Sökresultat:
2333 Uppsatser om Nationella trygghetsundersökningen - Sida 61 av 156
Hur hanterar skolan elever med behov av sÀrskilt stöd i matematik?
Mitt syfte med detta examensarbete Àr att se hur man bör hantera elever med behov av sÀrskilt stöd i matematik. För att fÄ en bÀttre förstÄelse för Àmnesvalet har jag lÀst i litteraturen om hur vanligt förekommande matematiksvÄrigheterna Àr, vilka hinder som finns för inlÀrning i matematik samt hur man ska hantera eleverna med behov av sÀrskilt stöd. Dessutom har jag genomfört en undersökning i Är 6 pÄ tvÄ olika skolor. Jag har intervjuat lÀrare och speciallÀrare om hur de hanterar de elever som inte nÄdde upp till godkÀnt pÄ det nationella provet i matematik i Är 5. Jag har Àven studerat skolornas kommunala skolplaner samt lokala arbetsplaner, för att se vilka riktlinjer som ges i arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd.
Expatriaters roll som innovationsöverförare : ett mÀtverktyg för multinationella företag
Syftet med uppsatsen var att utreda romska ungdomars skolsituation i VÀsterÄs samt att föra en diskussion om studiens resultat i förhÄllande till EuroparÄdets ramkonvention om nationella minoriteter. Syftet utreddes dels genom intervjuer med Ätta romska elever och tre lÀrare dÀrefter tolkades resultatet utifrÄn ett intersektionellt perspektiv. Vidare diskuterades resultatet med utgÄngspunkt i relevanta delar av ramkonventionen. Studien Àr kvalitativ och empirin analyserades genom en hermeneutisk tolkningsprocess. Vad som framkom i resultatet Àr att majoritetssamhÀllets etnocentrism pÄverkar unga romers skolsituation i VÀsterÄs eftersom romernas sÀrskilda rÀttigheter i egenskap av nationell minoritet inte beaktas.
Man fÄr vad man betalar för, eller?
Intresset för nationell vÀrdegrund Àr stort och detta framför allt efter det lagtillÀgg som instiftades i socialtjÀnstlagen (SoL) 5 kap. 4§ i januari 2011. Den nationella vÀrdegrunden handlar om att omsorgen ska utföras med fokus pÄ den Àldre personens vÀlbefinnande och möjlighet till ett vÀrdigt liv. Ledord i NPM:s omfattande reformer Àr bÀttre effektivitet, konkurrens, samt bÀttre mÄlstyrning och uppföljning. Metoder som föresprÄkas för att nÄ dessa idealtillstÄnd Àr bland annat konkurrensutsÀttning, privatisering, mÄlstyrning och decentralisering.
Jakten pÄ likvÀrdig betygssÀttning : Styrdokument och lÀroplan som levande vÀsen
LikvÀrdig betygssÀttning Àr en förutsÀttning för elevers rÀttssÀkerhet, eftersom betygen fungerar som urvalsinstrument. DÀrav arbetar det svenska skolvÀsendet med att höja likvÀrdigheten vid betygssÀttning. Sverige genomför större skolreformeringar med start 2011, vilket har gett stat och skolmyndigheter chansen att belysa och reglera likvÀrdigheten genom styrdokument och skollag. Studien gör en dekonstruktiv kritisk granskning av publiceringar i frÄgan de senaste Ären, och har lokaliserat ett spretigt, nÀstan ostÀdat sammanhang. Resurser lÀggs för att höja likvÀrdigheten i betygssÀttning, men utan att veta hur konjunkturen för likvÀrdig betygssÀttning ser ut i Sverige.
SjÀlvkÀnsla, sociala medier och anvÀndandeskillnader mellan grupper : En kvantiativ enkÀtstudie om sjÀlvkÀnsla, Facebook och Instagram
Syftet med denna kandidatuppsats har varit att ta reda pa? hur fo?retag inom snusbranschen planerar sin kommunikation och lyckas na? ut till sina konsumenter trots de ha?rda marknadsfo?ringsregleringarna som finns. A?ven vilka andra intressenter snusfo?retagen kommunicerar med och vad syftet med den kommunikationen a?r av intresse. Fra?gesta?llningen som fo?ljts har sa?ledes varit: Hur ser marknadskommunikationen inom snusbranschen ut, varfo?r ser den ut som den go?r och vilka konsekvenser fa?r lagstiftningen pa? kommunikationen?Metoden som anva?nds fo?r att erha?lla information fo?r att kunna uppna? va?rt syfte och svara pa? va?r fra?gesta?llning har varit intervjuer med personer inom snusbranschen som har sa?rskilda kunskaper om just kommunikation.
IKT-satsningar i skolan En jÀmförande studie av nationella IKT-satsningar mot grundskolan och gymnasiet i Japan och Sverige
Technological advancements in information and communication technologies (ICT) have resulted ina need to use ICT in schools. Sweden has actively promoted ICT in schools since the early 1980's.In Japan, 1994 saw the government's first step towards active promotion of ICT in education. In thisstudy, we have compared the strategies used to promote the use of ICT in elementary and secondaryschools in Sweden and Japan. Our findings suggest that a similar 3-step approach was used in bothcountries: 1, infrastructure; 2, effective use of ICT; 3, implementation of ICT. A significantdifference was found in the way the two countries planned their strategies.
Den skriftliga responsens revideringspotential : En studie av en skrivprocess i svenska.
Underso?kningen belyser en skrivprocess i svenska i grundskolans a?r 9. Studien har sin fokuspunkt i det gemensamma arbetet fo?r elever och la?rare vid skriftliga arbeten. 13 debattartiklar i tva? versioner har tillsammans med la?rarens skriftliga och muntliga respons utgjort empirin.
LÀrares behov av kompetensutveckling utifrÄn de behov deras elever har.
Syftet med denna studie var att fÄr mer kunskap om hur skolan kan bli bÀttre pÄ att
organisera lÀrares kompetensutveckling. Fem grundskollÀrare har intervjuats om vilken
kompetensutveckling de anser sig behöva för att de ska kunna möta sina elevers behov.
Den form för kompetensutveckling lÀrarna önskade stÀmmer vÀl överens med hur nÄgra
forskare anser kompetensutveckling ska utformas för att den ska fÄ effekt pÄ elevers
lÀrande och utveckling. Det innehÄll lÀrarna önskade stÀmde vÀl överens med lokala och
nationella utvecklingsomrÄden. Det stÀmmer överens sÄ mycket att jag ifrÄgasÀtter om
elevernas behov verkligen tas i beaktande. Jag menar att utmaningen för skolledare blir
att lyssna pÄ lÀrarnas önskemÄl om innehÄll och utformning av deras
kompetensutveckling..
Kalla det yrke!
Syftet Àr att ur ett genusperspektiv undersöka skillnaden mellan traditionellt manliga och kvinnliga yrkesutbildningar pÄ gymnasienivÄ. Skillnaden undersöks genom att se hur könsfördelning och kostnadsnivÄ pÄ nationella gymnasieprogram inom tvÄ kommunala gymnasieenheter ser ut. Genom att anvÀnda statistiska uppgifter visas hur olika utbildningsvÀgar kvinnor och mÀn vÀljer, speciellt pÄ gymnasiets yrkesförberedande program. Kostnadsfördelningen mellan gymnasieprogram i de tvÄ undersökta kommunerna visar en tydlig bild av att mansdominerade yrkesutbildningar kostar mer Àn vad kvinnodominerade yrkesutbildningar gör. Detta förhÄllande Äterspeglar sig ocksÄ i de löneskillnader som Äterfinns för mÀn och kvinnor i arbetslivet.
N?ringsstrategier i Allsvenskan - en organisatorisk vy p? kostplaneringen inom svensk elitfotboll
Syfte: Studien syftar till att unders?ka nuvarande kost- och n?ringspraxis inom allsvenska
fotbollsklubbar 2024 samt identifiera brister och utmaningar i arbetet mot Relative
Energy Deficiency in Sport (RED-S).
Metod: Enk?tunders?kningen, som baserats p? UEFAs n?ringsriktlinjer, distribuerades via e-
post till allsvenska fotbollsklubbar, inneh?llande b?de kvantitativa och kvalitativa
fr?gor (n=8). Svaren samlades in under en sexveckorsperiod och ytterligare en
enveckasperiod. ?ven kvalitativa intervjuer utf?rdes med en del av klubbarna (n=4).
Resultat: En majoritet av respondenterna saknade relevant utbildningsbakgrund inom
idrottsnutrition f?r besvarande av fr?gorna, dessa personer bekr?ftades dock genom
intervjuerna att vara de med mest insikt/kunskap inom organisationerna.
Twin-City: en komparation mellan Wien?Bratislava- och Ăresundsregionen
Globaliseringen stĂ€ller nya krav pĂ„ regionernas konkurrenskraft. GrĂ€nsregioner som Wien-Bratislava-regionen och Ăresundsregionen försöker öka sin konkurrens bl.a. genom integration och samarbete. Dessa tvĂ„ grĂ€nsregioner har likheter som gör dem intressanta för jĂ€mförelser exempelvis jĂ€rnridĂ„ns fall och Ăresundsbrons tillkomst som i grunden förĂ€ndrat integrationsmöjligheterna. DĂ€rtill har de ungefĂ€r lika stort invĂ„nareantal.
Att gestalta ett ursprung: utvÀrdering och dokumentation av
ett skolutvecklingsprojekt i Karesuando skola
Följande rapport Àr en dokumentation och utvÀrdering av vÀrdegrundsarbetet pÄ Karesuando skola Nationella minoriteter ? att gestalta ett ursprung som bedrivs i samarbete med VÀrdegrundscentrum i UmeÄ, Skolverket och LuleÄ tekniska universitet. Genom olika aktiviteter och lÀngre temaarbeten har man sökt överbrygga klyftor mellan de tre kulturer som möts i skolan. FrÀmst har arbetet syftat till att frÀmja generositet, tolerans och ansvarstagande hos eleverna. UtvÀrderingen har utförts i form av enkÀter, observationer och kvalitativa intervjuer.
Meningserbjudande av fiktionsförstÄelse : En kvalitativ studie av tvÄ lÀroböcker i svenska för gymnasieskolan
Denna studie syftar till att studera vilka meningserbjudanden av fiktionsfo?rsta?else som finns av litteratur fra?n efterkrigstiden och frama?t i la?robo?ckerna Svenska impulser 2 och Upplev litteraturen 2. Underso?kningen so?ker svar pa? fo?ljande fra?gesta?llningar: (1) vilka meningserbjudanden av fiktionsfo?rsta?else ges av de texter, bilder och o?vningsuppgifter som finns i de ba?da la?robo?ckerna? och (2) hur samverkar texter, bilder och o?vningsuppgifter fo?r att erbjuda fiktionsfo?rsta?else? Empiriska data till studien inha?mtas genom att de aktuella kapitlen i la?robo?ckerna detaljstuderas. Den huvudsakliga metoden fo?r att bearbeta och analysera det empiriska materialet a?r funktionell analys.
En studie om elevers förstÄelse för likhetstecknet : Ekvationsspelet i förskoleklass och Ärskurs 7
Syftet med studien var att undersöka om en matematisk diagnos kan anvÀndas för att bedöma hur likvÀrdigt betyg sÀtts. Studien visar att diagnosen indikerar skillnader i likvÀrdighet som ligger i linje med tidigare forskning. En mer detaljerad undersökning dÀr diagnosen jÀmförs med nationella prov skulle ge ett sÀkrare svar angÄende diagnosens tillförlitlighet.Diagnosens förmÄga att förutsÀga elevernas betyg i första matematikkursen i gymnasiet var god. Sambandet mellan diagnos och gymnasiebetyg var starkare Àn sambandet mellan diagnos och grundskolebetyg. Detta kan ha flera orsaker: (i) gymnasielÀrarna som konstruerat diagnosen har endast tagit med uppgifter som sammanfaller med första? gymnasiekursen, (ii) grundskolor sÀtter betyg pÄ olika grunder, (iii) elevernas matematikkunskaper förÀndras över sommarlovet..
LÀrarna och de nationella kursplanerna : Hur förhÄller sig lÀrarna till dem?
My purpose with this study was partly to examine how some Swedish science teachers teach and their knowledge of the science curriculum, and how this affects their teaching. I also aimed to compare the Swedish and Irish science curriculum. The method I undertook to achieve this study was to carry out six interviews with science teachers in Sweden. I also completed a text analyse of both the Swedish & Irish science curriculum. The results of the interviews showed that the teachers think the curriculum is important but they do not always keep to it.