En valutakursförlust som uppstÄr till följd av att ett bolag avyttrar nÀringsbetingade andelar i ett utlÀndskt dotterbolag Àr enligt svensk gÀllande rÀtt inte avdragsgill, vilket följer av 25 a kap. 5 § IL. Det rÄder oklarhet om huruvida det svenska avdragsförbudet för valutakursförluster pÄ nÀringsbetingade andelar i utlÀndska dotterbolag strider mot EU-rÀttens etableringsfrihet och fria rörlighet för kapital. Oklarheterna uppstÄr pÄ grund av att det inte Àr tydligt vad som anses hindrande mot en EU-frihet och hur detta bedöms. Det har anförts att hinder anses föreligga om en medlemsstats nationella regler negativt sÀrbehandlar en grÀnsöverskridande situation om denne belastas med en större skattebörda Àn vad motsvarande inhemska situation utsÀtts för.

Sammandrag Mitt syfte Àr att undersöka hur nÄgra pedagoger anvÀnder sig av motorisk trÀning i kombination med massage i skolverksamheten. Jag har utgÄtt frÄn följande frÄgor i mitt arbete: Hur arbetar nÄgra pedagoger i de tidigare Ären med massage i skol- och förskoleverksamheten och hur pÄverkar detta barns motorik och kroppsuppfattning? Vilka förÀndringar har pedagogerna sett hos eleverna sen de införde massage respektive motoriktrÀning? Vilka för- och nackdelar eller rent av problem har pedagogerna stött pÄ sen de började med massage och motoriktrÀning med sina elever? Undersökningen genomförs kvalitativt genom intervjuer och observationer med tre pedagoger verksamma bÄde inom förskolan och inom grundskolans tidigare Är. I den empiriska delen undersökte jag hur pedagoger arbetar med massage och motorik i skolverksamheten. Mitt resultat visar att informanterna tycker det Àr viktigt att man Àgnar sig Ät motorisk trÀning och att det Àven Àr av vikt att lÀgga mer fokus pÄ massage/avslappning, eftersom dagens barn Àr stressade och behöver lÀra sig att slappna av Mina slutsatser Àr att motorisk trÀning i kombination med massage leder till att barnen och eleverna utvecklar sin kroppsuppfattning och kan hjÀlpa dem att bÄde slappna av och öka sin koncentration, vilket i slutÀndan kan leda till bÀttre studieresultat..

I denna uppsats studeras textuella drag i elevtexter som bedömts med högsta betyg pÄ de nationella proven i svenska pÄ gymnasiet. Proven som undersöks Àr frÄn tre olika Är; 1996, 2003 och 2013. Syftet Àr att se om det finns förÀndringar över tid bland de textuella drag som kan kopplas till kvalitet. Texturvalet spÀnner över bÄde en kursplansrevision och ett lÀroplansskifte.Kvantitativa och kvalitativa analyser utförs pÄ totalt 24 stycken elevtexter. De textuella variabler som undersöks Àr textlÀngd, ordlÀngd, andel lÄnga ord, meningslÀngd, lÀsbarhetsindex, ordvariationsindex, talsprÄksformer, styckeindelning, fundament samt inledning och avslutning.

Thor,Cecilia och Thor Kristina (2006) LÀrares erfarenheter av validering pÄ Komvux. ( TeatcherŽs experience of assessment at Komvux). Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen 60p, Malmö Högskola.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad lÀrare,som arbetar med validering inom omvÄrdnadsprogrammets flexibla vuxenutbildning,har för erfarenheter av dagens valideringsprocess pÄ Komvux.Vi vill ocksÄ ta reda pÄ om de har nÄgra förslag pÄ förÀndringar eller förbÀttringar gÀllande valideringsprocessen.Vi har intervjuat nio lÀrare som arbetar pÄ tre olika Komvuxskolor.Resultatet visar att mÄnga lÀrare vill flytta valideringsprocessen frÄn skolmiljön till den kliniska verksamheten.De anser ocksÄ att sjÀlva bedömningen av en individs kunskaper bör ske individuellt men sjÀlva sjÀlvskattningen kan göras i grupp.Vidare menar lÀrarna att svenska sprÄket har stor betydelse i valideringssammanhang.Nationella riktlinjer och nationell valideringsutbildning Àr nÄgot som vissa lÀrare anser vara viktigt för att fÄ en likvÀrdighet i valideringsprocessen..

Syftet med denna studie har varit att analysera i vilken utstrĂ€ckning och pĂ„ vilket sĂ€tt som de nationella genusmĂ„len i den verksamma lĂ€roplanen Lpo94 har implementerats i tvĂ„ enskilda skolor i Malmö stad. I och med detta har vi genomfört intervjuer med en utvecklingssekreterare pĂ„ Barn- och Ungdomsavdelningen och tvĂ„ bitrĂ€dande rektorer i tvĂ„ valda skolorna.VĂ„ra teori har bestĂ„tt av begreppet ?interpellation? som ett analytiskt verktyg sĂ„som reviderat av Judith Butler (1993) tillsammans med Tom Christensen m.fl:s (2005) tre organisationsteoretiska perspektiv; ett instrumentellt, kultur- och mytperspektiv. Metoderna vi anvĂ€nt oss av Ă€r diskursanalys som analysmetod och kvalitativ textanalys och intervjuer (innefattande fallstudier) som arbetsmetoder.Analysen visar att de nationella genusmĂ„len som formuleras i Lpo94 instrumentellt sett existerar i folks medvetanden pĂ„ kommunal sĂ„vĂ€l som lokal nivĂ„. Även i det fall dĂ€r man inte har nĂ„got medvetet genusarbete sĂ„ har man tillgĂ„ng till en genusmĂ€ssig begreppsapparat.

Den svenska miljöpolitiken innehÄller höga mÄl för reducering av koldioxid de nÀrmaste Ären. Om dessa mÄl skall nÄs behövs effektiva styrmedel. En miljöbilspremie infördes 1 april 2007 och har till uppgift att höja incitamenten för individer att vÀlja en miljöklassad bil istÀllet för ett fordon med högre koldioxidutslÀpp. Ett antal nationella styrmedel för att minska bilismen verkar tillsammans med miljöbilspremien, t.ex. koldioxidbaserad fordonskatt.

Denna uppsats behandlar skola och genus. Syftet Àr att studera mÄlen i de nationella styrdo-kument som finns angÄende genus i skolan samt studera hur dessa riktlinjer praktiseras pÄ lokal nivÄ i skolor. Dokument som har studerats för att beskriva den nationella visionen Àr lÀroplan, lagstiftning och andra riktlinjer. Sju intervjuer har utförts med lÀrare i grundskolan för att studera hur genusmÄlen praktiseras och upplevs pÄ lokal nivÄ. Teoretiska begrepp som uppsatsen gÄr igenom Àr identitet och genus, könssocialisation, skola och genus samt interpel-lation och implementering.

En kvalitativ intervjuundersökning har genomförts pÄ fyra lÀrare pÄ tvÄ gymnasieskolor som alla har kopplingar till Àmnet svenska som andrasprÄk. VÄrt resultat visar att det rÄder betydande skillnader pÄ hur undervisningen i svenska som andrasprÄk ser ut pÄ respektive skola samthur indelningen av vilka elever som ska lÀsa Àmnet gÄr till. PÄ den ena skolan rÄder det stor okunskap om Àmnet och lÀrarna upplever att de saknar bÄde stöd och information kring undervisningens utformning vilket resulterar i en ofullstÀndig svenska som andrasprÄksundervisning. VÄr slutsats Àr att det Àr alarmerande att det saknas behöriga lÀrare inom Àmnet (samtliga intervjuade saknar full behörighet) samtidigt som behovet av svenska som andrasprÄksundervisning Àr stort. Vi tror Àven att det krÀvs tydligare riktlinjer kring Àmnets utformning för att kunna kvalitetssÀkra undervisningen.Fortsatt forskning kan förslagsvis göras med rektorer och skolledning pÄ fler skolor för att fÄ en djupare insyn i hur pass stor okunskapen kring Àmnet svenska som andrasprÄk Àr..

Bakgrund: NÀr individer frÄn olika kulturer möts och arbetar tillsammans uppstÄr det ofta missförstÄnd och konflikter. Ett sÀtt att uppnÄ förstÄelse för hur nationell kultur pÄverkar ett företag, Àr att studera ett team. Ledaren Àr mycket viktig för teamet och i ett mÄngkulturellt team kan hans arbete bli komplicerat pga. olika vÀrderingar etc. som finns i olika kulturer.

I denna uppsats studeras textuella drag i elevtexter som bedömts med högsta betyg pÄ de nationella proven i svenska pÄ gymnasiet. Proven som undersöks Àr frÄn tre olika Är; 1996, 2003 och 2013. Syftet Àr att se om det finns förÀndringar över tid bland de textuella drag som kan kopplas till kvalitet. Texturvalet spÀnner över bÄde en kursplansrevision och ett lÀroplansskifte.Kvantitativa och kvalitativa analyser utförs pÄ totalt 24 stycken elevtexter. De textuella variabler som undersöks Àr textlÀngd, ordlÀngd, andel lÄnga ord, meningslÀngd, lÀsbarhetsindex, ordvariationsindex, talsprÄksformer, styckeindelning, fundament samt inledning och avslutning.

En kvalitativ studie pÄ revisionsutskott i svenska bolag. Teoretiska perspektiv har utgÄtt frÄn forskning och regelverk inom omrÄdet samt reglerings- och förtroendelitteratur. Uppsatsens slutsatser Àr att dagens svenska revisionsutskott fungerar vÀl och att de brister som pÄfunnits i början av 2000-talet har rÀttats till. Revisionsutskotten har fÄtt en mer formell utformning pÄ bekostnad av den svenska ledningsstilen..

Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur vallöftesgivandet ser ut pÄkommunal nivÄ. Mer konkret studeras antalet vallöften partier avger,vad för slags vallöften som avges och hur relationen ser ut mellanvallöften utfÀrdade av olika partier. JÀmförelser sker mellan olikakommuner, mellan olika partier och med den nationella nivÄn.Tidigare vallöftesforskning har i princip uteslutande fokuserat pÄ dennationella nivÄn men i en svensk kontext har ingen övergripandestudie gjorts pÄ de svenska kommunerna. Genom att appliceramandatmodellen ? den demokratiteori vallöftesforskarna utgÄr ifrÄn ?pÄ en ny kontext i form av de svenska kommunerna hoppas dennastudie att bredda diskussionen om representativ demokrati.Valmanifest frÄn kommunala partier i tio kommuner inom VÀstraGötalandsregionen studeras.

Syftet med denna uppsats Àr att studera litteraturlÀsningens utrymme och status i nuvarande kursplaner i svenska och i förslget pÄ nya kursplaner i svenska i GY11, hur detta tolkas av gymnasielÀrare i svenska samt hur den moderna forskningen Äterspeglas i de olika kursplanerna. I studien anvÀnds teorier kring hur skönlitteratur kan fungera som kunskapskÀlla och tidigare forskning om litteraturlÀsning och svenskÀmnets kursplaner. För att uppnÄ syftet genomfördes en komparativ textanalys av nuvarande kursplaner i svenska och förslaget pÄ nya kursplaner i svenska och kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielÀrare i svenska. Undersökningsresultatet jÀmfördes sedan med vad som framkommit inom modern litteraturteori. Resultatet av textanalys och intervjuer visar att GY11:s kursplaner i svenska Àr formulerade pÄ ett tydligare sÀtt och att kraven Àr skÀrpta för vilka kunskaper som ska uppnÄs med litteraturlÀsning.

av C-kursen, vad de bedömer och vilka bedömningsmetoder de anvÀnder sig av. Bedömningen jÀmförs med kursplanens mÄl och betygskriterier. Dessutom reflekterar jag över vilka skillnader i bedömning som finns mellan olika lÀrare. För att fÄ flera aspekter pÄ bedömningen har jag gjort kvalitativa intervjuer med fem sfi-lÀrare pÄ fyra olika orter.Studien visar att alla informanter försöker finna stöd i kursplanen i sin bedömning men att tvÄ informanter explicit nÀmner att de upplever kursplanen som otydlig. Samma tvÄ lÀrare arbetar ocksÄ pÄ de tvÄ orter dÀr man utvecklat egna C-prov som till formen pÄminner om de nationella proven.

TeaterlÀrare pÄ gymnasiets estetiska program har mycket knapphÀndiga nationella beskrivningar och betygskriterier för teaterkurserna de undervisar i. FrÄgan Àr hur teaterlÀrarna under dessa omstÀndigheter utför sitt bedömningsarbete. I studien undersökts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer hur tvÄ teaterlÀrare bedömer och betygssÀtter sina elever i scenisk gestaltning. Som orientering ges en genomgÄng av betygens utveckling i skolan frÄn relativt/normativt till ett mer formativt, elevorienterat system. Sedan följer en kort belysning av för- och nackdelar med formativa och summativa betygssystem och om den oenighet som funnits inom skolvÀrlden om vilket system som skall rÄda. Med detta som bakgrund presenteras undersökningens resultat. LÀrarna vilar sin bedömning pÄ fyra ben: Skriftliga bedömningsverktyg, den egna erfarenheten, stöd frÄn kollegor samt elevernas reflektioner över sitt eget och sina skolkamraters arbeten.