Uppsatsen granskar det avtal mellan Indien och USA som ingicks under 2006.UtifrÄn det rationella aktörsperspektivet har vi undersökt hur man kan förklara debeslut USA och Indien tog dÄ de ingick avtal med varandra. Vi har anvÀnt oss avfyra grundbultar som utgÄngspunkt: mÄlsÀttning, alternativ, valmöjligheter ochkonsekvenser. Med dessa fyra bultar har vi försökt förstÄ vilka för- och nackdelarIndien respektive USA haft nÀr de ingick avtalet och hur de kan ha resonerat införundertecknandet av avtalet. Vi har ocksÄ försökt se vilka konsekvenser avtalet kanha fÄtt för icke-spridningsavtalet NPT och för andra lÀnder i vÀrlden.Vi kom fram till att bÄde Indien och USA agerat rationellt utifrÄn sinanationella intressen och att detta samarbete trots flera risker Àr betydande för bÄdalÀnderna och vÀrt de uppoffringar som man gjort..

NĂ€stan en femtedel av grundskolans elever har sitt ursprung i andra lĂ€nder och att undervisa flersprĂ„kiga elevgrupper utgör en pedagogisk vardag för mĂ„nga lĂ€rare. I ett stort antal nationella studier och granskningar av pedagogisk verksamhet konstateras dock att en stor andel av andrasprĂ„kseleverna inte nĂ„r nationella mĂ„l i matematik och svenska. Även internationella jĂ€mförelser visar att andrasprĂ„kselevers förutsĂ€ttningar för lĂ€rande inte tillgodoses i lika stor utstrĂ€ckning i Sverige som i andra OECD-lĂ€nder. I förlĂ€ngningen fĂ„r detta demokratiska konsekvenser, dĂ„ mĂ„nga andrasprĂ„kselever saknar verktyg att tolka och förstĂ„ sin omgivning och dĂ€rmed inte kan pĂ„verka och aktivt delta i samhĂ€llsgemenskapen. Den mĂ„ngfald som elever utgör med avseende pĂ„ social, kulturell och etnisk bakgrund, förutsĂ€tter dĂ€rför nya pedagogiska förhĂ„llningssĂ€tt för att alla aktivt ska kunna delta och fĂ„ möjlighet att tillgodogöra sig undervisningen i skolan. Syftet med den hĂ€r kvalitativa studien Ă€r att beskriva och förstĂ„ skolans pedagogiska verksamhet för andrasprĂ„kselever med fokus pĂ„ sprĂ„k och matematik.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur musiklÀrare tolkar mÄlen i kursplanen i musik och hur de applicerar dessa tolkningar pÄ sin undervisning. Syftet Àr Àven att ta reda pÄ hur musiklÀrare anvÀnder sig av lÀromedel för att nÄ dessa mÄl. Bakgrunden till Àmnet Àr tankar som jag har haft angÄende musikundervisningen pÄ grundskolans lÀgre stadier och huruvida denna undervisning Àr likvÀrdig över hela landet. Skulle det vara möjligt att ett lÀromedel i musik, skapat utifrÄn de nationella mÄlen i kursplanen, Ästadkommer en sÄdan likvÀrd utbildning? Mina forskningsfrÄgor syftar till att kartlÀgga anvÀndandet och behovet av lÀromedel i musik och dessutom till att förstÄ hur mÄlen i kursplanen för musik kan tolkas av olika lÀrare.

Inledning: Modebranschen har en g?ng i tiden betraktats som att vara h?llbar d? det exempelvis producerades plagg i sm? kvantiteter. Chinnaduraim (2023) konstaterar att modeindustrin har gjort betydande framsteg inom h?llbart mode, men hon p?pekar att det ?terst?r mycket arbete. Vilka ?tg?rder kan modef?retag vidta f?r att fr?mja h?llbar utveckling inom branschen? F?r att fr?mja h?llbar utveckling inom modebranschen ?r det avg?rande att modef?retag engagerar sig inom de centrala teman: Cirkul?r Fashion, Greenwashing och Grassroot Movement. Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka hur modef?retag kan jobba med h?llbar utveckling inom modebranschen. Metod: En kvalitativ metod har till?mpats d?r studiens datainsamling best?r av semi-strukturerade intervjuer samt offline observationer. Slutsats: V?ra resultat tyder p? att modef?retag borde till?mpa CF-modellen d? den p?pekar hur modef?retag borde endast v?lja ett typ av material f?r att underl?tta kl?dernas demonteringsprocess.

HjĂ€rtsvikt Ă€r en sjukdom som Ă€r vanlig idag i Sverige och prevalens siffrorna stider. Syftet med denna stuide var att studera om hjĂ€rtsviktspatienter önskar ett team runt sig med ansats pĂ„ olika egenvĂ„rds och omvĂ„rdnadsĂ„tgĂ€rder och pĂ„ vilket sĂ€tt de önskar fĂ„ hjĂ€lp av teamet för att förbĂ€ttra sin livskvalitet. PĂ„ vilket sĂ€tt uppfattar de att ett vĂ„rdteam kan öka deras livskvalitet efterdiagnos. Åtta patienter födda mellan 1922-1942 deltog, fyra kvinnor och fyra mĂ€n. Resultatet visar att informanterna har symtom som de tror beror pĂ„ hög Ă„lder, de anpassar sina aktiviteter efter vad de orkar göra, att det upplevs svĂ„rt att komma in i vĂ€rdsvĂ€ngen men nĂ€r man vĂ€l Ă€r inne, Ă€r upplevelsen att man fĂ„r bra vĂ„rd.

Tidigare sÄgs sociala frÄgor, miljö och etik som skilda delar inom redovisningen och redovisades separat. Men pÄ 90-talet skedde en utveckling mot en mer integrerad redovisning dÀr alla dessa delar bands samman Àven med den ekonomiska redovisningen, numera benÀmnt hÄllbarhetsredovisning. MÄnga svenska företag ligger idag efter vad gÀller andelen upprÀttade hÄllbarhetsredovisningar i jÀmförelse med andra europeiska lÀnder. Sverige Àr dock sedan rÀkenskapsÄret 2008 det första landet i vÀrlden som lagstiftat hÄllbarhetsredovisning för statliga företag i enlighet med GRI: s riktlinjer.Syftet med denna uppsats Àr att studera och analysera för vem en hÄllbarhetsredovisning Àr anvÀndbar. Dessutom kommer vi att undersöka de statliga företagens Äsikter angÄende den nationella lagstiftningen samt hur anvÀndbar den internationella standarden Àr för dessa företag.

Konceptet kring kluster har fÄtt mycket uppmÀrksamhet de senaste Ärtiondena. Dels beskrivet som ett viktigt fenomen, dels som ett bidrag till effektiva nationella ekonomier. I denna kandidatuppsats Àmnar vi undersöka nÄgra viktiga drivkrafter som driver koncentrationerna av svenska bankers etablering inom kluster för Private Banking i Luxemburg. Finansklustret lever kvar trots Àndrade förutsÀttningar och hÄrdare regleringar. Genom en kvalitativ studie av tvÄ svenska banker som har enheter i finanscentrum i Luxemburg, undersöker vi drivkrafter bakom etableringarna.

Fo?rfattarna till detta examensarbete har intresserat sig o?ver hur innovationer kan sprida sig till olika nationer genom exempelvis sma? innovativa verksamheter. I denna forskningsstudie underso?ker fo?rfattarna hur innovationer sprider sig till andra nationer och om innovationsspridningen kan relateras till en internationaliseringsmodell, delforskningsfra?gan grundar sig i Rothwells femte generationens innovationsprocess. Fo?rfattarna har valt att anva?nda sig av en kvalitativ metod, med en deduktiv ansats da?r underso?kningen har sin utga?ngspunkt fra?n teorin.

Uppsatsens huvudsyfte Àr att undersöka om Feministiskt initiativ realiserar sin föreskrivna inkluderande politik i texterna de producerar. UtifrÄn huvudsyftet formuleras tvÄ delsyften: att undersöka om Feministiskt initiativ har nÄgra sprÄkliga strategier för att nÄ ut till andrasprÄksbrukare samt att undersöka hur texterna fungerar för en person med svenska som andrasprÄk. Materialet Àr en webbtext frÄn Feministiskt initiativs nationella hemsida och en folder frÄn Feministiskt initiativ Storstockholm. Studiens övergripande forskningsdesign Àr metodologisk triangulering med enkÀter, intervjuer, anvÀndartester med andrasprÄksbrukare och textanalys utifrÄn testresultaten. Resultatet visar att den inkluderande politiken saknas i de studerade texterna.

I samband med Lgr 80:s införande blev teknik ett obligatoriskt Àmne i grundskolan. NÀr Lpo 94 kom fick Àmnet en egen kursplan och uppnÄende mÄl för Är 5 och Är 9. Det stÀllde krav pÄ att man mÄste arbeta med teknik Àven i de lÀgre Ären för att nÄ mÄlen i Är 5. Rapporter som Àr skrivna efter Lpo 94:s införande visar pÄ dÄligt resultat för teknikÀmnet. DansÀterskolan i Borensberg har i höst gjort en satsning pÄ teknikÀmnet.

Vid hÄllplatser i stÀder finns ofta en busskur i glas med metallstomme. Tillsammans bildar de ett enhetligt uttryck i stadsbilden och bidrar till att resenÀrerna skyddas mot vÀder och vind. PÄ landsbygden dÀremot Àr det glesare mellan kurerna och ofta ser de olika ut vid varje hÄllplats. För att nÄ det nationella mÄl med fördubblad kollektivtrafik fram till Är 2020 kan en satsning för att skydda resenÀrerna vara pÄ sin plats.Syftet med detta examensarbete Àr att utveckla en modern busskur för landsbygdsresenÀren som passar in i omgivningen. Kuren ska vara av trÀ och uppbyggt i delar som förenklar byggandet och minimerar byggtiderna.De metoder som tillÀmpats i arbetet Àr intervjuer, muntliga och skriftliga, en mindre enkÀtundersökning och en jÀmförelse mellan tre befintliga trÀkurer pÄ landsbygden.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ om och i sÄ fall hur sex stycken elever i Ärskurs 9 pÄ en grundskola i södra Sverige anvÀnder sig av den kunskap de fÄr inom Àmnet kost och hÀlsa i hem- och konsumentkunskap i sin vardag samt att ta reda pÄ vilka faktorer som avgör om eleven tar till sig kunskapen i Àmnet kost och hÀlsa i hem- och konsumentkunskap. Resultatet jÀmförs köns- och beygsmÀssigt samt med Nationella utvÀrderingen av grundskolan 2003 - NU-03. Metod som anvÀnts Àr en ostrukturerad kvalitativ metod med strukturerade intervjuer. Undersökningen visar att eleverna tycker Àmnet Àr meningsfullt och ger dem kunskap för livet vilket stÀmmer med NU-03. Eleverna vill ha tydligare mÄl sÄ att de lÀttare kan delta i terminsplaneringen.

Bakgrund: I en vÀrld dÀr företagens verksamhet sprider sig i allt större utstrÀckning över nationella grÀnser, blir besluten och processerna kring internationalisering allt viktigare. GÄr det att fatta ett bÀttre beslut genom att vara rationell, och i sÄ fall hur? BÄde internationalisering och rationalitet har tidigare diskuterats och det har vuxit fram flera olika skolor inom bÄda Àmnena Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att förstÄ ett företags internationalisering ur ett rationalitetsperspektiv. Genomförande: Författarna har gjort en empirisk studie för att undersöka de förhÄllanden som kan ligga mellan internationalisering och rationalitet. Empirin Àr hÀmtad frÄn tvÄ svenskbaserade industriföretag; BT-Industries och Scania.

Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt var att unders?ka effekten av probiotika p? gastrointestinala symptom efter bariatrisk kirurgi. Metod: Litteraturs?kningen gjordes i PubMed och Scopus. Artiklar som inkluderades inneh?ll patienter i ?ldrarna 16-60 ?r d?r operationsmetoden Gastric Bypass (GBP) genomf?rdes. Interventionsgruppen fick probiotika efter operationen medan kontrollgruppen fick placebo.

Syftet med detta arbete Àr att genom en fallstudie undersöka nÄgra idrottslÀrares uppfattning om de nationella mÄlen i simundervisning samt deras uppfattning om betydelsen av elevers simkunnighet vid betygsÀttningen i Är 9. Vi har intervjuat sex idrottslÀrare som jobbar pÄ olika skolor runt om i Stockholm och Södermanland under olika förutsÀttningar. Tyngden pÄ frÄgorna har vi lagt pÄ simning. Resultat visar att synen pÄ momentet simning bland lÀrarna Àr lika viktig men att betygsÀttningen skiljer sig drastiskt. Alla informanter sÀger att de bedriver utbildningen utifrÄn skolverkets kriterier och mÄl.