IT-utvecklingen i skolan har gÄtt framÄt mycket under det sena 90-talet. Detta har medfört att man pÄ senare tid fört upp till diskussion att vi nu behöver föra in ytterligare en kompetens bland lÀrare och elever, nÀmligen IT-kompetens. Vi sÄg det dÀrmed som intressant att undersöka vad rektorer pÄ olika skolor anser att IT-kompetens Àr för nÄgot, för att jÀmföra detta med vad de nationella mÄldo-kument, övriga politiska dokument och olika IT-projekt menar att IT-kompetens Àr.Uppsatsen Àr av en kvalitativ karaktÀr och bestÄr dels av en litteraturstudie och dels en undersökning i form av Ätta stycken intervjuer.VÄr referensram bygger pÄ politiska dokument och nationella mÄldokument som skriver nÄgot kring IT-kompetens i skolan. Vi har Àven tittat pÄ tvÄ stora IT-projekt inom skolan, nÀmligen ITiS (IT i Skolan) och KK (Kunskaps- och Kompetensutveckling), för att se vad dessa skriver om IT-kompetens i skolan.IT-kompetens Àr ett begrepp som har diskuterats mycket pÄ sistone. I intervjuerna framkom det att rektorerna, sinsemellan, inte alltid hade samma tolkningar gÀllandes vad begreppet innebar.

Syftet med uppsatsen Àr att skapa djupare förstÄelse för vilka skillnader som finns mellan finsk och svensk organisationskultur. Den avser att belysa utmaningar för en gemensam organisationskultur. Ytterligare ett syfte Àr att ge en teoretisk grund för vÄr magisteruppsats. Den kommer att utgöra en studie av organisationskulturen pÄ ett finsk-svenskt företag med utgÄngspunkt i de nationella skillnaderna.  För att undersöka finsk och svensk kultur har vi utgÄtt frÄn tvÀrkulturellisten Geert Hofstedes (1980) modell om hur det med hjÀlp av fem dimensioner gÄr att skilja nationella kulturer Ät. Vi har likasÄ anvÀnt generella teorier om organisationskultur, samt litteratur om Finlands respektive Sveriges kultur.

Syfte: Syftet med den h?r systematiska ?versikten var att unders?ka om det finns ett samband mellan en strikt vegansk kosth?llning och ?kad risk f?r fraktur hos vuxna Metod: F?r litteraturs?kningen anv?ndes databaserna Scopus och PubMed. Populationen var m?n och kvinnor fr?n 18 ?r. Exponeringen var strikt vegansk kosth?llning. J?mf?relsegruppen var all?tare och utfallsm?ttet var fraktur. Endast kohortstudier inkluderades i ?versikten och s?kningen begr?nsades till studier skrivna p? engelska och svenska.

The aim of this Master?s thesis is to examine how librarians, information specialists and teachers discuss Wikipedia within national (Swedish) professional journals. Questions asked in the study are: How is Wikipedia perceived in the professional journals? What different positions do writers and commentators take in relation to Wikipedia? 133 articles from 31 different professional journals in the period from 2001 to the middle of 2010 were analysed. The theory and method used is Laclau?s and Mouffe?s discourse theory from which we created our own model with sex different steps.

Syftet med införandet av eurokoder Àr att skapa standardiserade regler och krav för dimensionering av bÀrverksdelar, vilket ska skapa ökade möjligheter för företag att konkurrera om arbeten utomlands. Förhoppningen Àr att den ökade konkurrensen ska leda till ökad kvalitet och minskade kostnader inom byggbranschen. Syftet med eurokoderna Àr ocksÄ att varje land ska fÄ utnyttja sina tidigare kunskaper och erfarenheter inom omrÄdet, varför varje land tillÄtits tillföra sina egna nationella tillÀgg till dessa eurokoder. De nationella tillÀggen skapar dÄ skillnader mellan hur olika lÀnder nyttjar eurokoder vid dimensionering och lastberÀkningar. En bransch som pÄverkas av dessa skillnader och som stÀndigt vÀxer pÄ marknaden Àr industrin för prefabricerade trÀhus, dÀr marknaden i och med framgÄngen rör sig allt mer mot export till andra lÀnder.

Under vÄr lÀrarutbildning har vi fÄtt kunskap om vilken betydelse samarbete och kommunikation har för elevens lÀrande. Statens offentliga utredning (SOU 2004:97) hÀvdar att trots styrdokumentens betoning pÄ problemlösning, kommunikation och argumentation sÄ Àr matematikÀmnet grundskolans tystaste Àmne. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka hur elever löser ett problem i grupp samt hur lÀrare arbetar med det nationella provet med fokus pÄ gruppuppgiften i matematik. Vi har anvÀnt intervjuer, observationer och enkÀter för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. Undersökningen genomfördes med lÀrare och elever i Är 5 pÄ tvÄ olika skolor i en kommun i VÀsterbottens lÀn.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka elevers sjÀlvskattade kunskap i förhÄllande till mÄlen i den nationella kursplanen för kursen Idrott och hÀlsa A. Samt om detta skiljer sig mellan en storstad och en mindre stad.StÀmmer elevernas sjÀlvskattade kunskap överrens med de nationella mÄlen som ska vara uppnÄdda efter avslutad kurs i Idrott och hÀlsa A 100 p?Hur skiljer sig den sjÀlvskattade kunskapen hos eleverna i en storstad respektive mindre stad?MetodI denna studie har vi anvÀnt oss av en kvantitativ metod i form av enkÀter. En kvantitativ undersökning var lÀmplig för studien dÄ den behandlade en bred syn pÄ elevernas sjÀlvskattade kunskaper betrÀffande uppnÄendemÄlen inom kursen Idrott och hÀlsa A. Totalt deltog 170 elever i gymnasiet frÄn Ätta klasser, varav fyra klasser var frÄn en storstad och fyra var frÄn en mindre stad.

Detta examensarbete Àr en kvalitativ studie kring likabehandlingsplaner i grundskolans senare Är. Syftet med studien har varit att med hjÀlp av den kvalitativa textanalysen analysera de nationella styrdokumenten samt de lokala handlingsplanerna. För att pÄ sÄ vis fÄ en inblick i hur skolorna har valt att formulera det praktiska arbetet med likabehandling utifrÄn de sju diskrimineringsgrunderna i sina likabehandlingsplaner. Vidare har vi Àven stÀllt skolornas likabehandlingsplaner i relation till de nationella styrdokumenten Skolverkets AllmÀnna rÄd[1]samt DO, BEO och Skolinspektions handledning[2]. Vidare har vi i denna studie utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: FrÄgan till de nationella styrdokumenten Àr följande:Hur kommer likabehandling till uttryck i Skolverkets AllmÀnna rÄd[3] samt i DO, BEO och Skolinspektionens handledning[4]? FrÄgor till lokala handlingsplaner:Hur har skolorna valt att formulera det praktiska arbetet med likabehandling samt diskrimineringsgrunderna i sina likabehandlingsplaner?Hur förhÄller sig grundskolornas likabehandlingsplaner till Skolverkets AllmÀnna rÄd[5]samt DO, BEO och Skolinspektionens handledning[6]? Metoden vi har anvÀnt oss av Àr en kvalitativ textanalys.

Den hÀr studien utgÄr frÄn en kvalitativ forskningsansats, dÀr vi valt att intervjua fyra stycken lÀrare. Syftet med studien Àr att synliggöra nÄgra lÀrares tankar kring de sjunkande resultat som visats i de internationella och nationella undersökningarna, som PISA, PIRLS och de nationella proven i Ärskurs 3. FrÄgestÀllningarna berör hur lÀrarna ser pÄ de negativa resultaten och om de upplever nÄgon förÀndring i elevers lÀsförmÄga. UtifrÄn detta har dÄ lÀrarna förÀndrat eller anpassat sin undervisning som en följd av de resultaten och pÄ vilket sÀtt i sÄdant fall? FrÄgorna berör Àven om de negativa resultaten pÄverkar lÀrarnas sjÀlvkÀnsla.Sammanfattningsvis visar analysen av studien att det har skett en förÀndring i elevers lÀsförmÄga.

The purpose of this qualitative study is to investigate how some teachers make use of the results of the national tests in mathematics to plan their teaching. The questions are how they plan their teaching in mathematics and if they use the results of the national tests to compare with their own teaching.   Five teachers in mathematics has been interviewed. I have used unstructured interviews with open-ended questions, and I have been able to ask follow-up questions based on their answers. The analysis of the survey is made from a systems theory approach.  The result of the survey shows that teachers make use of student performance to look at their own teaching of the current group of students. However, there is not enough time to rehearse and repair the deficiencies discovered in the national tests, which for some is perceived as a stress factor.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera hur belöningssystemen Àr utformade i företag med skillnader i nationella ÀgarförhÄllanden. Detta exemplifieras med en jÀmförelse mellan svenskÀgda och amerikanskÀgda företag. Vi har anvÀnt oss av en deduktiv ansats genom hela uppsatsen. Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ fallstudie av fyra företag. VÄr insamlade data bestÄr av primÀr- och sekundÀrdata.

Utg?ngspunkten f?r den h?r uppsatsen ?r det s? kallade implementeringsproblemet, som inneb?r ett glapp mellan beslut och genomf?rande och har betydelse f?r fr?gor om makt, ansvarsutkr?vande, resultat och effektivitet. Uppsatsen j?mf?r implementering av tv? olika arbetsmetoder i en hierarkisk organisation, Polismyndigheten. Ett m?l med ombildningen till en Polismyndighet 2015 var f?rb?ttrade resultat och ?kad kvalitet i verksamheten. Statskontorets utv?rdering av reformen 2018 visade dock p? sv?righeter i styrningen, exempelvis vad g?ller att f? genomslag f?r olika arbetsmetoder.

Sveriges intrÀde i EU 1995 har lett till mÄnga förÀndringar i det svenska rÀttssystemet. Svenska domstolar har dÀrmed fÄtt en ny arbetssituation och nya skyldigheter. Flera förÀndringar har skett i svensk processrÀtt, och grundlÀggande EU-rÀttsliga principer som de om direkt effekt och EU-rÀttens företrÀde framför nationell rÀtt, har stÀllt de nationella domstolarna inför flera utmaningar.Den mest grundlÀggande skyldigheten de svenska domstolarna har gentemot EU Àr förpliktelsen att inhÀmta förhandsavgörande frÄn EU-domstolen. SistainstansrÀtterna Àr skyldiga att göra detta nÀrhelst de Àr osÀkra pÄ tolkningen och/eller tillÀmpningen av en EU-rÀttslig bestÀmmelse. Detta Àr en lÄngtgÄende förpliktelse som endast har tvÄ undantag: det första Àr i de fall EU-domstolen redan dömt i ett identiskt fall (acte éclairé); det andra Àr dÄ den nationella domstolen anser att den EU-rÀttsliga bestÀmmelsen Àr tillrÀckligt klar och tydligt för att den sjÀlvstÀndigt ska kunna tillÀmpa den (acte clair).Dessa skyldigheter har lett till ett flertal problem för de svenska domstolarna.

Syftet med uppsatsen Àr att skapa djupare förstÄelse för vilka skillnader som finns mellan finsk och svensk organisationskultur. Den avser att belysa utmaningar för en gemensam organisationskultur. Ytterligare ett syfte Àr att ge en teoretisk grund för vÄr magisteruppsats. Den kommer att utgöra en studie av organisationskulturen pÄ ett finsk-svenskt företag med utgÄngspunkt i de nationella skillnaderna.  För att undersöka finsk och svensk kultur har vi utgÄtt frÄn tvÀrkulturellisten Geert Hofstedes (1980) modell om hur det med hjÀlp av fem dimensioner gÄr att skilja nationella kulturer Ät. Vi har likasÄ anvÀnt generella teorier om organisationskultur, samt litteratur om Finlands respektive Sveriges kultur.

Forskningsrapporter visar pÄ att elever idag tycker att matematikÀmnet Àr trÄkigt. Kan denna instÀllning bero pÄ att de inte fÄr utveckla sitt matematiska tÀnkande utan blir fast och arbetar med liknande mÄl och uppgifter för lÀnge? För att fÄ en grund till att svara pÄ denna frÄga försöker detta arbete ta reda pÄ i vilken mÄn ny kunskap inom geometri presenteras för eleverna under grundskolans Är 5 till och med gymnasiets matematik A samt i vilken utstrÀckning gammal kunskap repeteras som om den vore ny. I arbetet har lÀroplaner, lÀromedel och nationella prov studerats.Undersökningen har studerat hur grundskolelÀromedlet Mattestegen och gymnasielÀromedlet Matematik 4000 kurs A tar upp geometri. Resultatet visar att det faktum att den positiva instÀllningen till matematik avtar genom grundskolan frÄn Är 5 till Är 9 inte kan förklaras med att matematiken upprepas genom grundskolÄren.