Det hÀr examensarbetet har sin utgÄngspunkt i elevernas intresse av att spela onlinespelet Word of Warcraft (WoW) vilket har lett fram till en undersökning om spelets eventuella pÄverkan pÄ elevernas fÀrdigheter i engelska, och hur den i sÄ fall ser ut. Eftersom spelet inte finns pÄ svenska Àr de flesta spelarna beroende av sina fÀrdigheter i engelska för att kunna förstÄ och göra sig förstÄdd i spelet. Arbetet utgÄr frÄn tre huvudfrÄgestÀllningar:1. Finns det ett samband mellan elevernas resultat i engelska och deras spelande av World of Warcraft? Om det finns ett samband, hur kan det beskrivas?2.

Detta arbete behandlar oförberedda prov ? nÄgot som det forskats lite om ? och utgÄr frÄn tanken att ytinlÀrning och provfokusering Àr vanligt i skolan. Ett antagande om det oförberedda provet som verktyg mot sÄdana förhÄllanden förs fram. Den huvudsakliga avsikten med arbetet har varit att belysa för- och nackdelar med oförberedda prov som bedömningsinstrument, samt att tydliggöra eventuella kopplingar mellan ett provs förberedda/oförberedda karaktÀr och elevers studiestrategier. Arbetets resultat grundar sig pÄ dels ett experiment och dels ett enkÀtunderlag.

Denna rapport har sin utgÄngspunkt i att förkunskaperna hos studenter inför högskolestudier Àr bristfÀlliga och pÄ grund av det Àven i misstankarna om en betygsinflation pÄ gymnasieskolan. En undersökning med syftet att utreda hur betyg sÀtts, utförs dÀr tre lÀrare konstruerar varsin bedömningsmall till ett nationellt prov i Matematik C. Dessa mallar jÀmförs med Skolverkets mall och betygskriterierna. Dessutom förs intervjuer med lÀrarna om hur de hanterar betygsÀttningen av hela kursen. Intervjusvaren kontrolleras mot gÀllande styrdokument.

I denna undersökning studeras 20 MVG-texter frÄn det nationella provet i Svenska B. Syftet Àr att undersöka spannet MVG: om det finns gemensamma högbetygsdrag samt könsskillnader och olikheter mellan texttyper. Vissa undersökningar genomförs pÄ samtliga 20 texter; pÄ fyra texter utförs mer djupgÄende analyser. Fyra texter bedöms av oberoende bedömare och erhÄller nya betyg. Resultaten visar att spannet MVG Àr brett Àven om genomsnittliga vÀrden för materialet som helhet visar pÄ en del traditionella högbetygsdrag, exempelvis textlÀngd.

Uppsatsen har inriktats pÄ att analysera och tolka ansvarsfördelning frÄn stat till individ för att dÀrigenom utröna vem eller vilka som idag Àr ansvariga i gymnasieskolans organisation. DÄ lÀroplanerna Àr de styrdokument som uttalar skolans officiella syn pÄ individens ansvar, har vi valt att undersöka relationer och intentioner mellan den nationella lÀroplanen för de frivilliga skolformerna och lokala planer. Genom att problematisera ansvarsfördelningen har Àven andra omrÄden tangerats, vilka i förlÀngningen relateras till ett mer övergripande skol- och samhÀlleligt sammanhang.Eftersom studien hade sin grund i och byggde pÄ att jÀmföra, analysera och stÀlla utvalda dokument mot varandra, genomfördes en kvalitativ textanalys för att pÄ sÄ sÀtt uppnÄ syftet.Studien visar pÄ att ansvarsfördelningen i dagens gymnasieskola Àr ett komplext problem. VÄr slutsats Àr dock att synen pÄ vem eller vilka som Àr ansvariga i lÀrandeorganisationen skiljer sig Ät emellan den nationella lÀroplanen och de lokala planerna. Den nationella lÀroplanen beskriver att rektor i egen person besitter ett utskrivet ansvar, nÄgot som ej Äterspeglas i de lokala planerna.

Studien undersöker redan bedömda skriftliga tester frÄn nationella provet i svenska för invandrare (sfi) i syfte att pröva relevansen hos processbarhetsteorin (PT) som ett stöd i summativ bedömning av andrasprÄksutveckling. Betydelsefulla infallsvinklar kommer frÄn innebörden av kommunikativ sprÄkförmÄga och stÀllningstagandet till s.k. icke mÄlsprÄksenliga former och kriterier för systematisk anvÀndning. I metoden tillÀmpas bÄde kategorier och kriterier frÄn Rahkonen och HÄkansson (2008). Resultaten visar en viss skillnad mellan underkÀnda texter och godkÀnda texter pÄ gruppnivÄ men ocksÄ en stor individuell variation pÄ individnivÄ..

Obligatoriska nationella prov för Ärskurs 6 Àr en policyförÀndring för den svenska skolan som togs genom ett regeringsbeslut 2008. Detta har medfört effekter för elever och lÀrare att hantera och förhÄlla sig till. Syftet med denna studie Àr att ta del av nÄgra elevers erfarenheter i samband med de nationella proven i svenska och svenska som andrasprÄk för Ärskurs 6. Samtliga elever som deltagit i studien har extra anpassningar eller sÀrskilt stöd i svenska för att fÄ förutsÀttningar att nÄ kunskapskraven.I studien har fyra elever frÄn tvÄ olika skolor intervjuats. Jag har anvÀnt mig av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer som utförts enligt en intervjuguide.

Denna uppsats har som syfte att ta reda pÄ om den undervisning som lÀrare som arbetar i grundskolans tidiga Är bedriver pÄverkats till form och innehÄll av de nationella proven i skolÄr 3. Undersökningen bygger pÄ sex intervjuer gjorda med lÀrare som arbetar i skolÄren 1-3. Det som framkommit vid intervjutillfÀllena Àr att lÀrarna Àr övervÀgande positiva till de nationella proven i kÀrnÀmnena svenska och matematik men att deras planering och organisering inte pÄverkats sÀrskilt mycket av proven. DÀremot visar resultatet att samtliga lÀrare ser avdramatisering av proven som en viktig del i deras arbete..

I den hÀr uppsatsen behandlas sprÄkriktighet i elevtexter som har tilldelats betygen E och F. Syftet med undersökningen Àr att belysa eventuella samband mellan förekomsten av sprÄkriktighetsfel och betyget som elevtexterna har fÄtt. Materialet för undersökningen Àr tio elevtexter som har tilldelats betyget E, samt tio elevtexter som har tilldelats betyget F. Samtliga texter kommer frÄn den skriftliga sÄ kallade c-delen av det nationella provet i gymnasiets Svenska 1. Undersökningen inleds med en kvantitativ variabelanalys dÀr stavfel, felaktiga val av ordformer och interpunktionsfel rÀknas.

Detta examensarbete presenterar en textanalys av berÀttande texter skrivna av elever i Ärskurs tre. VÄrt material Àr insamlat under vÄren 2011, och de fem elever vi studerar har vardera skrivit tvÄ texter, en inom det nationella provet och en likvÀrdig textuppgift skriven i en klassrumssituation. Syftet med studien Àr att undersöka dessa berÀttande texter i relation till varandra och vÄrt fokus ligger pÄ textstruktur samt pÄ textens mÄlande sprÄk. Dessa tvÄ omrÄden undersöks i separata delstudier och kompareras dÀrefter med varandra. Vid denna analys framkom att klassrumstexterna höll en jÀmnare nivÄ Àn provtexterna.

Bedömning och betygsÀttning av elevers arbeten Àr en stor arbetsuppgift för lÀrare. Men hur tillförlitliga Àr betygen som ges och i synnerhet de i de nationella proven? Syftet med min uppsats har dÀrför varit att undersöka om det finns skillnader mellan olika lÀrares bedömning och betygssÀttning av samma texter frÄn de nationella proven samt att försöka förstÄ varför utfallet blir som det blir.Som metod har jag anvÀnt mig utav ett frÄgeformulÀr som Àr en kvantitativ metod och intervjuer som Àr en kvalitativ metod samt komparation. Materialet har bestÄtt av fyra elevtexter frÄn nationella provets uppsatsdel i svenska, Ärskurs 9 frÄn vÄrterminen 2012. Vidare Àr metoden frÄgeformulÀr Àven tvÄ materialdelar dÄ det har fungerat bÄde som en mall samt som resultatgivare frÄn informanterna som bestÄr utav fyra högstadielÀrare i svenska.

Vid regeringsskiftet 2006 kom det att bli förÀndringar inom skolpolitiken och det blev startskottet för denna undersökning. Skolverket fick i uppdrag att utforma nya kunskapsmÄl att uppnÄ i Àmnena matematik, svenska samt svenska som andra sprÄk. Detta föregick införandet av nationella prov i Ärskurs tre. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ grundskolelÀrares instÀllning till hur proven kan komma att pÄverka det pedagogiska uppdraget.Insamlandet av material har skett genom en enkÀt bestÄende av fasta svarsalternativ och det har getts möjligheten för skriftliga kommentarer.Resultatet visar att lÀrare anser att de nya problemformuleringarna Àr en vinst för elevernas kunskapsutveckling och inte proven i sig. De nationella proven ses som redskap att synliggöra elevernas kunskaper och till viss del kan de komma att ligga till grund för bedömningar av elevernas kunskapsutveckling..

Vid regeringsskiftet 2006 kom det att bli förÀndringar inom skolpolitiken och det blev startskottet för denna undersökning. Skolverket fick i uppdrag att utforma nya kunskapsmÄl att uppnÄ i Àmnena matematik, svenska samt svenska som andra sprÄk. Detta föregick införandet av nationella prov i Ärskurs tre. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ grundskolelÀrares instÀllning till hur proven kan komma att pÄverka det pedagogiska uppdraget.Insamlandet av material har skett genom en enkÀt bestÄende av fasta svarsalternativ och det har getts möjligheten för skriftliga kommentarer.Resultatet visar att lÀrare anser att de nya problemformuleringarna Àr en vinst för elevernas kunskapsutveckling och inte proven i sig. De nationella proven ses som redskap att synliggöra elevernas kunskaper och till viss del kan de komma att ligga till grund för bedömningar av elevernas kunskapsutveckling..

SammandragFörfattare: Annelie JohanssonÅr: Vt 2006Titel: Gymnasieelevers skrivkompetens. En fallstudie av Ă„tta gymnasieflickors lösningar av det nationella provets A-uppgift i svenska vid studieförberedande och yrkesförberedande program.Ort, Universitet: VĂ€xjö, VĂ€xjö UniversitetSidor: (56)InnehĂ„ll:I denna uppsats studeras vilken skrivkompetens som framtrĂ€der hos Ă„tta flickor pĂ„ tvĂ„ olika program i en diskursiv (argumenterande och utredande) skrivuppgift samt vilka skillnader som finns mellan elever pĂ„ olika betygsnivĂ„er (GodkĂ€nd och VĂ€l godkĂ€nd) och programtyper (SamhĂ€llsvetenskapsprogrammet, SP och Barn- och fritidsprogrammet, BF). Studien fokuse-rar elevernas skriftliga kompetenser sĂ„ som dessa visar sig pĂ„ det nationella prov i svenska som genomförs i slutet av alla gymnasieelevers svenskstudier. Det nationella provet bestĂ„r av flera delar. Den del som de analyserade texterna Ă€r hĂ€mtade frĂ„n Ă€r provets A-uppgift, som gĂ„r ut pĂ„ att skriva en kortare diskursiv text i en tĂ€nkt kommunikationssituation med lĂ€sare utanför skolans vĂ€rld.

Syftet med detta utvecklingsarbete Àr att visa och ge förslag pÄ hur man pÄ ett tematiskt sÀtt kan undervisa om de svenska nationella minoriteterna och mÀnskliga rÀttigheter. Med hjÀlp av tidigare forskning, historiedidaktik och historiekultur som teorier, och den nya lÀroplanen Lgr 11 har jag arbetat fram en undervisningsplanering för grundskolans senare Är i Àmnena historia, svenska och samhÀllskunskap. Planeringen strÀcker sig över fem veckor och har varierande moment sÄsom teoretiska förelÀsningar, bilder, film, drama, skapande och skrivövningar, för att tillgodose elevers olika lÀrstilar. Utvecklingsarbetet vilar pÄ följande tvÄ frÄgestÀllningar: Vilka didaktiska aspekter Àr viktiga i ett tematiskt arbete om mÀnskliga rÀttigheter och de nationella minoriteterna i skolan med utgÄngspunkt i mÄlen i lÀroplanen Lgr11, och varför? Hur kan ett sÄdant arbete, pÄ ett didaktiskt sÀtt, fÄ eleverna att bli medvetna om Àmnet historia?.