Studiens syfte var att undersöka hur danselever vid en spetsutbildning och ett nationellt estetisk program pÄ gymnasieskolan upplever att delaktighet, prestationskrav och betyg pÄverkar deras stress och vÀlmÄende.Studien gjordes pÄ tvÄ gymnasieskolor i tvÄ mindre stÀder i Sverige. En av skolorna hade en spetsutbildning, den andra skolan hade ett nationellt estetiskt program. EnkÀterna delades ut till totalt fyra klasser, tvÄ pÄ varje skola och sammanlagt 19 elever. Den teoretiska utgÄngspunkten i studien har varit hermeneutiken. Med hjÀlp av den hermeneutiska analysmodellen har vi tolkat och bildat oss en förstÄelse för svaren som enkÀterna gett oss.Resultatet visade att dansen hade en stor betydelse för eleverna vilket innebar att dansutövandet var viktigare Àn betygsÀttningen.

Denna kvalitativa studie behandlar problematiken kring att bedriva alfabetiseringsundervisning. Den alfabetiseringsundervisning som bedrivits och bedrivs i Sverige har under Ären kritiserats av Skolverket. Med anledning av denna kritik har jag valt att intervjua fyra lÀrare, som samtliga bedriver alfabetiseringsundervisning. Deras uppfattningar kring undervisningens innehÄll, kompetens samt organisationsramar redovisas i uppsatsens resultat. Studien syftar sÄledes till att försöka erhÄlla en kunskap om hur ovan nÀmnda faktorer pÄverkar alfabetiseringsundervisningen.

Syftet med studien har varit att undersöka om en nationellt stödd satsning som Skapande skola-projekt integrerar estetiska lÀrprocesser i skolans verksamhet? LikasÄ Àr syftet att fÄ en djupare insikt om vad estetiska lÀrprocesser Àr i skolans kontext.Studien bygger pÄ intervjuer med verksamhetsledare, pedagoger och kulturarbetare som arbetat med Skapande skola-projekt i tre olika kommuner. Litteraturstudier belyser tidigare forskning om estetiska lÀrprocesser, dÀr modest och radikal estetik Àr tvÄ begrepp som Àr centrala i studien. Det empiriska materialet bestÄr av nio intervjuer.Resultatet visar att Skapande skola-projekt kan integrera estetiska lÀrprocesser i skolan. Analysen genomfördes med en specifik analysmodell som prövades och utvecklades, i avsikt att visa hur Skapande skola-projekten positionerar sig i skolan.

AnvÀndandet av kÀndisar i reklam Àr ingen ny marknadsföringsstrategi. I denna grupp av celebriteter ingÄr kÀnda idrottspersonligheter. Att anvÀnda atleter i reklam har visat sig vara en effektiv strategi. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka sambandet mellan olika idrottspersonlighet och de produkter/varumÀrken de representerar. Den försöker Àven svara pÄ ifall idrottspersonligheten framstÀlls pÄ ett speciellt vis samt om reklamen riktade sig till en speciell grupp i samhÀllet.

Den ökade rörligheten och internationaliseringen i vÄrt sammhÀlle bör Äterspeglas Àven i skolan. Detta synsÀtt framgÄr av Lpf94. Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur elever uppfattar utbyten med andra skolor i sverige och utomlands i form av studiebesök och praktik. Undersökningen Àr kvalitativ med enkÀter till elever pÄ tvÄ skolor som genomfört ett nationellt och ett internationellt elevutbyte..

Denna studie syftar till att undersöka internatskolepojkar i Kenyas instÀllning till kvinnor somvidareutbildar sig pÄ tertiÀr nivÄ ur ett globalt, nationellt och personligt perspektiv. FrÄgestÀllningarnavar: ?Hur resonerar pojkarna kring kvinnor som utbildar sig pÄ högskolenivÄ ur ett globalt, nationellt ochpersonligt perspektiv??, ?Hur formuleras jÀmstÀlldhetsfrÄgor i gymnasieskolans lÀroplan och Vision2030-mÄlen och hur kan det relateras till pojkarnas uppfattningar om kvinnor med högre utbildning??samt ?Hur kan man förstÄ pojkarnas resonemang i dessa frÄgor??. Sex pojkar intervjuades för studiengenom ett bekvÀmlighetsurval, och tvÄ styrdokument valdes (Àven de av bekvÀmlighetsskÀl) för enlitteraturstudie.Pojkarna ansÄg alla att det var av godo att kvinnor vidareutbildade sig eftersom det var ett sÀtt för bÄdevÀrlden och Kenya att anvÀnda sig av hela befolkningens intellektuella kapital. De personliga motivenfokuserade frÀmst pÄ att en högutbildad fru innebar att man kan hjÀlpas Ät i försörjningen av familjenmen ocksÄ för att man blir mer samspelta i sitt Àktenskap.

Denna studie syftar till att undersöka internatskolepojkar i Kenyas instÀllning till kvinnor somvidareutbildar sig pÄ tertiÀr nivÄ ur ett globalt, nationellt och personligt perspektiv. FrÄgestÀllningarnavar: ?Hur resonerar pojkarna kring kvinnor som utbildar sig pÄ högskolenivÄ ur ett globalt, nationellt ochpersonligt perspektiv??, ?Hur formuleras jÀmstÀlldhetsfrÄgor i gymnasieskolans lÀroplan och Vision2030-mÄlen och hur kan det relateras till pojkarnas uppfattningar om kvinnor med högre utbildning??samt ?Hur kan man förstÄ pojkarnas resonemang i dessa frÄgor??. Sex pojkar intervjuades för studiengenom ett bekvÀmlighetsurval, och tvÄ styrdokument valdes (Àven de av bekvÀmlighetsskÀl) för enlitteraturstudie.Pojkarna ansÄg alla att det var av godo att kvinnor vidareutbildade sig eftersom det var ett sÀtt för bÄdevÀrlden och Kenya att anvÀnda sig av hela befolkningens intellektuella kapital. De personliga motivenfokuserade frÀmst pÄ att en högutbildad fru innebar att man kan hjÀlpas Ät i försörjningen av familjenmen ocksÄ för att man blir mer samspelta i sitt Àktenskap.

Abstract Denna studie har vi Àgnat Ät att undersöka PRS-dokumenten, vilka innefattas under IMF och VÀrldsbankens nya skuldreduceringsprogram som ska prÀglas av nationellt Àgande, nationellt drivande och landsspecificering. FrÄgan vi stÀllt oss Àr om dessa dokument Àr landsspecifika eller om de Àr mer generellt utformade och dÄ ej sÄ anpassade till det enskilda landets förhÄllanden. Vi har Àven tagit del av den kritik som riktas mot PRS-initiativet och försökt utröna hur pass befogad denna Àr. Kritikerna menar bl.a. att PRS-initiativet endast Àr en fortsÀttning pÄ tidigare strukturanpassningsprogram (framtagna av IMF och VÀrldsbanken) och inte alls nÄgot nytt inom utvecklingsarbetet.

The aim of this Master?s thesis is to examine how librarians, information specialists and teachers discuss Wikipedia within national (Swedish) professional journals. Questions asked in the study are: How is Wikipedia perceived in the professional journals? What different positions do writers and commentators take in relation to Wikipedia? 133 articles from 31 different professional journals in the period from 2001 to the middle of 2010 were analysed. The theory and method used is Laclau?s and Mouffe?s discourse theory from which we created our own model with sex different steps.

Denna studie Àr genomförd som ett fördjupningsarbete pÄ polisutbildningen vid UmeÄ Universitet. Denna studies huvudsakliga syfte Àr att belysa skillnaderna i hur polisemblemet uppfattas mellan polisstudenterna och övriga studenter vid UmeÄ Universitet. Detta kommer att ske genom att jÀmföra enkÀtsvaren mellan de bÄda studentgrupperna. För att finna svar och kunna förklara skillnaderna har psykologisklitteratur studerats och lÀmpliga teorier valts ut. Resultatet visar att det finns vissa skillnader mellan hur de bÄda studentgrupperna upplever polisemblemet.

Flickor har under de senaste decennierna presterat bÀttre Àn pojkar i den svenska skolan. Attflickornas studieresultat har förbÀttrats skall naturligtvis ses som en framgÄng; samtidigt mÄstelikvÀrdigheten och jÀmstÀlldheten i skolan vÀrnas och pojkarnas sÀmre resultat tas pÄ allvar. HÀrhar de nationella proven i skolan betydelse eftersom huvudsyftet med dessa Àr att just stödja enlikvÀrdig bedömning och betygssÀttning i den svenska skolan. Dock konstaterar Skolverket attflickor i högre utstrÀckning Àn pojkar fÄr ett högre kursbetyg jÀmfört med det betyg de fick pÄ detnationella provet i samma kurs. För Àmnet engelska i gymnasiet sÄ gÀller Àven samma negativaförhÄllande för pojkarna nÀr det gÀller avvikelse som ger ett lÀgre kursbetyg Àn provbetyg, det villsÀga pojkar fÄr i högre utstrÀckning Àn flickor ett lÀgre kursbetyg jÀmfört med provbetyget församma kurs.Syftet med uppsatsen Àr att svara pÄ frÄgestÀllningarna (1) Vilka orsaker anger mina respondentertill att det slutliga kursbetyget kan avvika frÄn provbetyget? samt (2) Hur beskriverrespondenterna att dessa avvikelser Àr kopplade till elevernas kön?För att besvara ovan frÄgor har en mindre kvalitativ studie genomförts dÀr fyra engelskalÀrare pÄgymnasiet har intervjuats.

Syfte: Detta examensarbete syftar till att fÄ kunskap om vad som kan bidra till ökad delaktighet för en elev mottagen i gymnasiesÀrskolan som lÀser individinkluderat inom ett nationellt program. UtifrÄn syftet har jag stÀllt frÄgestÀllningar som berör begreppet delaktighet ur olika synvinklar samt Àven hur de organiserar den vardagliga verksamheten kring eleven. Jag har Àven tittat pÄ om det gÄr att se nÄgra skillnader pÄ elevens delaktighet mellan gymnasiesÀrskolan och det nationella programmet?Teori: FÀltstudien har en övergripande sociokulturell ansats som Àr inriktad pÄ att se i vilka sammanhang som delaktighet uppstÄr för en inkluderad sÀrskoleelev pÄ ett nationellt program inom gymnasieskolan. FÀltstudiens forskningsintresse kan dÄ beskrivas i termer av att beskriva, tolka och förstÄ hur delaktighet visar sig för eleven.Metod: Vad gÀller metod och insamling av data sÄ har inspiration hÀmtats frÄn etnografin dÄ studiens huvudsakliga datainsamlingsmetod Àr deltagande observationer samt intervjuer med lÀrare och elev.Resultat: Resultatet visar att personliga egenskaper och sociala förmÄgor har stor betydelse för hur eleven upplever sig delaktig pÄ det nationella programmet.

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att beskriva och analysera hur kommunala respektive fristÄende grundskolor styr sin verksamhet och hur de anvÀnder sina resurser. UtifrÄn detta, Àmnar uppsatsen att diskutera vad eventuella skillnader beror pÄ och vilka lÀrdomar de olika skolformerna kan dra frÄn varandra. Metod: Uppsatsen har en kvalitativ metod och empirin Àr insamlad genom en fallstudie. De utvalda fallen Àr tvÄ fristÄende och tvÄ kommunala skolor. Vi har Àven tagit del av mer kvantifierbar information, dÄ vi har undersökt resursanvÀndningen hos de utvalda skolorna.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur pausgymnastik pÄverkar elevers koncentration. Vi vill Àven fÄ veta hur elever och pedagog uppfattar pausgymnastiken. PÄverkar pausgymnastik elevernas klassrumssituation positivt eller Àr pausgymnastik bara ett störande moment i undervisningen. Vi har anvÀnt oss av en experimentell studie som bygger pÄ kvalitativa gruppintervjuer. Vi har intervjuat elever och en pedagog före den pÄbörjade pausgymnastiken och sedan en gÄng efter utvecklingsarbetes slut.Det som framkom under studien var att pausgymnastik uppfattades som huvudsakligen positiv.

Syftet med studien Àr att belysa och jÀmföra hur tvÄ jÀmnstora kommuner i Sverige har implementerat lagen om det kommunala uppföljningsansvaret för ungdomar mellan 16 och 20 Är som inte studerar pÄ ett nationellt eller specialutformat program. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr vi har intervjuat fem personer i tre olika funktioner för att fÄ olika perspektiv pÄ det vi studerade. Vi fann att det praktiska arbetet skiljer sig Ät mellan de bÄda kommunerna trots att mÄlet Àr detsamma: att hitta och kartlÀgga alla ungdomar som befinner sig utanför gymnasieskolan och sedan erbjuda hjÀlp baserat pÄ individuella intressen, behov och förutsÀttningar. Kommunerna har liknande verktyg för att hitta och motivera ungdomarna som t.ex. samma registreringssystem, centralt placerade utanför skolan, liknande kontaktsÀtt och trycker lika starkt pÄ frivilligheten som en viktig faktor.