Syften med studien har varit att beskriva populationen unga socialbidragstagare med hÀnsyn tagen till faktorer som Älder, kön, boende, nationellt ursprung, utbildningsnivÄ, arbetserfarenhet och bidragshistoria i en kommun i den norra delen av Stockholms lÀn, samt att redogöra för socialtjÀnstens arbete med den aktuella gruppen. Datainsamlingen genomfördes i JÀrfÀlla kommun under vÄren 2006. En registerstudie och en enkÀtundersökning genomfördes kommunen för att samla in data kring klienterna.Undersökningsgruppen omfattas av 292 individer. Resonemang om socialarbetarna som grÀsrotsbyrÄkrater förekommer i studien. Resultatet visar pÄ att den största delen av klienterna som kommer i kontakt med socialtjÀnsten i JÀrfÀlla har arbetsmarknadsrelaterade problem, andra problem som förekommer Àr psykiska hinder och missbruk.

Syftet med undersökningen Àr att i förvÀg kartlÀgga behöriga lÀrares uppfattningar om vad en mer differentierad betygsskala innebÀr. FrÄgestÀllningarna Àr: Vilka olika sÀtt att uppfatta en ny betygsskala kan urskiljas i lÀrares utsagor? Vad anser lÀrare att en mer differentierad betygsskala kommer att fÄ för konsekvenser för deras uppgift att bedöma och betygssÀtta elever? Undersökningen Àr av kvalitativ natur med fenomenografiska inslag och har genomförts i form av intervjuer med nio stycken behöriga lÀrare i gymnasieskolan. Gymnasieskolorna Àr belÀgna i tre olika kommuner. Intervjumaterialet har analyserats utifrÄn tidigare forskning.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur fritidspedagoger uppfattar den aktuella situationen rörande samverkan och ansvar inom sÄvÀl grundskolan som fritidshemmet. Tanken med studien var Àven att belysa deras Äsikter och medvetenhet kring fritidshemmets integrering i skolan och det nya kravet pÄ lÀrarlegitimation. Studien har utgÄtt frÄn en kvalitativ metod och med kvalitativ intervju som verktyg. I resultatet visar respondenterna en generellt god insikt kring ansvar och samverkan. Samtliga upplever en god samverkan lokalt men tror att situationen ser annorlunda ut nationellt.

Den försvars- och sĂ€kerhetspolitiska debatten i Sverige har under 2000-talet förĂ€ndrats frĂ„n ett internationellt engagemang till idag nĂ€r vi Ă„ter diskuterar tillskott av ny materiel men med ett mera nationellt fokus. Hur ska vi förstĂ„ detta? Är det dags att rusta?Vad Ă€r det som fĂ„r ett land att pĂ„börja rustning i nĂ„gon mening?Syftet med arbetet Ă€r att öka förstĂ„elsen för vilka variabler som pĂ„verkar smĂ„staten, Sverige, inför rustning och genom en teoriutvecklande fallstudie ta fram ett analysramverk för att studera detta.Arbetet gör nedslag i försvarsberedningens underlag 1999/2000 respektive 2013/2014 med en utgĂ„ngspunkt att utfallen blir olika.Resultatet visar att Sverige nedrustat som följd av underlaget frĂ„n 99/00 respektive sannolikt kommer att upprusta i nĂ„gon mening med ledning av underlaget frĂ„n 13/14. Arbetets teoriutvecklande analysramverk kan dĂ€rför sĂ€gas fylla sitt syfte att studera smĂ„staten inför rustning i nĂ„gon riktning..

Sammanfattning Efter utförd praktik pÄ fartyg ansÄg vi att det övades för lite pÄ HLR, hjÀrt- och lungrÀddning, och D-HLR, hjÀrt- och lungrÀddning med hjÀrtstartare, samt att det inte fanns hjÀrtstartare ombord pÄ alla fartyg.Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka de riktlinjer som finns för utrustningskrav pÄ hjÀrtstartare ombord pÄ svenska, norska och danska fartyg med fokus pÄ Sverige och svenska rederier.Metoden genomfördes genom en kvantitativ metod dÀr ett frÄgeformulÀr skickades ut via e-mail till samtliga rederier registrerade som medlemmar i Sveriges Redareförening.  Ett annat frÄgeformulÀr skickades till de skandinaviska sjöfartsverken, innehÄllande kvalitativa frÄgestÀllningar. I studien utfördes Àven kvalitativa intervjuer. Av resultatet framgÄr att 17 av de 22 rederier som vi fick svar av hade hjÀrtstartare ombord i sina fartyg, och ungefÀr hÀlften hade haft en incident ombord. Det framgÄr Àven i vÄr studie att det inte finns nÄgra krav gÀllande hjÀrtstartare och utbildning nationellt, sÄvÀl som internationellt..

I styrdokumenten som gÀller för de frivilliga skolformerna Àr det fastslaget att sÀrskild uppmÀrksamhet mÄste Àgnas Ät elever som av olika anledningar har svÄrigheter att uppnÄ mÄlen för utbildningen, och ett ÄtgÀrdsprogram ska utarbetas om det genom utredning visar sig att en elev behöver sÀrskilt stöd. Skol- och elevproblem kan ses ur olika perspektiv, vilket synsÀtt man vÀljer ger olika konsekvenser för eleven, lÀraren, skolan, organisationen, undervisningen och lÀrandet. Skolan har en viktig uppgift vad gÀller elevernas sjÀlvuppfattning och uppfattning om skolan: inom skolan ska varje elev möta respekt för sin person och fÄ möjlighet att utvecklas efter sina förutsÀttningar, skolan ska ocksÄ stÀrka elevernas tro pÄ sig sjÀlva och ge dem framtidstro. Arbetets syfte har varit att undersöka och utveckla en förstÄelse för hur gymnasieelever, med upprÀttat ÄtgÀrdsprogram, upplever sin skolsituation och hur dessa elever upplever skolans syn pÄ problematik, detta för att initiera en insikt i hur elevens sjÀlvuppfattning och uppfattning om skolan kan pÄverkas. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning genom att göra djupintervjuer med fyra gymnasieelever med upprÀttade ÄtgÀrdsprogram för att fÄ ta del av deras subjektiva upplevelse av skolan och dess syn pÄ problematik, hur de upplever sitt ÄtgÀrdsprogram samt hur eleven ser pÄ och tÀnker om sig sjÀlv som elev.

I styrdokumenten som gÀller för de frivilliga skolformerna Àr det fastslaget att sÀrskild uppmÀrksamhet mÄste Àgnas Ät elever som av olika anledningar har svÄrigheter att uppnÄ mÄlen för utbildningen, och ett ÄtgÀrdsprogram ska utarbetas om det genom utredning visar sig att en elev behöver sÀrskilt stöd. Skol- och elevproblem kan ses ur olika perspektiv, vilket synsÀtt man vÀljer ger olika konsekvenser för eleven, lÀraren, skolan, organisationen, undervisningen och lÀrandet. Skolan har en viktig uppgift vad gÀller elevernas sjÀlvuppfattning och uppfattning om skolan: inom skolan ska varje elev möta respekt för sin person och fÄ möjlighet att utvecklas efter sina förutsÀttningar, skolan ska ocksÄ stÀrka elevernas tro pÄ sig sjÀlva och ge dem framtidstro. Arbetets syfte har varit att undersöka och utveckla en förstÄelse för hur gymnasieelever, med upprÀttat ÄtgÀrdsprogram, upplever sin skolsituation och hur dessa elever upplever skolans syn pÄ problematik, detta för att initiera en insikt i hur elevens sjÀlvuppfattning och uppfattning om skolan kan pÄverkas. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning genom att göra djupintervjuer med fyra gymnasieelever med upprÀttade ÄtgÀrdsprogram för att fÄ ta del av deras subjektiva upplevelse av skolan och dess syn pÄ problematik, hur de upplever sitt ÄtgÀrdsprogram samt hur eleven ser pÄ och tÀnker om sig sjÀlv som elev.

Syftet med denna studie Àr att belysa hur nÄgra ungdomar med cerebral synnedsÀttning upplever sin grundskoletid. FrÄgestÀllningarna handlar om ungdomarnas erfarenheter av skolarbetet, vad de berÀttar om sin sociala situation samt hur de tycker att stödet i skolan ska utformas. Det tycks inte finnas mycket skrivet om detta omrÄde, vilket medför att tidigare forskning till en del handlar om studier dÀr elever med funktionsnedsÀttning i allmÀnhet intervjuats om sin syn pÄ skolan. För att ge en kortfattad introduktion av ÀmnesomrÄdet bestÄr bakgrunden Àven av forskning om cerebral synnedsÀttning. Sex kvalitativa, semistrukturerade intervjuer har genomförts för att besvara frÄgestÀllningarna.

Examensarbete 15 poÀngi lÀrarutbildningenhöstterminen 2007SammanfattningFörfattare: Robert Grandén?Man Àr trygg hÀr pÄ nÄt sÀtt?En fallstudie om gymnasieskolans individuella program.?You feel secure here in some kind of way?A study about the individual program in high school.Antal sidor: 35Mitt Àmnesval tog sin bakgrund i att jag arbetat fem Är som högstadielÀrare och var nyfiken pÄ vad som hÀnder med de elever som inte tar sig in pÄ ett nationellt gymnasieprogram. Den heta debatt som pÄgÄr om det individuella programmets vara eller inte vara var Ànnu ett skÀl för mig att lyfta Àmnet. Syftet med det hÀr examensarbetet var att undersöka om det individuella programmet hade en större betydelse för eleverna som gick dÀr Àn att bara lÀsa upp sina betyg. Jag ville Àven undersöka vad dessa elever hade för erfarenhet av sina tre Är pÄ högstadiet samt hur lÀrarna pÄ det individuella programmet sÄg pÄ sin lÀrarroll.

Utvecklandet av en förmÄga att kunna programmera Àr beroende av mÄnga olika delar ? lÀrarens förmÄga att förklara, instruera och ge stöd, kursens begriplighet, programmeringssprÄkets lÀttförstÄelighet, kamraters stöd och elevens inre motivation och intresse. Hur skall man kunna föra samman alla delar i undervisningen sÄ att det kanske mer blir som den efterlÀngtade dansen pÄ rosorna nÀr det gÀller att lÀra sig bemÀstra programmeringens underbara vÀrld?Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det Àr möjligt att realisera de delar av ProgrammeringsFörmÄgans UtvecklingsModell, PFUM, som berör undervisning och lÀrarens roll, utvÀrdera modellen samt anpassa utvecklingsmodellen till en gymnasial nivÄ inom programmeringsundervisningen.Ursprunget till PFUM baseras pÄ uppsatsförfattarna Carlsson och Mattin-Lasseis utredning kring nÄgot de kallar för programmeringsförmÄga. ProgrammeringsförmÄgan bestÄr av mentala och kunskapsmÀssiga förutsÀttningar.

Bakgrund Nationella kvalitetsregister anvÀnds idag inom vÄrden för att kunna göra jÀmförelser mellan kliniker och nationellt. Kvalitetsregistren kan ocksÄ anvÀndas till forskning och förbÀttringsarbeten. Nationella kvalitetsregister utvecklades av den medicinska professionen under 1970-talet. PÄ senare Är har det utvecklats kvalitetsregister med registerdata för flera professioner för att fÄ en mer komplett utvÀrdering av vÄrdkedjan. Syfte Att beskriva vilka omvÄrdnadsdata som registreras i nationella kvalitetsregister inom de största folksjukdomarna.

Den högre utbildningen och dess bildningssyfte har i enlighet med tidigare forskning och mediedebatter i viss mÄn skiftat frÄn att vara en arena för bildning, för att mot modernare tider allt mer anpassats till nyttoinriktade och samhÀlleliga krav, sÄvÀl nationellt som globalt. Det som inspirerade till uppsatsen var dÄ frÄgor som vad hÀnder med talet om bildning i den högre utbildningen i denna utveckling? Hur talar utbildningspolitiken om bildning idag? Syftet med studien var att undersöka talet om bildning i relation till den högre utbildningens syften och mÄl frÄn 2005 fram till nutid. Med hjÀlp av diskursteoretiska utgÄngspunkter och Ätta utbildningspolitiska dokument för den aktuella tiden visar resultatet att diskurser om bildning i den högre utbildningen Àr mÄngtydiga och betydelseskiftande. Artikulationerna om bildning anger inte en entydig bild om dess innehÄll dÀr diskurserna som pÄtrÀffas sker parallellt med varandra.

AbstractIn this essay I discuss narrative in the reconstruction of national identity. I discuss exclusion as a side effect in thick identities. That means that thick national identities always exclude another part. From this IÂŽve discussed the Swedish identity and its effects in the European co-operation. Identity is a discourse that reconstructs linguistically.

UnderrÀttelsetjÀnst, ett begrepp som för mÄnga Àr nÄgot abstrakt och svÄrgreppbart. Vad syftar egentligen underrÀttelsetjÀnst till? NÄgot förenklat skulle man kunna sÀga att det syftar till att ge faktaunderlag för planering av polisverksamhet. Verksamheten ska vara precis och kvalitativ, den ska vara underrÀttelseledd. I strÀvan efter visionen om underrÀttelseledd polisverksamhet faststÀllde rikspolischefen hösten 2005 Polisens underrÀttelsemodell (PUM).

Syftet med denna uppsats Ă€r att ta reda pĂ„ vilket eller vilka stĂ€llningstagande elever och lĂ€rare har om historisk film och dokumentĂ€r, men ocksĂ„ hur historiska filmer och dokumentĂ€rer anvĂ€nds i historieundervisningen. Även elevers identitet i historisk film lyfts fram mycket i uppsatsen. Undersökningen bygger pĂ„ kvantitativa enkĂ€tstudier och gruppintervjuer som har kompletterats av litteratur. Resultaten visade att elevernas och lĂ€rarnas stĂ€llningstagande till historisk film och dokumentĂ€r var ganska neutralt, dĂ„ eleverna oftast tror pĂ„ att historiska filmer Ă€r historisk korrekta och lĂ€rarna inte arbetar med kĂ€llkritik rörande historisk film och dokumentĂ€r med eleverna. NĂ€r lĂ€rarna visar historisk film eller dokumentĂ€r samtalar eleverna och lĂ€rarna om filmen bĂ„de efter och före visningstillfĂ€llet. Elevers identitet i historisk film utgör en mindre faktor i ungdomarnas liv enligt undersökningen.