DÄ alltfler företag i dag internationaliseras tack vare öppnare grÀnser mellan lÀnder och en friare marknad för kapital och arbetskraft, ökar Àven betydelsen av kunskaper inom interkulturell kommunikation. Med denna uppsats avser vi att undersöka hur kulturella skillnader kommer till uttryck vid möten inom och mellan organisationer. Fokus för undersökningen har varit Spanien-Sverige dÄ handelsrelationerna mellan dessa lÀnder aldrig varit mer omfattande. Detta samarbete har underlÀttats av medlemskapet i EU vilket förenklar handel och investeringar.Studien Àr kvalitativ och data har insamlats via direktintervjuer. De teorier som ligger till grund för analysen Àr kopplade till interkulturell kommunikation samt nationella kulturers inverkan pÄ mÀnniskors beteende.

Syftet med detta examensarbete Àr att utifrÄn inventering av vad skolans styrdo-kument föreskriver, vad forskning och litteratur upptar inom omrÄdet samt anvÀnd definition pÄ mobbning och utfrysning undersöka i vad mÄn mobbning och utfrysning förekommit eller förekommer pÄ min partnerskola, den skola dÀr jag fullgjort min verksamhetsförlagda del av lÀrarutbildningen, samt pÄ vilket sÀtt skolan i sitt arbete mot krÀnkande behandling, mobbning och utfrysning lever upp till de nationella mÄlen..

SammanfattningInom den direkta beskattningens omrÄde har medlemstaterna i den Europeiska Unionen till stor del behÄllit sin behörighet men ska likvÀl beakta EU-rÀtten vid utövandet av denna behörighet. EU-rÀtten har dock fÄtt ett allt större inflytande pÄ den direkta beskattningens omrÄde genom bestÀmmelserna om den fria rörligheten och etableringsfriheten som till viss del begrÀnsar medlemsstaternas behörighet. Medlemsstaterna mÄste rÀttfÀrdiga en nationell bestÀmmelse som Àr i konflikt med etableringsfriheten för att fÄ tillÀmpa den och ofta Äberopas den principiellt accepterade rÀttfÀrdigandegrunden förhindra skatteflykt. Det Àr dock inte ovanligt att nationella bestÀmmelser anses oförenliga med etableringsfriheten om de syftar till att förhindra förlust av skatteintÀkter. Att förhindra förlust av skatteintÀkter Àr inte en accepterad rÀttfÀrdigandegrund dÄ den anses vara grundad pÄ rent ekonomiska intressen och sÄledes inte utgör ett tvingande hÀnsyn till allmÀnintresset.

Bakgrunden till undersökningen Àr den nationella handlingsplanen för handikappolitiken vars mÄl Àr att förbÀttra bemötande av mÀnniskor med funktionshinder och SISUS Nationella program, Om bemötande av mÀnniskor med funktionshinder. Statens institut för sÀrskilt utbildningsstöd, SISUS, fick Är 2000, regeringens uppdrag att verka för ökad kompetens om bemötande av personer med funktionshinder. Uppdraget grundar sig pÄ en sÀrskild utredning som tillsatts för att analysera frÄgan om bemötande mÀnniskor med funktionshinder. Utredningen kommer fram till att det finns stora brister i bemötandet av personer med funktionshinder. Upplevelserna av att kÀnna sig ifrÄgasatt, kontrollerad och krÀnkt Àr utbrett bland de mÀnniskor med erfarenheter av funktionshinder som fÄtt komma till tals i utredningen.

EU:s ramdirektiv för vatten har lett till omfattande förÀndringar av den svenska vattenförvaltningen och medför att Sverige numera Àr bundet av att uppfylla vissa krav gÀllande skyddet för och kvaliteten pÄ vatten. Ett sÀtt att skydda viktiga vattenresurser Àr att en lÀnsstyrelse eller en kommun beslutar om att inrÀtta ett vattenskyddsomrÄde enligt 7 kap. miljöbalken. Genom inrÀttandet av ett vattenskyddsomrÄde kan föreskrifter utfÀrdas med stöd av 7 kap. 22 § MB som inskrÀnker möjligheterna att förfoga över fastigheter inom det skyddade omrÄdet och förstÀrker vattenintresset gentemot andra intressen.

AbstractDet a?r en utbredd uppfattning att bilda?mnet finns till fo?r att eleverna ska ha mo?jlighet att vila upp sig fra?n andra teoretiskt tyngre a?mnen. Detta trots att vi idag lever i ett bildsamha?lle da?r bilder har en betydelsefull funktion. En fra?gan som da? kan sta?llas a?r hur ser eleverna pa? bildundervisningen? Syftet med uppsatsen a?r att synliggo?ra hur elever som la?ser inriktningen bild i a?mnet estetisk verksamhet pa? gymnasiet samtalar om inriktningen och dess olika aspekter.

Individuella programmet Àr ett program inom gymnasieskolan avsett för elever som inte lÀser nÄgot av de nationella programmen. Syftet med vÄr studie Àr att belysa det pedagogiska arbete som bedrivs inom det individuella programmet och dess betydelse för elever som inte kommer in pÄ nÄgot av gymnasieskolans nationella program. För att fÄ svar pÄ syftet kommer kulturen pÄ utvald skola att belysas, vilken pÄverkan har denna pÄ elevernas skolgÄng? Vi vill Àven undersöka hur eleverna upplever sin skolgÄng pÄ den studerade skolan, samt jÀmföra dessa upplevelser mot tidigare skolor eleverna studerat pÄ. Baserat i ett antagande att eleverna kan uppfatta sig sjÀlva som avvikare pÄ grund av individuella svÄrigheter i skolan kommer vi att undersöka hur eleverna definierar sig sjÀlv pÄ skolan i frÄga, samt tidigare skolor de studerat pÄ.

Resandet ökar i dagens samhÀlle och mÀnniskor söker nya upplevelser och utmaningar. Konkurrensen om besökarna Àr stor. Med hjÀlp av den nya informations- och kommunikationstekniken kan en elektronisk rese- och upplevelseguide utgöra ett alternativ i syfte att attrahera besökarna och fÄ dem att stanna lÀngre. Genom tekniken kan intressanta berÀttelser presenteras med bÄde ljud, bild och video, s k multimedieteknik. För att besökaren ska kunna vara rörlig och samtidigt ta emot information krÀvs en mobil utrustning som exempelvis en handdator.Denna magisteruppsats i informatik ingÄr i ett projekt, uppdelat i tre steg.

Min underso?kning syftar till att underso?ka vilka strategier klassiska musiker anva?nder i la?roprocessen av klassiska musikstycken sa? att det konstna?rliga uttrycket fa?r de ba?sta fo?rutsa?ttningarna, stycket i sluta?ndan ka?nns sa? sa?kert som mo?jligt vid ett framtra?dande och inla?rningsprocessen ga?r sa? snabbt som mo?jligt.Bakgrunden beskriver minnets funktioner i just detta sammanhang. Det handlar om hur minnet fungerar allma?nt men ocksa? specifikt inom omra?det musik, betydelsen av fo?rkunskaper na?r vi spelar instrument och la?r oss musikstycken samt hur stress, press och nervositet pa?verkar minne och musicerande. Jag beskriver och analyserar a?ven fyra minnessystem som anva?nds i la?roprocesser i samband med instudering av musikstycken.Underso?kningen besta?r av tre intervjuer med professionella klassiska gitarrister tillika gitarrpedagoger, som ger sin bild av o?vning, instudering, minnesluckor, framfo?rande med mera.

Studien undersöker redan bedömda skriftliga tester frÄn nationella provet i svenska för invandrare (sfi) i syfte att pröva relevansen hos processbarhetsteorin (PT) som ett stöd i summativ bedömning av andrasprÄksutveckling. Betydelsefulla infallsvinklar kommer frÄn innebörden av kommunikativ sprÄkförmÄga och stÀllningstagandet till s.k. icke mÄlsprÄksenliga former och kriterier för systematisk anvÀndning. I metoden tillÀmpas bÄde kategorier och kriterier frÄn Rahkonen och HÄkansson (2008). Resultaten visar en viss skillnad mellan underkÀnda texter och godkÀnda texter pÄ gruppnivÄ men ocksÄ en stor individuell variation pÄ individnivÄ..

Syftet med studien Àr att undersöka tvÄ skolors kvalitetsutveckling inom matematik i Ärskurs fem. Studien avser Àven att lyfta fram skolpersonalens förÀndringsprocess i deras arbete med matematiken pÄ tvÄ skolor dÀr resultaten pÄ nationella provet i Ärskurs fem har haft en positiv utveckling. Genom kvalitativa intervjuer med fem respondenter var vÄr intention att finna svar pÄ följande frÄgestÀllningar; PÄ vilka sÀtt har skolpersonal pÄ tvÄ skolor förÀndrat matematikundervisningen sÄ att elever lyckas med bÀttre resultat pÄ de nationella proven i matematik, Ärskurs fem? Vilka var orsakerna till att lÀrarna ville förÀndra? Hur beskriver lÀrarna förÀndringsprocessen hos sig sjÀlva? Gemensamt för samtliga respondenter var att tiden, det statliga, ekonomiska stödet samt engagemanget bland lÀrarna sÄgs som de avgörande faktorerna för det goda kvalitetsarbetet som gjorts pÄ skolorna. Vidare var samtliga respondenter överens om att den statliga satsningen LÀsa-skriva-rÀkna samt Matematiksatsningen pÄverkat dem pÄ ett positivt sÀtt som bidragit till att lÀrarna talar mer matematik i sitt klassrum. Satsningarna har Àven resulterat i att skolorna fÄtt tillgÄng till tekniska hjÀlpmedel, samt fÄtt möjlighet att genomföra Lesson study i sin undervisning.

Isberg Rozijn, Anette (2009). Ett estetiskt hus. Vilka vinster ligger i en samlokalisering av de olika estetiska inriktningarna? (A House of all Arts. What is there to gain from a common location?) Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med följande arbete Àr att undersöka hur man kan förstÀrka det estetiska programmet bild och formgivnings status och pÄ sÄ sÀtt höja antalet sökande elever pÄ lokal nivÄ.

Sedan 2005 Àr det obligatoriskt för alla företag som har aktier eller andra vÀrdepapper noterade pÄ börs inom EU att upprÀtta koncernredovisning enligt IFRS. Detta beslut fattades av Europaparlamentet och rÄdet för att fÄ en ökad jÀmförbarhet gÀllande redovisningen mellan olika lÀnder samt för att företag ska ha samma tillgÄng till de globala kapitalmarknaderna. Det Àr frÀmst pÄ grund av den ökade internationaliseringen som en gemensam redovisningsstandard skapats för att Ästadkomma en harmonisering mellan olika lÀnders redovisning.För onoterade bolag som inte behöver anvÀnda IFRS finns möjligheten att frivilligt tillÀmpa de internationella redovisningsreglerna istÀllet för nationella redovisningsregler. Syftet med denna studie Àr dÀrför att undersöka vilka faktorer som förklarar frivillig tillÀmpning av IFRS i svenska onoterade bolag. Studien behandlar organisatoriska faktorer som rör förhÄllanden inom företagen samt miljöfaktorer vilka innefattar företagens yttre omgivning.

I denna underso?kning studeras karakta?ristiska motivationsfaktorer fo?r entrepreno?rer inom spelutveckling. Syftet a?r att bidra till o?kad fo?rsta?else av de motivationsfaktorer som driver spelutvecklare att bli entrepreno?rer och till att fortsa?tta driva verksamheten. Genom att studera de motiv en individ har till att starta fo?retag menar Berridge (2004) att fo?rsta?else fo?r entrepreno?riell motivation kan erha?llas.

Denna studie har syftat till att underso?ka hur ett antal grafiska formgivare upplever pitchenur ett yrkesrollsperspektiv; na?got som inom forskningen a?r ett relativt a?sidosatt omra?de.Studien baseras pa? tio respondentintervjuer samt en informantintervju. Samtligarespondenter arbetar pa? byra?er med en tydlig inriktning pa? grafisk form i Stockholm.Ansatsen i studien a?r kvalitativ med fallstudiekarakta?r och datainsamling och analys skeddemed inspiration fra?n Grounded Theory och abduktion. Efter empirisk insamling togstudien avstamp i tre teoretiska utga?ngspunkter; yrkesrollen, designprocessen ochkundrelationen.Underso?kningen visar att pitchen a?r ett komplext och sva?rdefinieratfenomen som framkallar ma?nga a?sikter bland de grafiska formgivarna.en o?vergripande kartla?ggning av fenomenet bland annat pa? en komplex process ?Studien visar efterpitchprocessen ? som delas upp i fyra steg: briefen, problemformulering, ide?- ochkonceptutveckling samt presentation.