Med start 1994 infördes ett nytt betygssystem, det vill sÀga kursplaner, betygskriterier samt riktlinjer för betygsÀttningen, för sÄvÀl grundskolan som gymnasieskolan. FrÄgor om betyg-sÀttning har under senare Är blivit politiskt högintressanta och mÄnga förÀndringar Àr nyligen föreslagna eller rent av beslutade i Riksdagen. Elever och förÀldrar har ocksÄ blivit mer aktiva och stÀller ökande krav pÄ framförallt lÀrare nÀr det gÀller betyg. I nÄgra kurser ges nationella prov som lÀrare kan anvÀnda som stöd för sin bedömning och betygsÀttning medan andrakurser, till exempel samhÀllskunskap, pÄ sin höjd har nÄgra bedömningsexempel pÄ Skolverkets hemsida att stödja sig mot.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att fÄ en bild av hur betygssystemet fungerar idag, dels ur ett generellt nationellt perspektiv men Àven Àr ett specifikt samhÀllskunskapsperspektiv. För att uppnÄ syftet har följande frÄgestÀllning anvÀnts.

Under Är 2004 inrÀttades PKC (Polisens kontaktcenter) i Sverige. I samband med detta fick polisen i januari Är 2005 ett nationellt telefonnummer för icke akuta Àrenden. Bakomliggande studier visade att det fanns ett behov av att förbÀttra polisens service och tillgÀnglighet. Arbetet syftar till att undersöka hur personalen i Norrbotten och VÀsterbotten upplever sin arbetssituation före kontra efter införandet av ett nationellt kontaktcenter. Vi har dÀrför varit i kontakt med personal som Àr ansvariga för övervakandet och utvecklandet av PKC i Sverige och intervjuat personal pÄ PKC i de berörda lÀnen för att verklighetsförankra arbetet.

Sammanfattning/abstract Linda Gustavsson (2015). Pedagogisk utredning som arbetsredskap. En innehÄllsanalys med hermeneutisk ansats. Pedagogical investigation as a working tool. An hermeneutic analysis. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola Bakgrund Det saknas forskning om pedagogiska utredningar och om i vilken utstrÀckning utredningen kan vara ett anvÀndbart redskap för pedagoger.

I denna uppsats avhandlas hotuppfattningar och strategier för maritim sĂ€kerhet i Östersjön ur ett svenskt perspektiv. Ökade varuflöden, oljetransporter och handel inom östersjöregionen har tillsammans med den snabba omvĂ€rldsutvecklingen bidragit till ett nationellt och transnationellt intresse för bibehĂ„llen maritim sĂ€kerhet i Östersjön.Syftet med uppsatsen Ă€r att med kunskap om av regering och riksdag identifierade hot under perioden 1998-2009, analysera vilka strategier Sverige valt för att hantera hoten och bibehĂ„lla den maritima sĂ€kerheten.För att identifiera hoten mot svenska intressen i Östersjön har teorin om det vidgade sĂ€kerhetsbegreppet anvĂ€nts för att med sektorerna; politik, ekonomi, samhĂ€lle, miljö samt militĂ€r identifiera de hot som regering och riksdag lyfter fram i propositioner och försvarsberedningar.Strategierna som har analyserats har fokus bĂ„de pĂ„ svenskt nationellt sĂ„vĂ€l som transnationellt samarbete och berör bĂ„de nutid och framtid.Resultatet av uppsatsen visar att Sverige lĂ€gger allt mer fokus pĂ„ transnationellt samarbete med bl.a. EU och de nordiska lĂ€nderna men att Ă€ven instruktioner till svenska myndigheter betonar ökat behov av samarbete för att hantera de identifierade hoten..

Uppsatsens syfte Àr studera lÀrares validering och bedömning i kursen svenska som andrasprÄk pÄ grundlÀggande nivÄ pÄ olika skolor inom vuxenutbildningen. Vidare studeras likheter och skillnader i frÄga om validering och bedömning mellan de olika skolorna samt lÀrarnas behov av ett pedagogiskt bedömningsstöd. En validering bör göras enligt kursens styrdokument för att synliggöra den vuxnes tillgodogjorda kunskap med avsikt att individanpassa utbildningen samt förkorta studietiden. Forskningsansatsen Àr baserad pÄ principer frÄn grundad teori och metoden Àr semistrukturerade intervjuer. Sju lÀrare pÄ olika skolor och orter intervjuades.

Detta Àr en teoretisk uppsats som jÀmför ett antal olika relevanta teoretikers problematisering av begreppen IMF conditionality, nationellt Àgandeskap och statssuverÀnitet samt dessa teoretikers syn pÄ relationen mellan dessa. Jag har analyserat innehÄllet i ett antal olika litterÀra kÀllor och jag refererar till ett flertal antal teoretiker. De ekonomiska lÄn som IMF ger till stater Àr villkorade med Ätaganden som mottagarlandet mÄste uppfylla. Dessa villkor hÀnvisas ofta till som IMF conditioanlity. StatssuverÀnitet och nationellt Àgandeskap definieras som en stats kontroll av sin egen inhemska politik, i denna uppsats begrÀnsad till att gÀlla den ekonomiska politiken.

This paper addresses the need to review the modern presentation of textile archaeology in museums. It is time to look at textiles in archaeology with new eyes. The reality behind archaeological textilestudy is holistic, embracing many different aspects of society. The presentation of textiles has in my opinion become old-fashioned. I will show in my paper that Jonathan Adams? `seven constraintsÂŽ model, developed for research on ancient ships, can also be applied to textile research.

Studien har som grund den nya gymnasiereformen som tagit fart och medfört att svenska ridgymnasier har utvecklats. DÄ det tidigare riksidrottsgymnasiet inte lÀngre kommer att drivas, har svenska ridsportförbundet valt att satsa pÄ NIU, nationellt godkÀnda utbildningar. UtbildningsmÄlet Àr att ryttarna ska kunna befinna sig pÄ nationell elit vid gymnasiets slut. Syftet med studien var att undersöka hur ridsportens elva nationellt godkÀnda utbildningar ser pÄ begreppet talang, samt vilken roll hÀstmaterialet har i en ryttares talangutveckling. Skolornas tankar och Äsikter presenteras kring NIU:s upplÀgg, uttagningsprocesserna, samt ryttartalang och att vad som krÀvs för att bli elitryttare.

Bakgrund MÄnga förbÀttringsarbeten kommer inte vÄrden tillgodo dÀrför att implementeringsprocessen inte fungerar optimalt. Stödpersoner har visat sig vara en bidragande faktor för en lyckad implementering. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans upplevelse i rollen som stödperson vid en implementering av ett nationellt kvalitetsregister (Senior alert). Design Studien genomfördes med kvalitativ ansats och Ätta stödpersoner intervjuades. Datamaterialet analyserades med innehÄllsanalys inspirerad av Burnard.

Bakgrund MÄnga förbÀttringsarbeten kommer inte vÄrden tillgodo dÀrför att implementeringsprocessen inte fungerar optimalt. Stödpersoner har visat sig vara en bidragande faktor för en lyckad implementering. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans upplevelse i rollen som stödperson vid en implementering av ett nationellt kvalitetsregister (Senior alert). Design Studien genomfördes med kvalitativ ansats och Ätta stödpersoner intervjuades. Datamaterialet analyserades med innehÄllsanalys inspirerad av Burnard.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur Sveriges LÀrarförbund arbetade med införandet av en ny lÀroplan, Lgr 80. De frÄgor som jag har valt att inrikta mig pÄ Àr Hur Sveriges LÀrarförbund arbetade med Lgr 80 och vilka förÀndringar som Sveriges LÀrarförbund ville göra i Lgr 80. Sveriges LÀrarförbund var med under hela arbetet med att ta fram den nya lÀroplanen genom att bÄde arbeta med lÀroplanen inom förbundet och att vara med i de arbetsgrupper som skol-överstyrelsen tillsatt. KÀllor som jag frÀmst har anvÀnt mig av till undersökningen Àr Sveriges LÀrarförbunds remissyttrande, LÀroplansförslaget och sammantrÀdesprotokoll frÄn Sveriges LÀrarförbund.Nyheter som Lgr 80 innebar var bland annat en revidering av betygssystemet, decentraliserad skola och ett nytt tillvalssystem. Sveriges LÀrarförbund kunde pÄverka arbetet med lÀroplanen bÄde genom sin medverkan i arbetsgrupperna samt genom sitt remissyttrande..

Det ingÄr ett flertal projekt som ligger under arbetet med ?En Nationell Polis?, och vi har för avsikt att redogöra för tvÄ av dem. Det ena Àr framtagandet av en nationell polistaktik vid vardagsverksamhet ? farlig situation och vid insats mot folkmassa och det andra handlar om en nationell samordning av bombskyddsverksamheten. Vi har för avsikt att redogöra för vad tanken bakom ?En Nationell Polis? Àr och vad dessa tvÄ ovan nÀmnda projekt innebÀr.

I dag pÄgÄr ett nationellt miljömÄlsarbete som utgÄr frÄn de 15 nationella miljökvalitetsmÄlen, vilket har sin grund i ett tidigare miljömÄlsarbete som utgick frÄn 13 nationella miljöhot. Syftet med uppsatsen har varit att med fallet Kinda kommun undersöka svÄrigheter och möjligheter med att utforma lokala miljömÄl utifrÄn nationella miljömÄl. Detta riktar fokus mot den rumsliga skalproblematiken som kan uppstÄ nÀr nationella mÄl skalas ner till lokala mÄl. VÀgledande frÄgestÀllning har varit; Vilka svÄrigheter uppkommer nÀr det gÀller att utforma lokala miljömÄl utifrÄn de nationella? Vilka möjligheter har en liten kommun att anpassa och genomföra de nationella miljömÄlen pÄ lokal nivÄ? Grunden för uppsatsen Àr en kvalitativ fallstudie, dÀr tyngdpunkten ligger pÄ instudering och jÀmförelse av befintlig relevant litteratur samt intervjuer.

Studiens syfte var att undersöka hur danselever vid en spetsutbildning och ett nationellt estetisk program pÄ gymnasieskolan upplever att delaktighet, prestationskrav och betyg pÄverkar deras stress och vÀlmÄende.Studien gjordes pÄ tvÄ gymnasieskolor i tvÄ mindre stÀder i Sverige. En av skolorna hade en spetsutbildning, den andra skolan hade ett nationellt estetiskt program. EnkÀterna delades ut till totalt fyra klasser, tvÄ pÄ varje skola och sammanlagt 19 elever. Den teoretiska utgÄngspunkten i studien har varit hermeneutiken. Med hjÀlp av den hermeneutiska analysmodellen har vi tolkat och bildat oss en förstÄelse för svaren som enkÀterna gett oss.Resultatet visade att dansen hade en stor betydelse för eleverna vilket innebar att dansutövandet var viktigare Àn betygsÀttningen.

Bakgrunden till vĂ„rt examensarbete var att FörsĂ€kringskassan hade som mĂ„l att sĂ€nka sjukfrĂ„nvaron hos personalen. Syftet med denna studie var att undersöka de anstĂ€lldas uppfattning om vilka faktorer som ligger till grund för hög respektive lĂ„g sjukfrĂ„nvaro vid FK:s avdelning för aktivitetsstöd. VĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar var:Varför har vissa enheter inom nationellt försĂ€kringscenter pĂ„ FörsĂ€kringskassan lĂ„g sjukfrĂ„nvaro och andra enheter hög sjukfrĂ„nvaro?Hur pĂ„verkar ledarskapet anstĂ€lldas sjukfrĂ„nvaro?Hur pĂ„verkar arbetsmiljön sjukfrĂ„nvaron?Hur uppfattar personalen inom aktivitetsstöd arbetsplatsens fysiska och psykosociala arbetsmiljö?Som fallstudieorganisation valdes FörsĂ€kringskassan/Nationellt försĂ€kringscenter/aktivitetsstöd i Östersund. Vi valde en kvantitativ undersökning med tvĂ€rsnittsdesign. VĂ„ra resultat visade att oavsett om man arbetade pĂ„ en enhet med lĂ„g eller hög sjukfrĂ„nvaro, upplevde mĂ„nga anstĂ€llda brister i arbetsmiljön, höga krav och ett svagt ledarskap.