Syftet med detta examensarbete Àr att studera nÄgra olika lÀrares underlag för slutbetyg i matematik i grundskolan och hur viktningen av olika delar i detta underlag gÄr till. Undersökningen Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med fem matematiklÀrare vilka analyseras och jÀmförs med styrdokument och tidigare forskning för att fÄ en bild av hur det ser ut i praktiken och hur det bör se ut i teorin. Utsagorna kategoriseras utifrÄn olika tillvÀgagÄngssÀtt hos de fem lÀrarna och diskuteras huruvida de följer styrdokument och Skolverkets föreskrifter eller ej. Vad som framkommer Àr olika beroende pÄ lÀrare, men att det över lag Àr provdominerande underlag de anvÀnder sig av vilket oftast inte testar de kunskaper som ska testas enligt styrdokumenten. NÄgra lÀrare sÀtter Àven betyg pÄ delvis fel grunder, genom att till exempel anvÀnda nationella provet som en direkt avgörande faktor för betyget..

Den hÀr studien har haft som syfte att studera om kvalitetskraven i betygsskalan stÀmmer överens mellan nationellt prov i SVA1 och motsvarande kursplan svenska som andrasprÄk 1 (SVA1) samt pÄ vilket sÀtt det nationella provet underlÀttar tolkningen av kunskapskraven i kursplanen för SVA1. Undersökningen begrÀnsar sig till att omfatta enbart den muntliga delen, delprov A muntlig framstÀllning.För att beskriva och analysera vilka kunskaper som anses vara efterstrÀvansvÀrda i muntlig framstÀllning har en kvalitativ innehÄllsanalys genomförts som ger en grundmodell till den efterföljande kunskapsanalysen.Resultaten frÄn studiens innehÄllsanalys visar fram en hur processen kring den muntliga framstÀllningen utgÄr frÄn den retoriska arbetsmodellen med ett gediget förberedande arbete som följs upp med anförande och avslutas med elevresponser. Resultatet frÄn kunskapsanalysen visar hur eleverna behöver behÀrska en kombination av kunskapsformerna episteme, techné och fronesis för att uppfylla betygskraven pÄ de högre nivÄerna.Studiens slutsatser Àr att kvalitetskraven stÀmmer överens mellan det nationella provets bedömningsmatris och kursplanen i svenska som andrasprÄk 1 (SVA 1) vad gÀller bedömningen av elevens sprÄkliga kvaliteter. Dessutom gÄr det att dra slutsatsen att de krav pÄ anpassning till det retoriska sammanhanget ocksÄ Àr krav som Äterfinns i kursplanen men beskrivs mer allmÀnt i ett sprÄkutvecklande perspektiv vilket underlÀttar tolkningen av kunskapskraven i kursplanen. Studien visar hur eleven för att fÄ det lÀgsta betyget (E) behöver kunskaper om en retorisk framstÀllning och att eleven kan presentera ett förberett innehÄll inför en publik..

En empirisk kvalitativ undersökning presenteras. Undersökningen baseras pÄ intervjuer med tre lÀrare som undervisar i fysik och/eller matematik pÄ gymnasiet. Intervjuerna genomförs för att fÄr en inblick i hur dessa lÀrare resonerar kring och genomför bedömning i praktiken. Detta för att utröna pÄ vilket sÀtt de löpande bedömningar som görs under kursens gÄng ligger till grund för den summativa bedömningen eller kursbetyget, och kan anvÀndas för att beskriva eller visualisera elevens utveckling i förhÄllande till mÄlen för kursen. Resultaten visar att lÀrarnas löpande bedömningar i huvudsak görs baserat pÄ det centrala innehÄll som nyligen behandlats i kursen. Bedömningar som görs löpande under kursen genom skriftliga prov visar ocksÄ att kvaliteten eller nivÄn pÄ de förmÄgor som bedöms inte Àr oberoende av centralt innehÄll.

En empirisk kvalitativ undersökning presenteras. Undersökningen baseras pÄ intervjuer med tre lÀrare som undervisar i fysik och/eller matematik pÄ gymnasiet. Intervjuerna genomförs för att fÄr en inblick i hur dessa lÀrare resonerar kring och genomför bedömning i praktiken. Detta för att utröna pÄ vilket sÀtt de löpande bedömningar som görs under kursens gÄng ligger till grund för den summativa bedömningen eller kursbetyget, och kan anvÀndas för att beskriva eller visualisera elevens utveckling i förhÄllande till mÄlen för kursen. Resultaten visar att lÀrarnas löpande bedömningar i huvudsak görs baserat pÄ det centrala innehÄll som nyligen behandlats i kursen. Bedömningar som görs löpande under kursen genom skriftliga prov visar ocksÄ att kvaliteten eller nivÄn pÄ de förmÄgor som bedöms inte Àr oberoende av centralt innehÄll.

Arbetets syfte Àr att ta reda pÄ hur lÀrare anvÀnderde nationella proven i sitt bedömningsarbete. Data samlades inmed en kvalitativ metoddÀr lÀrare frÄn tvÄ olika skolor intervjuas. Resultatet visar attlÀrarna som intervjuades hade liknande uppfattningar angÄende de nationella provens roll i bedömningsarbetet. Flera av lÀrarna pÄpekadeatt proven anvÀnds bÄde summativt och formativt, formativt framförallt i Ärskurs 3 och summativt i Ärskurs 6.En uppfattning Àr att anvÀndningen av resultatet av de nationella proven har Àndrat karaktÀr sedan de istÀllet frÄn att ha skrivits i Ärskurs 5 nu skrivs i Ärskurs 6.Elevernas resutat pÄ de nationella proven Àr en del av underlaget som anvÀnds vid bedömningen och betygsÀttningen av eleverna men elevens tidigare prestationer ska ocksÄ vÀga in..

Denna studie Àr av kvalitativ karaktÀr och baseras pÄ halvstrukturerade intervjuer med sex spansklÀrare i gymnasieskolan. Studiens syfte har varit att studera lÀrares syn pÄ bedömning och betygsÀttning av elevers skriftliga produktion pÄ de nationella provet i spanska utifrÄn ett lÀroplansteoretisk perspektiv och utifrÄn teorier om bedömning. Undersökningens resultat visar att lÀrare i varierande grad anvÀnder sig av kursplanen vid bedömning av elevers texter och att deras bedömningsarbete begrÀnsas av faktorer som resursfördelning som pÄverkar den tid som lÀrare har till att bedöma elevers texter och till vilken grad sambedömning ges utrymme inom lÀrarnas tjÀnster. SpansklÀrare uttrycker Àven en osÀkerhet nÀr det gÀller betygsÀttningen av elevers texter dÄ kursplaner lÀmnar stort tolkningsutrymme i bedömningen. Detta utrymme innebÀr att lÀrarna tolkar kursplanen pÄ olika sÀtt och anvÀnder sig exempeltexterna som en konkretisering av kursplanen.

Syftet med min uppgift var att ta reda pÄ om de barn som inte klarade de nationella proven i svenska för Ärskurs 3 har haft svÄrigheter med sprÄket tidigare i livet, samt hur det gick för dessa barn pÄ sprÄktesten, screening, som görs pÄ BVC. Jag ville Àven ta reda pÄ om det Àr möjligt att se pÄ screeningen som görs pÄ BVC om barnet kommer fÄ svÄrt att klara de nationella proven i svenska i Ärskurs 3.BarnavÄrdscentraler (BVC) har en möjlighet att tidigt upptÀcka och fÄnga upp barn som visar pÄ problem med sin kommunikations-, sprÄk- och/eller talutveckling. Tidigare forskning har visat att tidiga insatser med rÀtt hjÀlp för barn med sprÄksvÄrigheter har gett resultat.Jag har dÀrför plockat ut ett antal elever som inte klarat de nationella proven i svenska för Ärskurs 3. DÀrefter har jag tagit reda pÄ om det funnits nÄgra svÄrigheter för dessa elever pÄ sprÄkscreeningen som de genomförde pÄ BVC innan skoltiden. Studiegruppen bestod av 19 barn och jag hade enbart möjlighet att studera dem som en grupp och inte individ för sig.

Obligatoriska nationella prov för Ärskurs 6 Àr en policyförÀndring för den svenska skolan som togs genom ett regeringsbeslut 2008. Detta har medfört effekter för elever och lÀrare att hantera och förhÄlla sig till. Syftet med denna studie Àr att ta del av nÄgra elevers erfarenheter i samband med de nationella proven i svenska och svenska som andrasprÄk för Ärskurs 6. Samtliga elever som deltagit i studien har extra anpassningar eller sÀrskilt stöd i svenska för att fÄ förutsÀttningar att nÄ kunskapskraven.I studien har fyra elever frÄn tvÄ olika skolor intervjuats. Jag har anvÀnt mig av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer som utförts enligt en intervjuguide.

Rapporten utvÀrderar produkter som skickas till katastroflÀger för att underlÀtta skol- och fritidsverksamhet. Fokus ligger pÄ det projekt i vilket den svenska Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap (MSB), tillsammans med sin tyska motsvarighet Technisches Hilfswerk (THW), tagit fram ett komplett, fÀrdigförpackat katastroflÀger. Detta ska kunna skickas och sÀttas upp var som helst i vÀrlden. Projektet gÄr under namnet Emergency Temporary Shelter (ETS) och ska bidra med bostad, skydd, el, vatten- och sanitetslösningar för totalt tusen personer som tvingats fly sina hem. LÀgret ska ocksÄ tillhandahÄlla skol- och fritidsverksamhet.

Syftet med mitt arbete var att undersöka om det gÄr att se nÄgot samband mellan Helsingborgselevernas resultat i matematik och skolornas sÀtt att arbeta med helhetssyn inom matematikundervisningen.Denna undersökning har genomförts vid alla kommunala f-9 skolor i Helsingborgs kommun. Undersökningen har gjorts m.h.a bÄde intervjuer och enkÀter, och sÄvÀl rektorer som lÀrare har deltagit. Elevernas resultat har bedömts med utgÄngspunkt i slutbetyg och nationella prov. Min undersökning visar att pÄ tre av elva skolor nÄr över 90% av eleverna G bÄde i slutbetyg i matematik och pÄ det nationella provet i matematik. Samma tre skolor har en tydlig lokal arbetsplan.

This is a study of the national test in 3rd grade. The national test is obligatory and is conducted in 5th and 9th grade, but since the spring of 2009 the tests also become mandatory in 3rd grade. The case study of this research is to find out how children in 3rd grade perceive the purpose of the national test. The survey should also clarify how students think and feel about the national test, and how they feel before the national test and after they have finished writing the test. Has the test positive or negative influence on children? The survey will also show how much teachers clarify what the significance of the national test is for the students.

Syfte med detta examensarbete Àr att jÀmföra svenska och ukrainska elevers prestationer i algebra och att inhÀmta deras attityder till den. Vi undersökte Àven svenska och ukrainska styrdokument och lÀromedel för grund- och gymnasieskola med avseende pÄ algebra. En kvantitativ undersökning som bestod av en enkÀt och ett prov genomfördes under höstterminen 2004 i Ukraina och i Sverige. Provet bestod av enkla uppgifter i inledande algebra som hÀmtades frÄn svenska nationella prov och en lÀrobok frÄn Sverige i Matematik A. Tre klasser ingick i undersökningen.

För att undersöka eventuella skillnader mellan vilka matematiska kompetenser som prövas pÄ IB-programmet och svenska nationella program har en analys av matematikuppgifter frÄn de olika programmen genomförts. PÄ IB-programmet har uppgifter frÄn final exam i mathematical studiesstandard level gjorts och frÄn de svenska en analys av uppgifter frÄn nationella prov i matematik B och C. Analysen har genomförts med hjÀlp av kompetensramverk framtaget av Palm et al. (2004). Med hjÀlp av kompetensramverket har nyckelord och uppgiftstyper för de olika kompetenserna tagits fram för att kategorisera in uppgifter till en kompetens som Àr kÀrnan i uppgiften.

Vi har valt att Àgna vÄr uppsats Ät de svenska europaparlamentarikerna. UtgÄngspunkten för vÄrt arbete Àr en B-uppsats frÄn 2001 som handlar de svenska EU-parlamentarikernas instÀllning till transnationellt partisamarbete. Vi gör en teoriprövande studie av deras uppsats.Vi har med hjÀlp av litteratur pÄ omrÄdet lÀttare kunnat förstÄ de redan existerande teorier om transnationellt partisamarbete och europaparlamentet samt dess parlamentariker.VÄr uppsats kÀrna Àr den enkÀt vi lÄtit vÄra svenska parlamentariker frÄn den nuvarande samt den förra mandatperioden svara pÄ.Det vi kommit fram till i denna uppsats Àr att den nationella partipiskan biter minst lika hÄrt vare sig man som europaparlamentariker Àr kritisk eller positiv till EU. UtifrÄn vÄra resultat ser vi inte att EU-positiva parlamentariker Àr mer benÀgna att bryta mot sin nationella partilinje Àn EU-kritiska. Detta strider mot den teori vi prövar.

Bedömning och betygsÀttning av elevers arbeten Àr en stor arbetsuppgift för lÀrare. Men hur tillförlitliga Àr betygen som ges och i synnerhet de i de nationella proven? Syftet med min uppsats har dÀrför varit att undersöka om det finns skillnader mellan olika lÀrares bedömning och betygssÀttning av samma texter frÄn de nationella proven samt att försöka förstÄ varför utfallet blir som det blir.Som metod har jag anvÀnt mig utav ett frÄgeformulÀr som Àr en kvantitativ metod och intervjuer som Àr en kvalitativ metod samt komparation. Materialet har bestÄtt av fyra elevtexter frÄn nationella provets uppsatsdel i svenska, Ärskurs 9 frÄn vÄrterminen 2012. Vidare Àr metoden frÄgeformulÀr Àven tvÄ materialdelar dÄ det har fungerat bÄde som en mall samt som resultatgivare frÄn informanterna som bestÄr utav fyra högstadielÀrare i svenska.