Prostitution Àr ett omdiskuterat fenomen dÀr debatten gÄtt i vÄgor och samfundet i nulÀget gÄtt frÄn att förkasta all form av prostitution till att stödja uppdelningen i ?frivillig? och ?pÄtvingad? prostitution. Olika lÀnder beskriver, hanterar och reglerar prostitution pÄ vitt skilda sÀtt men samtidigt finns en internationell konsensus kring att trafficking Àr förkastlig. FrÄgan Àr om det Àr möjligt att, som i EU, gemensamt arbeta mot trafficking nÀr man inte kan enas kring prostitutionsbegreppet. Inför kommande fotbolls-VM har kritik framförts mot Tysklands sÀtt att reglera och hantera prostitution genom sÄ kallade ?statliga bordeller?.

Ledarstil ?r ett oerh?rt brett begrepp vilket innefattar m?nga olika aspekter. Bakgrunden till unders?kningen grundade sig i att se hur dessa ledarstilar kan appliceras och till?mpas f?r att motivera ut?vare i s? stor utstr?ckning som m?jligt. Syftet med unders?kningen var s?ledes att urskilja hur ledare mellan individuella idrott och lagidrott anv?nder ledarstilar f?r att motivera sina ut?vare.

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn en fenomenologisk ansats öka förstÄelsen för hur sÀljare av komplexa IT-lösningar upplever flytande arbetstider. Detta gör vi genom vÄr frÄgestÀllning: Hur upplever sÀljare av komplexa IT-lösningar att vara tillgÀngliga? För att fÄ en djupare insikt i Àmnet har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med Ätta respondenter pÄ sju olika företag inom IT-branschen. Den teoretiska utgÄngspunkt vi anvÀnt oss av i denna studie Àr Bourdieus teori om habitus och Goffmans teori om roller. Resultatet frÄn insamlingen av vÄrt empiriska material visar att det hos IT-sÀljare verkar rÄda ett gemensamt habitus utifrÄn hur de beskriver sig sjÀlva, vilka behov de fÄr tillgodosedda genom de krav yrket stÀller pÄ dem samt hur de balanserar sina roller mellan arbete och familjeliv.

I den hÀr uppsatsen undersöks tvÄ vÀsterlÀndska dagstidningars förstasidesbilder somtidningens anslag. Tidningarna Àr Dagens Nyheter, Sverige och The Times,Storbritannien och de studeras under en 3 mÄnadersperiod. Anslagens likheter ocholikheter analyseras utifrÄn bildsprÄkligt perspektiv. HÀr ses tydliga skillnader iDagens Nyheters helhetsperspektiv och The Times personliga anslag som enkonsekvens av deras medvetet valda bildutsnitt. NÀr jag nÀrmare studerar bildernasinnehÄll och funktion ses hÀr tydliga likheter i anslagen sÄsom antal fÀrgbilder och hursvartvita bilder anvÀnds, antal nationella bilder som dominerar, att positiva kontranegativa budskap i bilderna Àr relativt lika representerade och att det finns ettgenerellt negativt budskap i internationell rapportering.

För att tillverkande företag ska kunna fortsÀtta vara konkurrenskraftiga i tider dÀr tillgÄngen pÄ billig arbetskraft ökar, med ökad konkurrens som följd, Àr det viktigt att nya strategier utvecklas för att sÀkerstÀlla lÄngsiktig överlevnad. En strategi för detta Àr att integrera varor och tjÀnster som tillsammans skapar bÀttre erbjudanden med ökat kundvÀrde. Syftet med arbetet Àr att fÄ kunskap om ett tillverkande företag har de förutsÀttningar som krÀvs för ett erbjudande dÀr vara och tjÀnst Àr fullstÀndigt integrerade. Studiens forskningssyfte har varit undersökande samt beskrivande med en deduktiv teorianvÀndning. En kvalitativ forskningsmetod har anvÀnts vid studien, dÀr forskningsstrategin utgjorts av en enskild fallstudie.

Syftet med denna uppsats Àr undersöka elevers och lÀrares syn pÄ vetenskap kontra ickevetenskap eller pseudovetenskap. Detta har vi ju gjort genom en kvalitativ undersökning dÀr vi intervjuat fem elever och fyra lÀrare.Elever anser att det Àr viktigt att veta vad vetenskap Àr och de anser att de kommer ha nytta av denna kunskap Àven utanför skolans dörrar. Anledningen till att det Àr obligatoriskt att lÀsa naturkunskap pÄ gymnasiet Àr att eleverna skall fÄ ett vetenskapligt synsÀtt. Med hjÀlp av lÀraren skall eleverna kunna inhÀmta den kunskap som behövs för att fÄ rÀtt uppfattning gÀllande vetenskapsbegreppet. Enligt bÄde elever och lÀrare sÄ tas inte vetenskapsbegrepp upp i undervisningen.

Inom fĂ€ltet för översĂ€ttningsstudier har det traditionellt varit ett angelĂ€get forskningsomrĂ„de att erhĂ„lla kunskap om hur man hanterat samma kĂ€lltext i olika kulturella kontexter. PĂ„ vĂ„ren Ă„r 1950 utkom en spansk översĂ€ttning av den finske författaren Mika Waltaris historiska roman, Sinuhe egyptilĂ€inen (Sinuhe egyptiern), och senare samma Ă„r, i Mexiko, nyöversattes verket för Latinamerika som en respons pĂ„ den första. Föreliggande uppsats Ă€r en fallstudie och har genomförts i syfte att undersöka pĂ„ vilket sĂ€tt och varför detta originalverks tvĂ„ översĂ€ttningar pĂ„ samma sprĂ„k skiljer sig Ă„t. ÖversĂ€ttningarna har jĂ€mförts parallellt med dess kĂ€lltext och studerats kontrastivt genom en kombination av kvantitativ och kvalitativ analys med hjĂ€lp av shift som teoretiskt verktyg. Resultaten av denna fallstudie visar att översĂ€ttningarna skiljer sig Ă„t i vissa innehĂ„llsmĂ€ssiga aspekter och att dessa skillnader med all sannolikhet hĂ€rrör frĂ„n de samhĂ€lleliga politiska kontexter dĂ€r de producerats.

Vid EU:s toppmöte i Lissabon i mars Är 2000 enades de aktuella medlemslÀnderna om att unionen Är 2010 ska vara vÀrldens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hÄllbar ekonomisk tillvÀxt med fler och bÀttre arbetstillfÀllen och en högre grad av social sammanhÄllning. Den fria rörligheten framhÄlls av mÄnga ekonomer och samhÀllsdebattörer som en viktig faktor för regionens ökade tillvÀxt och utveckling. I denna studie behandlas Lissabonstrategins inverkan pÄ unga vuxna, i detta fall gymnasiestuderande, pÄ den europeiska utbildnings- och arbetsmarknaden. Studiens empiriska undersökning utreder vilka geografiska horisonter tio gymnasiestuderande pÄ tvÄ svenska utlandsskolor i Spanien har gÀllande sin framtida studie- och yrkessituation. Dessa redan ?internationaliserade? elever kan antas vara idealiska medborgare i en region som uppmuntrar fri rörlighet och ökade gemensamma lösningar över nationsgrÀnserna. Enligt Högskoleverket föreligger ett behov av en ökad internationalisering av sÄvÀl studie- och yrkesvÀgledarutbildningen som dessa yrkesverksamma.

PÄ hösten 1996 tog talibanerna makten i Afghanistan. Till en början hyllades de som hjÀltar av mÄnga eftersom de skapade ordning i landet och utrotade mer eller mindre all kriminalitet som under Ären efter Sovjets ockupation ökat dramatiskt. Ganska snart började talibanerna införa regler och förordningar dÀr de bland annat förbjöd musik, dans, drakflygning och andra nöjen. De beordrade mÀnnen att odla sitt skÀgg och kvinnorna att gömma sig bakom en burqa om de mÄste ut pÄ gatorna, helst skulle de hÄlla sig hemma och inte visa sig bland folk. För de mÄnga afghaner som levt ett modernt liv med jeans, gympaskor, hitmusik och vÀsterlÀndska videofilmer blev talibanernas maktövertagande en chock. Latifa var 16 Är nÀr talibanerna intog Kabul.

Bakgrund: Åldrandet innebĂ€r naturliga biologiska, sociala och psykologiska förĂ€ndringar, andelen Ă€ldre i samhĂ€llet berĂ€knas öka och Ă€ldre upplever ett lĂ€gre socialt deltagande kontra resten av befolkningen. Ensamhet beskrivs som en obehaglig eller oacceptabel avsaknad av relationer och involverar hur en person uppfattar, upplever och utvĂ€rderar den avsaknaden. HĂ€lsoproblem och upplevelsen av livskvalitet Ă€r knutet till ensamhet. Ingen konsensus om fenomenet ensamhet finns inom vĂ„rdvetenskapen. Sjuksköterskan har viktig roll att upptĂ€cka, motverka och förebygga ensamheten, dĂ€rför behövs mer kunskap om fenomenet.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka den rent sprÄkliga skillnaden mellan morgon- och kvÀllstidningar med kvantitativ och kvalitativ metod. En enkÀtundersökning av typen blindtest har ocksÄ genomförts för att bredda resultatet. Nyhetsartiklarna behandlar samma Àmne och Àr publicerade 060918 i Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten, Sydsvenska Dagbladet, Expressen samt Aftonbladet.Resultatet visar att morgontidningarna har ett mer nominalt sprÄk och kvÀllstidningarna verbalt; kvÀllstidningarna har ett verbval och en personomnÀmning som vetter mot det personliga medan morgontidningarna Àr mer formella och distanserade. Skillnaderna i artiklarnas stycken Àr markant mellan medierna; kvÀllstidningarna har nÄgot lÀgre sprÄklig komplexitet jÀmfört med morgontidningarna. Den kvalitativa undersökningen av innehÄllet pekar mot att uppdelningen morgon- kontra kvÀllstidning skulle vara för snÀv.

Sverige och Finland har tillsammans med övriga nordiska lĂ€nder en gemensam vĂ€rdegemenskap. Detta innebĂ€r att vi delar och vĂ€rnar om gemensamma vĂ€rden, exempelvis demokrati och mĂ€nskliga rĂ€ttigheter. Att vi Ă€ven delar en liknande historia, sprĂ„k och kultur gör att det funnits goda förutsĂ€ttningar för samarbete. Även om de nordiska lĂ€nderna Ă€r lika ur mĂ„nga aspekter, sĂ„ finns det Ă€ndĂ„ vissa skillnader. Denna studie syftar till att pĂ„visa likheter och skillnader mellan svensk och finsk försvars- och sĂ€kerhetspolitik med avstamp ur deras senaste försvarspropositioner som för svensk del utgavs 2009 och för Finland 2012.

Syfte och frÄgestÀllningarUppsatsens syfte Àr att undersöka skillnaden i hur elitidrottare och motionÀrer anvÀnder sig av visualisering inför och under trÀning och tÀvling.FrÄgestÀllningarna:Hur anvÀnder sig elitidrottare av visualisering inför och under trÀning och tÀvling?Hur anvÀnder sig motionÀrer av visualisering inför och under trÀning?Hur ser medvetenheten ut för elitidrottare kontra motionÀrer, angÄende visualisering?Vilka skillnader finns i hur elitidrottare och motionÀrer anvÀnder sig av visualisering?MetodFyra kampsportsutövare intervjuades för att fÄ information om deras trÀnings-, motivations- och visualiseringsvanor. Respondenternas syn pÄ visualisering och dess innebörd kartlades utförligt. Intervjuerna var öppet riktade för att ge relevanta svar men samtidigt ge plats Ät respondenternas egna tankar och funderingar. Möjlighet att beskriva respondenternas medvetenhet speglas i frÄgor dÀr respondentens tankar kring visualisering utforskas.

Bakgrund:Awareness definieras som nÀr en patient i generell anestesi i efterhand kan minnas hÀndelser eller ha förnimmelser frÄn en operation dÄ han eller hon borde varit medvetslös. Det Àr en allvarlig anestesiologisk komplikation som kan leda till posttraumatiskt stressyndrom. Av de patienter som genomgÄr kirurgiska ingrepp i generell anestesi drabbas cirka 0,1 - 0,2 %. Den vanligaste orsaken till awareness Àr ytlig anestesi, vilket hos sÀrskilda riskpatienter ibland kan vara svÄrt att förebygga med endast traditionell övervakning. Det finns dÀrför ytterligare metoder att tillgÄ.

Allt fler satsningar lÀggs pÄ insatser för att komma tillrÀtta med den höga ungdomsarbetslösheten inom Sverige. Huruvida insatserna korrigerar problemet kan bero pÄ hur vÀl förankrade de Àr med hur ungdomar sjÀlvstÀndigt fattar beslut. Studien syftar till att via gruppintervjuer undersöka hur elever pÄ sista terminen pÄ gymnasiet ser pÄ framtida arbetsliv och studier. Vidare syftar undersökningen till att studera hur individens handlingshorisont och beslutsfattande pÄverkas av den sociala omgivningen. Studien utförs bÄde i glesbygd och i en större stad för att se om det finns likheter och skillnader i ungdomars instÀllning.