Uppsatsen Àmnar besvara frÄgor kring förÀndringar i antalet olycksfall som sker i arbetet. I examensarbetet har material frÄn gruvföretaget Boliden Mines anvÀnts. Materialet Àr omfattande i avseende dess tidsmÀssiga och historiska omfattning samt i sin fullstÀndighet och detaljrikedom. Metodiken utgörs av en sammanstÀllning av blanketter frÄn Bolidens arkiv och en statistisk sammanstÀllning för företagets arbetsolycksfall Ären 1931-1999 har genomförts. Detta jÀmfördes sedan med den nationella olycksfallsstatistiken.

Syftet med arbetet var att undersöka hur skolan ser pĂ„ kost och hĂ€lsa, samt elevers matvanor. Hur viktiga Ă€r dessa frĂ„gor för skolan, finns strategier för ett arbete kring detta? För att nĂ„ syftet har intervjuer gjorts med representanter för statliga skolmyndigheter ? Myndigheten för skol-utveckling (MSU) och Nationellt centrum för frĂ€mjandet av god hĂ€lsa hos barn och ungdom (NCFF). Även kommunala kostchefer och gymnasierektorer frĂ„n tvĂ„ olika kommuner (Leksand och GĂ€vle) har intervjuats. Resultatet av undersökningen Ă€r att det rĂ„der skilda uppfattningar om kost- och hĂ€lsofrĂ„gorna hos dessa ansvariga för skolan.

DnB NOR, Norges ledande bank Àr en ny aktör som Är 2007 pÄbörjade sin etablering pÄ den svenska bankmarknaden vilken pÄ senare tid prÀglats av förÀndringar. Studiens syfte Àr att utifrÄn ett marknadsföringsperspektiv undersöka och analysera DnB NOR:s val av etableringsstrategi pÄ den svenska bankmarknaden för privatpersoner samt varför företaget valt denna strategi.UtifrÄn studiens teoretiska modell kan ett företag etablera sig antingen via uppköp av befintliga företag eller genom internorganisk tillvÀxt. För uppsatsen har en kvalitativ metodform anvÀnts vilken bygger pÄ semistrukturerade personliga intervjuer med representanter ifrÄn DnB NOR och Svenska Bankföreningen.Slutsatsen Àr att DnB NOR anvÀnt sig av en unik etableringsstrategi som bygger pÄ uppköp av företag verksamma pÄ indirekt relaterade marknader till den svenska bankmarknaden..

KonkurrensrÀtt utgör ett svÄrdefinierat rÀttsomrÄde. En av de grundlÀggande orsakerna till detta Àr att rÀttsomrÄdet bygger pÄ en ovanligt blandning av juridik och nationalekonomi. Denna uppsats undersöker samspelet mellan dessa tvÄ akademiska inriktningar utifrÄn frÄgestÀllningen ?hur stor betydelse har ekonomisk analys och argumentation inom svensk konkurrensrÀtt?? FrÄgestÀllningen undersöks och analyseras pÄ grundval av intervjuer med sju personer verksamma pÄ det svenska konkurrensrÀttsomrÄdet. Intervjupersonerna bestÄr av ekonomer respektive jurister frÄn domstolsvÀsendet, Konkurrensverket och privata advokatbyrÄer.

Detta examensarbete syftar att undersöka vad det Àr som gör att eleverna kÀnner sig motiverade eller omotiverade och vilka faktorer som pÄverkar deras skolmotivation inom SO-Àmnena i grundskolans senare Är. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om motivation. För att uppnÄ studiens syfte har jag genomfört semistruktuerade kvalitativa intervjuer i en fokusgrupp av sex elever i Ärskurs 7-9. IntervjufrÄgorna grundas pÄ studiens frÄgestÀllning: Vilka faktorer pÄverkar elevers skolmotivation inom SO-Àmnena i grundskolans senare Är? Svaret pÄ frÄgestÀllning har sökts dels i litteratur dels i intervjuer med elever.

Syfte: Syftet Àr att studera informationsöverlÀmning mellan lÀrare i Äk 3 och Äk 4. MÄlet Àr att fÄ veta hur lÀrare uppfattar informationsöverlÀmning i svenskÀmnet och om de anser att information som lÀmnas gynnar möjligheterna att anpassa undervisningen efter gruppens och enskilda elevers behov.Teori: Skolan genomsyras av tanken om en ?skola för alla? och i det finns en pedagogisk utmaning. Att utveckla lÀs- och skrivförmÄgan Àr en av skolans viktigaste uppgifter eftersom det ger möjligheter till ny kunskap. Enligt det sociokulturella perspektivet sker all inlÀrning i ett socialt sammanhang och genom att delta i olika sociala och sprÄkliga processer Àr man medskapare i de kulturer man lever i.

Det Àr nu vÀl belagt att mÀnniskorÀttssituation har försÀmrats i Ryssland under Putins presidenttid. MÀnniskorÀttsaktivister som blir godtyckligt arresterade, ökad statlig kontroll av de ryska NGO:er och HBT-fientlig lagstiftning som antas i Duman Àr bara nÄgra enstaka exempel pÄ det strÀngare klimatet kring de mÀnskliga rÀttigheterna i landet sedan Vladimir Putin kom till makten Är 1999. Uppsatsens utgÄngpunkt utgörs av Aydinlis teoretiska modell som lÀgger ett sÀrskilt fokus pÄ begreppen sÀkerhetisering, hot och konstruktion. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur de nationella eliterna i Putins administration framstÀller globalisering som ett hot. Analysen genomförs som en kvalitativ diskursanalys av ett tiotal deklarationer av olika aktörer inom den ryska statsförvaltningen under Putins presidentperioder.

År 2012 utkom en studie Lika för alla? ? OmrĂ€ttning av nationella prov i grundskolan och gymnasieskolan under tre Ă„r (2012). I den har skolinspektionen samlat in och rĂ€ttat om nationella prov. Syftet har varit att kontrollera att kvalitĂ©n upprĂ€tthĂ„lls, genom att analysera om ursprungsrĂ€ttare gör korrekta bedömningar av uppsatserna. Resultaten visar att nĂ€stan varannan uppsats i svenska B pĂ„ gymnasiet fĂ„r ett avvikande betyg mellan lĂ€rarna och kontrollanterna.

Syfte: Syftet med uppsatsen ?r att bidra med kunskap om hur svenska kommuner styr och organiserar den offentliga m?ltiden med s?rskilt fokus p? skolm?ltidsverksamheter f?r att uppfylla Livsmedelsverkets nationella riktlinjer f?r m?ltider i skolan. Teori: Institutionell teori och f?ljande begrepp anv?nds normer och regler, isomorfism, legitimitet, institutionellt tryckt samt institutionella logiker (multiple institutional logics). Metod: Studien bygger p? en kvalitativ dokumentstudie d?r m?ltidsdokument fr?n 37 kommuner samt tre kartl?ggningar fr?n Livsmedelsverket analyserades.

Det som undersökningen beskriver Àr hur EU:s sÀkerhetsstrategi pÄverkade de utrikespolitiska mÄlen inför militÀra insatser i Demokratiska Republiken Kongo 2006, Tchad/Centralafrikanska republiken 2008 och Somalia 2009.VÄr utrikespolitiska vilja och dess utrikespolitiska mÄl motiverar vÄrt deltagande i militÀra insatser utomlands. Dessa mÄl skall vara vÀgledande och skall genomsyra insatsens genomförande. Detta generade en problemstÀllning i denna uppsats som lyder:PÄ vilket sÀtt har bakomliggande sÀkerhetspolitiska resonemang till EUs sÀkerhetsstrategi pÄverkat utformandet av de nationella svenska motiven till internationella insatser i de EU-ledda militÀra insatserna i Afrika 2006-2009? Kan incitament och motiv identifieras som inflytelser i propositioner frÄn samma period?Syftet var att undersöka mÄlsÀttningarna i dokumentet Ett sÀkert Europa i en bÀttre vÀrld, en Europeisk sÀkerhetsstrategi (ESS), för att se hur dessa mÄlsÀttningar pÄverkat de svenska propositionerna inför de EU-ledda insatserna.Som metod anvÀndes en kvalitativ textanalys deduktivt, genom att analysera de utrikespolitiska mÄlen med ett analysverktyg indelat i sÀkerhets-, vÀlfÀrds- och idémÄl.Resultatet visade att EU:s övergripande sÀkerhetsstrategi genomsyrade vÄra motiv i propositionerna men att det fanns sammantaget en avsaknad av EU:s tydlighet med att vara aktiv, preventiv och handlingskraftig i propositionerna. För att fÄ effekt i vÀlfÀrdsmÄlsÀttningar anser EU att detta skall integreras med olika resurser och dÀr Àven med civil och militÀr integrering.

Arbetets syfte Àr att undersöka hur olika lÀrare arbetar kring svenska som andrasprÄks undervisningen och integrationen av de elever som lÀser svenska som andrasprÄk. Arbetet Àr relevant dÄ det pÄ de flesta skolor finns elever i behov av att lÀsa svenska som andrasprÄk. Undersökningen gjordes med intervjuer som vald metod. Analysen av de svar som lÀrarna gav jÀmfördes med varandra i resultatet. Resultatet visade att samtliga lÀrare hade mycket lika tankar kring svenska som andrasprÄksundervisningen och integreringen av eleverna.

Ungdomars alkoholkonsumtion Àr ett stort problem i mÄnga lÀnder och de negativa konsekvenserna Àr mÄnga. Detta examensarbete behandlar, genom en litteraturstudie, ungdomars alkoholkonsumtion och framförallt hur ungdomars alkoholkonsumtion kan minskas. Faktorer som gÄr att koppla till ungas alkoholkonsumtion Àr sjÀlvförtroende, avvikande personlighetsdrag, kompisgruppens inflytande, intentioner samt biologiska drag. Syftet Àr att skapa en djupare förstÄelse för problematiken kring ungdomars alkoholkonsumtion samt att utifrÄn teoretiska perspektiv och tidigare forskning undersöka hur ungdomars alkoholkonsumtion kan minskas. FrÄgestÀllningarna Àr: ?Vilka teorier gÄr att koppla till ungdomars alkoholkonsumtion? samt ?Hur kan ungdomars alkoholkonsumtion minskas?? Resultaten visar att ungdomars alkoholkonsumtion bland annat kan minskas genom alkohollagstiftning i form av bland annat alkoholmarknadsföringskontroll samt prishöjning pÄ alkohol.

Uppsatsen beskiver den europeisering av den svenska sÀkerhetspolitiska diskursen som har skett sedan det svenska intrÀdet i den europeiska unionen. Genom att utgÄ frÄn konstruktiv teori förklarar arbetet hur normer inom det europeiska utrikes- och sÀkerhetssamarbetet (CFSP) förs över till den svenska sÀkerhetspolitiska diskursen. I arbetet framhÄlls att den svenska sÀkerhetspolitiken, efter det kalla krigets slut och Sveriges medlemskap i EU, i allt större utstrÀckning börjat korrelera med den europeiska sÀkerhetspolitiska diskursen. Korrelation framtrÀder framförallt nÀr den svenska neutralitetspolitiken studeras, en politik som omvÀrderats sedan intrÀdet i EU. Uppsatsen belyser ocksÄ hur bÄde den svenska och den europeiska sÀkerhetspolitiska diskursen har förÀndrats över tid..

Det har gjorts studier om den privata sektorn som visar pÄ att svenska chefer anammar globala managementmodeller utan att reflektera över vad detta kan ha för konsekvenser. Det har visat sig att effekterna av detta har varit att vi rört oss bort frÄn den svenska ledarskapsmodellen trots att den framstÄtt som framgÄngsrik.I denna uppsats har vi identifierat centrala drag i det svenska ledarskapet, dessa Àr maktdistans, delaktighet och konsensus. Vidare har vi undersökt vad som har hÀnt med den svenska ledarskapsmodellen i den offentliga sektorn och om den har förÀndrats efter införandet av New public management med hjÀlp av de centrala dragen. Vi har valt att begrÀnsa oss till förskoleverksamheten och förskolecheferna i Stockholms kommun. Teorierna vi har utgÄtt ifrÄn Àr den svenska modellen, den svenska ledarskapsmodellen och New public management.Vi har utfört en kvalitativ tvÀrsnittsanalys dÀr vi intervjuat fem förskolechefer som leder och samordnar arbetet pÄ förskolan.

Riksintressen Àr ett planeringsverktyg som har funnits sedan 1960-talet. Verktyget Àr tÀnkt att ge vÀgledning i frÄgor som rör mark- och vattenanvÀndning. Det Àr tvÄ lagsystem som reglerar riksintressen, plan- och bygglagen (2010:900) och miljöbalken (1998:808). Lagsystemen ska skydda de vÀrdefulla miljöerna frÄn pÄtaglig skada. Ansvarsfördelningen för verktyget riksintressen regleras i förordningen om hushÄllning med mark- och vattenomrÄden m.m.