Sök:

Sökresultat:

737 Uppsatser om Nationellt ämnesprov skolćr 5 - Sida 19 av 50

Solceller pÄ WÄngen : En förstudie om en planerad solcellsanlÀggning ur ett ekonomiskt och miljömÀssigt perspektiv

Denna förstudie utreder om en solcellsanlÀggning kan vara ett alternativ för WÄngen bÄde ur ett ekonomiskt och miljömÀssigt perspektiv. WÄngen Àr ett nationellt utbildnings- och utvecklingscentrum för hÀstsport belÀget i JÀmtlands lÀn. Principen för hur solceller fungerar och grundlÀggande faktorer som pÄverkar solcellers elproduktion beskrivs. Förstudien beskriver Àven översiktligt vilka in- och utflöden av materia och energi som solceller orsakar under deras livscykel. Förstudien dimensionerar och berÀknar den förvÀntade elproduktionen för tre olika takplaceringar pÄ WÄngen med tre olika monteringslösningar. Elproduktion berÀknas i datorprogrammet PVGIS och jÀmförs med WÄngens elförbrukning.

Elevers vokabulĂ€r i Ă„rskurs 3 : Ämnesneutrala och Ă€mnesspecifika ord i nationella prov

Hösten 2006 bestÀmde sig regeringen för att utforska möjligheterna att införa ÀmnesmÄl iskolan ibland annat Àmnet svenska för elever i Ärskurs 3. UngefÀr tvÄ och ett halvt Är senare Àrdet första nationella provet i svenska för elever i Ärskurs 3 konstruerat. Ett Är senare har ettnytt nationellt prov konstruerats och det Àr delar av detta prov denna studie bygger sin analyspÄ. De texter vilka kommer att analyseras i denna studie Àr faktatexter skrivna av elever iÄrskurs 3 vÄrterminen 2010.Elevernas vokabulÀr kommer att vara centralt i denna studie dÄ det Àr elevernas ordförrÄd somdet visar sig i deras faktatexter som analyseras i studien. I studien framgÄr det att eleverna iÄrskurs 3 anvÀnder sig ett vardagligt sprÄkbruk nÀr de skriver sina faktatexter.

SkolfrÄnvaro hos vÀrmlÀndska elever. : Samband med familjestruktur, sociala relationer och delaktighet

Bakgrund: SkolfrÄnvaro Àr ett komplext omrÄde och som kan betraktas som ett folkhÀlsoproblem dÄ det Àr en riskfaktor för framtida utanförskap. En ofullstÀndig skolgÄng försvÄrar ett aktivt deltagande i arbets- och samhÀllsliv vilket ökar risken för framtida ohÀlsa. Riskfaktorer för hög skolfrÄnvaro finns pÄ individ-, familj-, skol- och samhÀllsnivÄ. Dessa riskfaktorer interagerar med varandra och har en kumulativ effekt. Goda relationer inom och mellan dessa nivÄer beskrivs som skyddsfaktorer för hög skolfrÄnvaro.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hypotesen om att det fanns en skillnad mellan gruppen med skolfrÄnvaro och gruppen utan skolfrÄnvaro avseende familjestruktur, sociala relationer och delaktighet hos elever i VÀrmland.Metod: Metoden var en kvantitativ empirisk studie av elevdata i ElevhÀlsodatabasen ELSA.

Historieskrivning och nationellt minne i Turkiet: en studie i hur historia kan glömmas och omöjliggöra ett folks upprÀttelse

The aim of this study is to examine Turkish nationalism in order to find what factors that play a part in Turkey's inability to confess and discuss such events as the Armenian Genocide, which took place between the years of 1915.-1923, by the fall of the Ottoman Empire. The factors found and examined closely are collective memory and the use of history. The paper is a case study of Turkey with a theoretical approach, trying to apply theories of nationalism, collective memory and history-writing on Turkish nationalism, in order to find an answer to how these factors stands in the way of reconciliation.Conclusions are that Turkey as a nation is stuck in a romanticization and glorification of the time of their founding leader, AtatĂŒrk, and the thought of the pure, homogenous Turkishness. This makes the nation incapable of discussing and accepting what others in this case acknowledges as historical facts. The taboo-making of these matters makes reconciliation today not possible..

FÀltarbetsfunktionen som stöd för manöverkrigföring

?FrÄn invÀrtes till utvÀrtes?.1Det Àr orden som HÄkan Juholt nyttjar för att beskrivaförsvarsmaktens nya inriktning. Han vill se en försvarsmakt som kan sÀttas in omedelbartinternationellt likvÀl som nationellt. Kraven pÄ fÀltarbetsfunktionen anses ha ökat markant dÄ viinte lÀnge fullt ut kan stödja oss pÄ totalförsvaret.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur vÀl vÄra fÀltarbetsförmÄgor överensstÀmmer med avvÄra huvudmÀn2 efterfrÄgade. Dessutom skall uppsatsen belysa hur brukarna3 ser pÄ behovet avfÀltarbetsförmÄgor nu och i framtiden.

Kvinnors attityd till fÀngelsevistelse i Sverige : Hot eller vÄrd under avtjÀnande av straff?

Syftet med studien var att undersöka kvinnors attityder till fÀngelsevistelsen. Forskning kring kvinnors kriminalitet och fÀngelsevistelse Àr mycket bristfÀllig bÄde internationellt och nationellt. Tidigare forskning utgÄr frÀmst ifrÄn mÀn och deras kriminalitet, vilket blivit normgivande för synen pÄ brottslingar och kriminalvÄrdens uppbyggnad. Studien inriktades pÄ kvinnliga interners attityd till fÀngelsemiljö, kommunikation och upplevelse av stÀmpling under fÀngelsevistelsen. 256 interner var vid tillfÀllet placerade pÄ olika anstalter i Sverige.

Hur kvinnor med Anorexia nervosa upplever vÄrden : en litteraturstudie om tre kvinnors sjÀlvbiografiska verk

Bakgrund: MÀnniskan Àr idag betydligt mer medveten Àn tidigare om vad mat innehÄller och vad som bör Àtas och inte. Trots detta löper mÀnniskor samtidigt en allt större risk att drabbas av Àtstörningar och viktproblem. Anorexia nervosa drabbar ungefÀr en av hundra flickor och ca en av tusen pojkar. Sjukdomen kan beskrivas som en stark rÀdsla för att gÄ upp i vikt tillsammans med en förvrÀngd kroppsuppfattning. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur kvinnor med Anorexia nervosa upplever vÄrden.

Klassrumsinteraktion i matematikundervisningen : En studie om hur lÀrarens frÄgor och arbetssÀtt pÄverkar elevers svar

Den interaktionellt orienterade klassrumsforskningen har visat att lÀraren i snitt tar tvÄ tredjedelar av talutrymmet i klassrummet och att elevers möjlighet att komma till tals i huvudsak begrÀnsas till att svara pÄ de frÄgor som lÀraren stÀller. Tidigare studier pÄpekar att det finns samband mellan hur lÀraren formulerar sina frÄgor och ordfrekvensen i elevers svar. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur lÀrarens frÄgor under den lÀrarstyrda och publika interaktionen i klassrumsundervisningen i ett undervisningsmoment som anvÀnder sig av standarduppgifter och i ett undervisningsmoment av problemlösningskaraktÀr pÄverkar elevers svar. Studien Àr genomförd utifrÄn ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt dÀr videoanalys har tillÀmpats som metod. Det har analyserats tvÄ filmer som har producerats av NCM (nationellt centrum för matematik) i fortbildningssyfte i uppdrag av skolverket.

Arbetarrörelsens splittring i Kiruna: radikalisering i nödtid?

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om klassmotsÀttningar och kraftig försÀmring av levnadsförhÄllandena kan antagas vara en tÀnkbar orsak till arbetarrörelsens splittring i Kiruna 1917, och om denna utveckling kan spÄras i ageranden hos Kiruna socialdemokratiska arbetarkommun. Som teori för undersökningen har Karl Marx klassmotsÀttningsteori anvÀnts. Denna pekar pÄ att i tider av hÄrdnade motsÀttningar mellan arbetarklassens och kapitalets intressen radikaliseras arbetarklassen. En genomgÄng av bakgrunden till splittringen nationellt och pÄ lÀnsplanet görs för att sÀtta in splittringen i sitt sammanhang. DÀrefter redogörs kronologiskt för hur Kiruna arbetarkommun utvecklas politiskt under Ären 1905-1917.

Datoriserad examination i matematik

För att ta reda pÄ i vilket utstrÀckning digitala prov kan anvÀndas i Àmnet matematik pÄ gymnasiet har en studie gjorts, dÀr fokus legat pÄ Àmnesplanens olika förmÄgor, vilka utmaningar som Àr förknippade med denna examinationsform samt hur det kan pÄverka elevernas motivation. Studien har en kvalitativ inriktning och bestÄr av en inledande dokumentanalys, implementation och genomförande av prov pÄ dator, samt utvÀrdering av resultat. Genomförandet gjordes med en grupp elever pÄ det naturvetenskapliga programmet, vilka fick lösa uppgifter digitaliserade frÄn ett nationellt prov, och sedan fylla i en enkÀt som utvÀrdering. Tolkningen av resultaten var att examination av förmÄgorna begrepp, procedur och problemlösning var digitaliserbar i hög utstrÀckning, medan modellering och kommunikation var de mest problematiska. Vidare kunde nÄgra utmaningar faststÀllas och bland dessa var dels behovet av att minska tidsÄtgÄngen och dels att hitta ett lÀmpligt program som hanterar matematiska uttryck utan att vara för komplicerat, men Àven symbolhantering och grafritning generellt.

Individuella programmet - för vem och till vad?En kvalitativ studie utifrÄn sex elevers beskrivningar

VÄr studie Àr en kvalitativ intervjustudie om hur elever pÄ det individuella programmet (IV) ser pÄ sitt studieval efter grundskolan. Vi vill veta vad som pÄverkat dem att vÀlja IV och vilket som Àr deras huvudsakliga mÄl med utbildningen. Genom sex intervjuer med elever som studerar pÄ IV i tvÄ olika kommuner har vi forskat inom omrÄdet. Vi har funnit att anledningen till att elever studerar pÄ IV Àr varierande. Samtliga har haft inlÀrningsproblem och tidigare fÄtt specialresurser i grundskolan.

K1-regelverket : -har det blivit en förenkling?

Harmonisering inom redovisning Àr aktuellt bÄde internationellt och nationellt. FrÄn och med 1 januari 2005 har noterade företag varit tvungna att utgÄ frÄn IAS/IFRS vid utformning av sin koncernredovisning och svenska företag har dÀrför berörts av harmonisering inom redovisning. Sveriges Regering har som mÄl att minska den administrativa kostnaden för företagen med hela 25 procent till 2010, dÀrför har totalt 600 planerade samt genomförda förenklingsÄtgÀrder framstÀllts som ska bidra till att uppnÄ mÄlet. En av dessa förenklingar Àr K-regelverket som BFN ansvarar för att utveckla och bestÄr av kategorierna K1-K4. Den hÀr studien inriktar sig pÄ K1-regelverket och syftet Àr att reda ut om K1-regeverket Àr en förenkling inom bokföring, redovisning och beskattning utifrÄn redovisningskonsulten samt revisorns perspektiv. Med hjÀlp av information frÄn fyra redovisningskonsulter samt en revisor, kan det fastslÄs att det hade varit effektivare om BFN hade arbetat fram hela K-regelverket och slÀppt dem samtidigt, med krav att tillÀmpa dem.

AvdragsrÀtten för sponsring vid PR- och marknadsföringsutgifter

Hedersrelaterade brott Àr komplexa och skapar svÄrigheter för skolpersonal i deras brottspreventiva arbete. Forskning har visat att offren för hedersrelaterade brott i stor utstrÀckning Àr flickor och kvinnor, men att kvinnor Àven begÄr hedersrelaterade brott, antingen som medlemmar inom kollektivet eller som primÀra förövare. Teorin om sociala band kan anvÀndas för att minska brottslighet. Syftet med studien var att belysa hur kuratorer som arbetar med flickor frÄn familjer med hedersrelaterade problem upplevde sitt brottspreventiva arbete. Det brottspreventiva arbetet innefattar arbete gentemot utsatthet för hedersrelaterade brott utifrÄn de fyra elementen ur teorin om sociala band.

Stridsflyg i utlandet? : Om hur regeringens inriktning och styrning har uppfattats vid den Flygtaktiska Staben

Sedan mer Àn ett decennium har regeringen uttalat en ambition och ett fokus mot internationella insatser. Detta fokus har utgjort ett mantra i Försvarsmakten och pÄverkat alla typförband. Denna uppsats syftar till att undersöka hur inriktningen av stridsflyg avseende internationella insatser har uppfattats av den Flygtaktiska Staben, FTS.Undersökningen har genomförts i form av kvalitativa forskningsintervjuer med ansvariga chefer vid FTS. Uppsatsen innehÄller Àven en redovisning av regeringens inriktning avseende internationella förmÄgor med stridsflyg under undersökningsperioden.Uppsatsens resultat kan sammanfattas med att de ansvariga vid FTS anser att internationaliseringen har inneburit en stor förÀndring för bÄde metodik och teknik. De anser Àven att den politiska inriktningen avseende förmÄgeutveckling varit tydlig och konsekvent och att processen för insatsplanering fungerar.

HÀlsofrÀmjande arbete i skolan - Rektorer, skolsköterskor och verksamhetschefer resonerar

Övervikten bland barn och ungdomar ökar i samhĂ€llet och Ă€r idag uppe i 15-20 procent. Ut-veckling har lett till att man pĂ„ internationell, nationell och regional nivĂ„ har utformat folk-hĂ€lsomĂ„l som man hoppas ska kunna bromsa detta. Enligt dessa mĂ„l Ă€r skolan en viktig arena dĂ€r man mĂ„ste arbeta hĂ€lsofrĂ€mjande. Även skolans styrdokument, genom lĂ€roplan och skol-plan, innehĂ„ller mĂ„l för hĂ€lsoarbetet. Rektorer stĂ„r som ansvariga för skolans verksamhet, bland annat med uppgiften att utarbeta arbetsplaner för hur man pĂ„ skolan ska nĂ„ de uppsatta mĂ„len.

<- FöregÄende sida 19 NÀsta sida ->