Denna vetenskapliga undersökning granskar relationen mellan nationella och lokala kursplaner i Ă€mnena Historia A, Svenska A och Idrott och hĂ€lsa A. Det som har granskats Ă€r vad som finns kvar, förĂ€ndras eller tagits bort frĂ„n de nationella kursmĂ„len till de lokala kursmĂ„len samt att se om det finns nĂ„gra gemensamma drag mellan de olika lokala kursmĂ„len i de tre separata Ă€mnena. Undersökningen syftar till att se vad som överförs, förĂ€ndras eller tas bort frĂ„n de nationella kursplanerna till de lokala kursplanerna. Undersökningen Ă€r av dekonstruktivistisk karaktĂ€r dĂ€r utgĂ„ngspunkten Ă€r tre lokala kursplaner i Historia A, Svenska A och Idrott och hĂ€lsa A frĂ„n ett gymnasium i Sverige. Ämnena Ă€r förankrade i de nationella kursplanerna som presenteras pĂ„ Skolverkets hemsida.

Uppsatsens Àmne Àr ?TempusanvÀndning i skrift ? en jÀmförelsestudie av första- och andrasprÄkselever?. Informanterna Àr sammanlagt 14 elever, varav fyra elever Àr födda i Sverige samt har minst en svensk förÀlder; fyra elever Àr födda i Sverige men vars förÀldrar Àr födda utomlands; fyra elever kom till Sverige innan skolan började; fyra elever kom i Är 1-5 och tvÄ elever kom i Är 6-9. Syftet Àr att undersöka tempusanvÀndning i skrift bland första- och andrasprÄkselever pÄ nationella provet i svenska i Är 9. SÀrskilt undersöks de fyra tempusformerna: preteritum, presens, pluskvamperfekt och perfekt.

Syftet med detta arbete Àr att utforska hur Svenska Turistföreningen, i sina Ärsböcker mellan 1915-1919, förhÄller sig i sina utsagor om mÀnniskorna och landskapen till det regionala och det nationella. De frÄgestÀllningar som anvÀnts har varit: Vilka rumsligt anknutna utsagor finns om befolkningen i de olika landskapen och om landskapen som sÄdana? I vilken ut-strÀckning bÀr dessa utsagor en regional eller nationell prÀgel? SÀtts det regionala i kontrast till det nationella, eller ses det regionala som en del av det nationella? Hur talrika Àr dessa utsagor? Finns det en tendens att vissa landskapsskildringar innehÄller fler eller fÀrre av dessa utsagor? Finns det en förÀndring i dessa utsagor under den tid som undersökts? KÀllmaterialet har utgjorts av Svenska Turistföreningens Ärsskrifter mellan 1915-1919. Dessa behandlar Uppland, SmÄland, BohuslÀn, VÀstmanland samt SkÄne i den ordningen. För att uppnÄ syftet har en kvalitativ textanalys anvÀnts.

Flera undersökningar har visat att grundskoleelevers kunskaper inte bedöms pÄ ett likvÀrdigtsÀtt. Olika satsningar har skett frÄn Skolverkets sida dÀr syftet varit att öka likvÀrdigheten ibedömningen. En sÄdan satsning frÄn Skolverket Àr utvecklingen av en prov- ochbedömningsbank för hem- och konsumentkunskap. Avsikten med prov- ochbedömningsbanken Àr att erbjuda lÀrare stöd för att bedöma elevers kunskap och attbedömningen ska bli mer likvÀrdig nationellt.Syftet med examensarbete var att ta reda pÄ hur ett prov som utvecklats för prov- ochbedömningsbanken fungerade i praktiken. Jag fick möjlighet att följa arbetet i den fas somkallas utprövning, det vill sÀga nÀr ett prov testades av elever och bedömdes av deras lÀrare.I min studie har jag anvÀnt observationer, intervjuer och ett frÄgeformulÀr, vilket innebÀr enform av triangulering.I resultatet redovisas vad som hÀnder i klassrummet under utprövningen samt lÀrarnas ochelevernas synpunkter pÄ provet.

Denna studie syftar till att undersöka hur lÀrare som ingick i Skol-Kometutbildningen i början av 2000-talet kom att anvÀnda sig av teckenekonomier, hur de upplevde att det var att arbeta med denna metod samt i vilken grad de vid, och efter, studiens genomförande anvÀnde sig av teckenekonomier. Studien bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med Ätta respondenter som tidigare gick i Skol-Kometutbildningen och pÄ sÄ sÀtt kom att anvÀnda sig av teckenekonomier (ett slags belöningssystem). Syftet Àr att undersöka hur respondenterna kom att anvÀnda sig av, samt upplevde att det var att jobba med, teckenekonomier och i vilken grad de fortfarande anvÀnder sig av teckenekonomier. Det teoretiska perspektivet baseras pÄ behaviorism, vilket Àr grunden för anvÀndandet av teckenekonomier.Resultatet frÄn denna studie tyder pÄ att teckenekonomi kan vara en fungerande metod för lÀraren att anvÀnda sig av vid hanterandet av uppförandeproblem. Studien visar ocksÄ att i mÄnga fall sÄ Àr anvÀndandet av teckenekonomier en positiv upplevelse för elever, förÀldrar och lÀrare.

Uppsatsens Àmne Àr ?TempusanvÀndning i skrift ? en jÀmförelsestudie av första- och andrasprÄkselever?. Informanterna Àr sammanlagt 14 elever, varav fyra elever Àr födda i Sverige samt har minst en svensk förÀlder; fyra elever Àr födda i Sverige men vars förÀldrar Àr födda utomlands; fyra elever kom till Sverige innan skolan började; fyra elever kom i Är 1-5 och tvÄ elever kom i Är 6-9. Syftet Àr att undersöka tempusanvÀndning i skrift bland första- och andrasprÄkselever pÄ nationella provet i svenska i Är 9. SÀrskilt undersöks de fyra tempusformerna: preteritum, presens, pluskvamperfekt och perfekt.

Syftet med det hÀr arbetet var att fÄ en djupare förstÄelse för vad de nationella proven har för betydelse för matematikundervisningen. Ett annat syfte var att undersöka vad lÀrare tyckte om de nationella proven och hur de pÄverkar undervisningen, bedömningen och betygssÀttningen i matematikÀmnet. I studien har fem verksamma lÀrare i Ärskurs 6 intervjuats angÄende sina Äsikter och erfarenheter kring de nationella proven. Resultatet visade att lÀrarna Àr positivt instÀllda till proven men att bland annat rÀttningen Àr det jobbiga med proven. De nationella proven ha en stor pÄverkan pÄ undervisningen enligt lÀrarna dÄ de repeterar mycket inför proven.

Debatten om engelskans inflytande pÄ svenskan har pÄgÄtt under mÄnga Är. Ibland talas det om en rÀdsla för att det svenska sprÄket hÄller pÄ att utarmas pÄ grund av importen av engelska ord och uttryck. Forskning visar att toleransen gentemot engelskt inflytande Àr högre i yngre Äldrar Àn hos Àldre. Mot bakgrund av detta behandlar uppsatsen engelskans inflytande i det svenska sprÄket bland gymnasieelever och lÀrare. Syftet med undersökningen Àr att studera frekvensen av lÄnord i nationella prov samt elevers och lÀrares attityder till lÄnord.

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att ta reda pÄ vad nÄgra svensklÀrare beskriver att de nationella proven har för betydelse för undervisningen i svenskÀmnet. Genom kvalitativa intervjuer med fyra svensklÀrare har det framkommit att de nationella proven fungerar som ett stöd för lÀrarna samtidigt som det tar upp mycket tid och arbetskraft. Proven förmedlar dubbla budskap dÄ det Ä ena sidan kan stÀrka lÀrarens professionella yrkesroll samtidigt som det kan ifrÄgasÀtta den genom utvÀrdering av lÀrarens arbete. Att det Àr ett nyttigt prov framkom i undersökningen, men den stora nackdelen de nationella proven har Àr att det innehÄller alldeles för mycket merarbete Àn vad den normala arbetsveckan..

Bakgrund:Vi har under vÄr VFU-tid hört frÄn bÄde elever och lÀrare att intresset för svenskÀmnet avtagit nÄgot pÄ senare Är frÄn elevernas sida. Svenska Àr ett stort och övergripande Àmne och lÀrarna mÄste hela tiden komma pÄ infallsvinklar som gör det intressant för eleverna. De mÄste hitta Àmnen som kan inspirera eleverna till att utvecklas. Ett mÄtt pÄ om de har lyckats Àr de nationella proven i svenska. Syfte: Syftet med vÄr studie var att undersöka om teman och texter i de nationella proven i svenska pÄ gymnasienivÄ Àr relevanta för eleverna och om de kan relatera till och kÀnna igen sig i teman och texter samt huruvida detta inverkar pÄ elevernas prestation.

Uppsatsens Àmne Àr ?TempusanvÀndning i skrift ? en jÀmförelsestudie av första- och andrasprÄkselever?. Informanterna Àr sammanlagt 14 elever, varav fyra elever Àr födda i Sverige samt har minst en svensk förÀlder; fyra elever Àr födda i Sverige men vars förÀldrar Àr födda utomlands; fyra elever kom till Sverige innan skolan började; fyra elever kom i Är 1-5 och tvÄ elever kom i Är 6-9. Syftet Àr att undersöka tempusanvÀndning i skrift bland första- och andrasprÄkselever pÄ nationella provet i svenska i Är 9. SÀrskilt undersöks de fyra tempusformerna: preteritum, presens, pluskvamperfekt och perfekt.

Skolverket och regeringen har infört obligatoriska nationella prov i svenska, svenska som andra sprÄk och matematik i skolÄr 3 under vÄrterminen 2009, dÄ resultaten i svensk skola pÄvisar en försÀmrad utveckling. Studiens syfte Àr att ta reda pÄ om och hur resultatet pÄ proven pÄverkar lÀrarnas arbete och elevernas fortsatta lÀrande i svenska och matematik. Under vÄrterminen 2009 genomförde vi en enkÀtundersökning med elever och förÀldrar i skolÄr tre i en SkÄnekommun. Dessutom har tvÄ rektorer, fyra speciallÀrare och fyra lÀrare i skolÄr 3 och 4 intervjuats. Kommunens resultat överensstÀmmer i stort med nationellt resultat. Resultatet visar att flickorna vÀrderar sin svenskkompetens lÀgre Àn pojkarna medan de skattar sin matematikkompetens högre Àn pojkarna.

Fler och er anvander idag kohesiva modeller vid simulering av limfogar mednita element analys (FEA). Ett stort problem ar emellertid bristen pa bra ochdetaljerad materialdata. Denna rapport beskriver metoder for att extraheramaterialdata for ett epoxylim (Araldite 2015 fran Huntsman) genom tva olikaexperiment som vardera beskriver limmets egenskaper i olika lastriktningar. Detva provmetoderna kallas "End Notch Flexure" (ENF) och "Double CantileverBeam" (DCB) dar ENF-provet anvands for att beskriva limmets egenskaperfor skjuvning i planet och DCB-provet for egenskaper i planets normalriktning.Experimenten har genomforts i rumstemperatur och i forhojda temperaturer foratt fanga temperaturberoende egenskaper. Vid provningen har sa kallat "DigitalSpeckle Photography" (DSP) anvants for att mata vinklar och forskjutningar.For att validera den erhallna materialmodellen har experimenten aven simuleratsmed FEM.

Inom EU sÄ finns det tvÄ alternativa patent som innovatörer kan vÀlja emellan, det europeiska och nationella patentet. Europeiska patent har visat sig inte vara tillrÀckligt rÀttssÀkra och ekonomiskt överkomliga. Det beror pÄ den risk som finns med flera patenttvister och motsÀgelsefulla domar.Det Àr dÀrför som EU vill skapa en inre marknad för patent pÄ EU-nivÄ. Det vill skapa ett gemenskapspatent och en europeisk patentdomstol. Gemenskapspatentet kommer vara ekonomiskt överkomligt, och genom en europeisk patentdomstol kan den göras rÀttssÀker.

SammandragFörfattare: Annelie JohanssonÅr: Vt 2006Titel: Gymnasieelevers skrivkompetens. En fallstudie av Ă„tta gymnasieflickors lösningar av det nationella provets A-uppgift i svenska vid studieförberedande och yrkesförberedande program.Ort, Universitet: VĂ€xjö, VĂ€xjö UniversitetSidor: (56)InnehĂ„ll:I denna uppsats studeras vilken skrivkompetens som framtrĂ€der hos Ă„tta flickor pĂ„ tvĂ„ olika program i en diskursiv (argumenterande och utredande) skrivuppgift samt vilka skillnader som finns mellan elever pĂ„ olika betygsnivĂ„er (GodkĂ€nd och VĂ€l godkĂ€nd) och programtyper (SamhĂ€llsvetenskapsprogrammet, SP och Barn- och fritidsprogrammet, BF). Studien fokuse-rar elevernas skriftliga kompetenser sĂ„ som dessa visar sig pĂ„ det nationella prov i svenska som genomförs i slutet av alla gymnasieelevers svenskstudier. Det nationella provet bestĂ„r av flera delar. Den del som de analyserade texterna Ă€r hĂ€mtade frĂ„n Ă€r provets A-uppgift, som gĂ„r ut pĂ„ att skriva en kortare diskursiv text i en tĂ€nkt kommunikationssituation med lĂ€sare utanför skolans vĂ€rld.