsammans med barnen, hur han vÀljer att utföra dem och vilket sprÄk han anvÀnder.