LikvÀrdigheten i den svenska skolan ska ge alla elever förutsÀttningar att nÄ skolans mÄl, men frÄgan Àr om elever ges möjlighet att testas i samma eller likvÀrdiga kunskaper. Syftet med studien Àr att undersöka likvÀrdigheten i skolan, utifrÄn vilken kunskap som testas i Àmnet samhÀllskunskap. Kunskapen i denna studie avser fakta- respektive fÀrdighetskunskaper. För att undersöka likvÀrdigheten analyseras dels lÀrarnas skriftliga prov och dels det nationella provet i samhÀllskunskap gÀllande lÀsÄr 2012/2013. För att uppfylla syftet stÀlls forskningsfrÄgorna:Testas frÀmst fakta- eller fÀrdighetskunskaper i det nationella provet i samhÀllskunskap?Testas frÀmst fakta- eller fÀrdighetskunskaper i lÀrarnas skriftliga prov i samhÀllskunskap?Hur ser förhÄllandet ut mellan den kunskap som testas i det nationella provet respektive de skriftliga proven?För att undersöka förhÄllandet mellan fakta- och fÀrdighetskunskaperna har den Àmnesspecifika begreppsapparaten första och andra ordningens kunskaper anvÀnts, dÀr faktakunskaperna Äterfinns i första ordningens kunskaper och fÀrdighetskunskaperna Äterfinns i andra ordningens kunskaper.

Detta examensarbete presenterar en textanalys av berÀttande texter skrivna av elever i Ärskurs tre. VÄrt material Àr insamlat under vÄren 2011, och de fem elever vi studerar har vardera skrivit tvÄ texter, en inom det nationella provet och en likvÀrdig textuppgift skriven i en klassrumssituation. Syftet med studien Àr att undersöka dessa berÀttande texter i relation till varandra och vÄrt fokus ligger pÄ textstruktur samt pÄ textens mÄlande sprÄk. Dessa tvÄ omrÄden undersöks i separata delstudier och kompareras dÀrefter med varandra. Vid denna analys framkom att klassrumstexterna höll en jÀmnare nivÄ Àn provtexterna.

Bakgrund: Ett och ett halvt Ă„r efter öppnandet av Öresundsbron mĂ€rks det fortfarande inte mycket av varken samarbete eller pendling mellan Danmark och Sverige. En stor skuld till detta har de Ă€nnu ej fungerande skattereglerna men Ă€ven mer mjuka faktorer, sĂ„som vĂ„ra olika nationella kulturskillnader spelar in. Trots att Sverige och Danmark ligger sĂ„ nĂ€ra varandra Ă€r vi mer olika Ă€n vad man frĂ„n början kan tro och detta kan i sin tur leda till problem och missförstĂ„nd vid samarbete. Syfte: Det övergripande syftet med denna uppsats Ă€r att belysa de nationella skillnaderna angĂ„ende de olika företagskulturerna som prĂ€glar Danmark och Sverige. AvgrĂ€nsningar: Uppsatsen kommer endast att behandla de nationella skillnader som uppstĂ„r i affĂ€rssammanhang och sĂ„ledes utelĂ€mna social interaktion utanför affĂ€rslivet.

Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.

Uppsatsen undersöker genom diskursanalys kravprogressionen i muntliga nationella prov i svenska frĂ„n Ă„rskurs 6 till gymnasiets kurs 3. För att uppnĂ„ detta genomförs analys av fyra nationella prov efter en analysmodell konstruerad med hjĂ€lp av tidigare etablerade teoretiska modeller för sprĂ„kutveckling. Även de styrdokument som dikterar provens utformning har innefattats av undersökningen. Analysmodellen behandlar autenticitet och meningsfullhet, sprĂ„kliga kontextuella faktorer, sprĂ„klig genre samt sprĂ„kliga verksamheter och roller. Tillsammans svarar dessa pĂ„ följande frĂ„gor: Vilka förvĂ€ntningar stĂ€ller de nationella proven pĂ„ hur elevens muntliga fĂ€rdighet ska utvecklas frĂ„n Ă„rskurs sex till gymnasiets slut? Hur förhĂ„ller sig proven till teoretiska beskrivningar av sprĂ„kutveckling, kontext och autenticitet i muntlig kommunikation? Undersökningen visar att svenska elever förvĂ€ntas utvecklas frĂ„n dugliga samtalsdeltagare till respektfulla deltagare i seriösa diskussioner.

Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt var att unders?ka det vetenskapliga underlaget f?r att ett tillskott av krillolja har en effekt p? inflammation hos vuxna personer. Metod: Litteraturs?kningen genomf?rdes i databaserna Scopus och PubMed. Artiklar som inkluderades var randomiserade kontrollerade humanstudier (RCT) utf?rda p? vuxna individer. Interventionsgruppen intog ett tillskott av krillolja och kontrollgruppen ett tillskott av vegetabilisk olja.

Syftet med underso?kningen var att utro?na huruvida problemlo?sning i grupp ger ett ba?ttre resultat a?n individuellt. Fyrtiotre elever, i tva? slumpvis utvalda gymnasieklasser, svarade pa? ett fra?geformula?r enskilt fo?r att da?refter tillsammans, i elva grupper, la?mna in ett gemensamt svar fo?r sin grupp. Tanken med underso?kningen var att ta reda pa? hur ma?nga korrekta svar eleverna fick individuellt och i grupp och om man kunde utla?sa om det uppsta?tt teamthink och/eller gruppta?nkande ur ba?de gruppens och den enskildes perspektiv. Efter att ha diskuterat fra?gorna i grupp, och la?mnat ett gemensamt svar fo?r gruppen, fick eleverna 260 korrekta svar ja?mfo?rt med 150 korrekta svar individuellt.

Syfte: Undersöka lÀrares erfarenheter av de nationella proven och mÄlen i matematik för Äk 3 i ett inkluderande perspektiv. Undersöka vilka konsekvenser införandet av proven och mÄlen fÄtt pÄ lÀrares undervisningsstrategi, syn pÄ lÀrande, lÀrares resonemang kring elever i behov av sÀrskilt stöd och ÄtgÀrdsprogram. Teori: Studien tar sin utgÄngspunkt i ett sociokulturellt, kommunikativt relationsinriktat perspektiv knutet till Vygotskijs utvecklingsteori dÀr kommunikation, delaktighet och samspel Àr grundlÀggande faktorer för barns lÀrande.Metod: kvalitativ intervjustudie och kvantitativ enkÀtstudie av lÀrare. Som analytiska verktyg har Vygotskijs utvecklingsteori, det sociokulturella perspektivet, det kommunikativa relationsinriktade perspektivet, och till viss del olika specialpedagogiska perspektiv anvÀnts. Resultat: De nationella proven och mÄlen i matematik för Äk 3 har delvis medfört att lÀrare förÀndrat sin undervisningsstrategi mot ett mera mÄlfokuserat arbete dÀr proven/mÄlen fungerat som goda arbets- och avstÀmningsverktyg.

Ma?let med denna underso?kning har varit att finna metoder fo?r rening av struvitpa?va?xt i ro?r pa? Sko?vde biogasanla?ggning samt metoder fo?r att undvika uppkomst av struvit. Detta fo?r att man pa? anla?ggningen ska kunna o?ka verkningsgraden och fungera mer resursoptimerat fo?r att pa? sa? sa?tt komma na?rmare en ha?llbar samha?llsutveckling. Struvit (magnesiumammoniumfosfat hexahydrat) a?r ett vitt ha?rt mineral som vanligtvis fo?rekommer i ro?r, va?rmeva?xlare, pumpar och centrifuger pa? vattenreningsanla?ggningar och efter ro?tningsprocess pa? biogasanla?ggningar.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka pÄverkansfaktorer som blir synliga i lÀrares resonemang kring bedömning av lÀsförstÄelse i engelska. De pÄverkansfaktorer som ligger i fokus i studien Àr de tankestilar som förs ut till lÀrare via lÀroplan och nationella prov, men Àven andra pÄverkansfaktorer kommer att studeras. Studien syftar Àven till att undersöka hur lÀrarna förhÄller sig till de tankekollektiv som finns kring de olika tankestilar som urskiljs i deras resonemang. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr att det inom institutioner finns tankestilar som styr mÀnniskors sÀtt att handla. De som styrs av samma tankestil ingÄr i ett tankekollektiv.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare pÄ gymnasiesÀrskolans nationella program arbetar med bedömning av elevernas kunskapsutveckling samt hur dessa lÀrare arbetar för att eleverna ska kunna synliggöra sina kunskaper. Studien baseras pÄ sju halvstrukturerade intervjuer med lÀrare som undervisar i svenska pÄ gymnasiesÀrskolan.  Resultatet visar att lÀrarna anvÀnder sig av mÄnga olika metoder för att skaffa underlag för  kunskapsbedömning. Samtal, observationer och dokumentation Àr nÄgra exempel. LÀrarna arbetar tÀtt ihop med eleverna och ger konkret, tÀt Äterkoppling för att synliggöra kunskapsutvecklingen bÄde för eleven och sig sjÀlva. Eleverna behöver mycket stöttning och repetition för att utveckla kunskaper och sjÀlvstÀndighet i arbetet.

Abstrakt HÄllö, Johanna (2010). Sex - och samlevnadsundervisning i grundsÀrskolans Äk 6-10 och gymnasiesÀrskolans nationella program (Sex education in special school grades 6-10 and upper secondary school) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna studie Àr att uppmÀrksamma och undersöka hur sex- och samlevnadsundervisningen bedrivs i grundsÀrskolan Äk 6-10 samt gymnasiesÀrskolans nationella program, dÀr eleverna har intellektuella funktionsnedsÀttningar. Jag har valt en kvalitativ ansats dÀr jag anvÀnt intervju som metod för att dÀrigenom erhÄllit kunskap om frÄgestÀllningen. Resultatet visar att det Àr specialpedagogerna som har ansvaret för utformningen av sex och samlevnadsundervisningen och att de anvÀnder sig av bÄde praktiska och teoretiska övningar i undervisningen. InnehÄllet i undervisningen Àr relativt lika pÄ de olika skolorna i undersökningen men undervisningstiden skiljer sig beroende pÄ skola Undervisningen kan bÄde frambringa svÄrigheter samt möjligheter vilket fÄr konsekvenser för eleverna.

Syftet med fo?revarande studie a?r att underso?ka vilka fo?r- och nackdelar e-handeln erbjudit ett mindre svenskt fo?retag i retailbranschen under dess internationalisering och hur dessa pa?verkat internationaliseringen. Fo?r att besvara syftet har vi genom en kvalitativ studie och sex intervjuer och underso?kt ett mindre svenskt fo?retag som sa?jer stilma?ssigt utpra?glade kla?der. Underso?kningen utga?r ifra?n tidigare e-handelslitteratur utifra?n vilken tidigare fo?reslagna fo?r- och nackdelar som e-handel inneburit fo?r internationaliseringen identifieras.

Partikelverb Àr semantiskt och syntaktiskt komplexa och Àr nÄgot andrasprÄksinlÀrare lÀrsig behÀrska sent i andrasprÄksutvecklingen. Syftet med studien Àr att undersöka hur oftaelever som lÀser svenska som andrasprÄk pÄ gymnasiet anvÀnder partikelverb i skrivenproduktion i jÀmförelse med elever som lÀser svenska. Analysmetoden bygger pÄ ett antal kriterier som utarbetats med stöd frÄn tidigare forskning. Materialet för studien utgörs av 12 elevtexter som hÀmtats ur det nationella provet frÄn 2012 i svenska 1 och svenska som andrasprÄk 1 pÄ gymnasiet. Resultatet visade inga stora skillnader mellan informantgrupperna, vilket inte överensstÀmmer med tidigare forskning.

Denna studie behandlar Gy11:s pa?verkan pa? engelskla?rares formativa arbete med kommunikation och feedback. Underso?kningen har utrett om la?rare anser att reformen pa?verkat deras arbetssa?tt ga?llande undervisning, bedo?mning och betygssa?ttning. A?ven hur dessa la?rare arbetar formativt med kommunikation och feedback fo?r att erha?lla en fo?rsta?else fo?r hur fo?ra?ndringen tilla?mpats.