RevisorsnÀmnden har till uppgift att examinera, granska och tillgodose samhÀllet med kompetenta revisorer. Det stÀlls höga krav pÄ dem som vill bli revisorer inte minst vad gÀller det professionella omdömet. Det finns tvÄ olika prov för att examinera revisorer. Provet för revisorsexamen vilket leder till titeln godkÀnd revisor och provet för högre revisorsexamen som leder till titeln auktoriserad revisor. NÀr RevisorsnÀmnden skapar proven vill man testa det professionella omdömet.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare pÄ gymnasiesÀrskolans nationella program arbetar med bedömning av elevernas kunskapsutveckling samt hur dessa lÀrare arbetar för att eleverna ska kunna synliggöra sina kunskaper. Studien baseras pÄ sju halvstrukturerade intervjuer med lÀrare som undervisar i svenska pÄ gymnasiesÀrskolan.  Resultatet visar att lÀrarna anvÀnder sig av mÄnga olika metoder för att skaffa underlag för  kunskapsbedömning. Samtal, observationer och dokumentation Àr nÄgra exempel. LÀrarna arbetar tÀtt ihop med eleverna och ger konkret, tÀt Äterkoppling för att synliggöra kunskapsutvecklingen bÄde för eleven och sig sjÀlva. Eleverna behöver mycket stöttning och repetition för att utveckla kunskaper och sjÀlvstÀndighet i arbetet.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i Ärskurs nio. Det Àr totalt 24 elevtexter frÄn ett ersÀttningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna Àr skrivna av pojkar och tolv Àr skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fÄtt Àr att skriva en novell utifrÄn en bild.Syftet med detta arbete Àr att se eventuella skillnader i sÀttet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna Àr. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omstÀndigheter.

Denna uppsats handlar om bedömningar i Matematik A pÄ gymnasiet. En empirisk undersökning i form av enkÀt och intervjuer har gjorts för att fÄ inblick i hur gymnasielÀrare i matematik tÀnker kring och anvÀnder för typer av bedömningar. Uppsatsen behandlar vilka faktorer som kan pÄverka lÀrares val av bedömningsform samt vad lÀrare vÀrderar vid betygsÀttning. UtifrÄn styrdokumenten framgÄr tydligt att lÀrare ska göra en allsidig bedömning av elevens kunskap, dÀr eleven fÄr visa pÄ bÄde muntliga och skriftliga matematiska resonemang. Skolan ska Àven strÀva mot att eleven ska fÄ visa dessa resonemang bÄde enskilt och i grupp.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet Àr att undersöka hur nationella rekommendationer för fysisk aktivitet Äterspeglas i aktivitetsmönster hos vuxna Facebook-anvÀndare mellan 18 och 30 Är.Hur Àr kunskapsnivÄn rörande de nationella rekommendationerna för fysisk aktivitet hos vuxna Facebook-anvÀndare mellan 18 och 30 Är?Hur stor andel av vuxna Facebook-anvÀndare mellan 18-30 Är uppnÄr nationella rekommendationer för fysisk aktivitet utifrÄn sjÀlvskattning?Hur ser sambandet ut mellan kunskap om nationella rekommendationer för fysisk aktivitet och vuxnas aktivitetsmönster hos vuxna Facebook-anvÀndare mellan 18-30 Är?MetodMetoden var en kvantitativ studie som genomfördes med en webbenkÀt pÄ det sociala nÀtverket Facebook. Urvalet var vuxna mellan 18 och 30 Är. Studien genomfördes under tre veckor och lÀnken till enkÀten delades frÄn fyra Facebookkonton som tillhörde tvÄ studerande kvinnor och tvÄ yrkesverksamma mÀn. EnkÀten undersökte aktivitetsmönster och kunskap om nationella rekommendationer för fysisk aktivitet.

I samtliga av EU-medlemsstaternas nationella system finns, i större eller mindre grad, en grÀnsdragningsproblematik för vad som Àr en skatt respektive en avgift. Enligt ett uttalande frÄn EG-domstolen i de franska avgiftsmÄlen, mÄl C-34/98 och mÄl C-169/98, har den nationella beteckningen dÀremot ingen betydelse för vilka pÄlagor som skall anses falla under tillÀmpningsomrÄdet för rfo 1408/71, vilken styr EU-medlemsstaternas möjlighet att ta ut avgifter för sociala förmÄner som omfattas av förordningen. De franska avgiftsmÄlen, liksom Derouin-mÄlet (mÄl C-103/06), visar den problematik som kan uppstÄ nÀr den nationella beteckningen inte stÄr i överensstÀmmelse med den EG-rÀttsliga. Begreppen skatt och avgift saknar ocksÄ en gemensam internationell definition. OECD:s modellavtal inkluderar sÄ kallade löneskatter i begreppet skatt.

För all kunskapsinhÀmtning Àr det viktigt att kunna lÀsa och samtidigt förstÄ vad man lÀser. Ett av skolans viktigaste uppdrag Àr att eleverna ska bli goda lÀsare. Syftet med denna studie Àr att belysa eventuella skillnader i hur pojkar och flickor förstÄr texter utifrÄn de svar de anger pÄ Ärets Nationella prov. I studien har resultat frÄn drygt 500 elever i Ärets Nationella prov (2014) i lÀsförstÄelse i svenska i Ärskurs tre jÀmförts. Proven bestod av en skönlitterÀr text och en faktatext.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i Ärskurs nio. Det Àr totalt 24 elevtexter frÄn ett ersÀttningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna Àr skrivna av pojkar och tolv Àr skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fÄtt Àr att skriva en novell utifrÄn en bild.Syftet med detta arbete Àr att se eventuella skillnader i sÀttet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna Àr. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omstÀndigheter.

Det övergripande syftet Àr att beskriva diskurser gymnasieungdomar med mÄngkulturell bakgrund kan ha att hantera och hur ungdomarna anger att de hanterar olikheter mellan diskurser. Följande konkreta frÄgestÀllningar utformas: Hur beskriver de intervjuade eleverna sina förÀldrars syn pÄ den svenska skolan? Vilka strategier anvÀnder sig intervjupersonerna med mÄngkulturell bakgrund av för att hantera situationen? Sex gymnasieungdomar intervjuades i halvstrukturerade samtal som skrevs ut och tolkades hermeneutiskt. En anpassningsdiskurs och en auktoritÀr diskurs framtrÀdde i materialet. I anpassnings-diskursen diskuteras inordning, undvikande, uppgivenhet, motstÄnd och maktlöshet.

Bakgrund Nationella kvalitetsregister anvÀnds idag inom vÄrden för att kunna göra jÀmförelser mellan kliniker och nationellt. Kvalitetsregistren kan ocksÄ anvÀndas till forskning och förbÀttringsarbeten. Nationella kvalitetsregister utvecklades av den medicinska professionen under 1970-talet. PÄ senare Är har det utvecklats kvalitetsregister med registerdata för flera professioner för att fÄ en mer komplett utvÀrdering av vÄrdkedjan. Syfte Att beskriva vilka omvÄrdnadsdata som registreras i nationella kvalitetsregister inom de största folksjukdomarna.

The aim of this essay is to investigate which of the goals in the syllabus, and with that what knowledge of Swedish, four students taking the SFI (Swedish for Immigrants) level 3 course believed themselves to have attained and to compare their self-assessments with their results on the National Test of Swedish for adult immigrants.The method used for the investigation is the individual interview. In addition to taking the National Test, the participants in the investigation were asked to mark the goals they believe themselves to have attained.The results show that the informants who best demonstrated awareness of their own knowledge are able to talk freely about their knowledge and difficulties, and when they mark the goals they believe they have attained, these correspond, on the whole, to how they responded in the interviews.One of the informants finds it more difficult than the others to assess her knowledge. A comparison between her experiences and the National Test results revealed several inconsistencies. For example, she claims that she can communicate in Swedish, but still she didn?t pass the test..

Uppfattningarna om skillnaderna i svenskarnas och finlÀndarnas sÀtt att fatta beslut Àr vÀletablerade och dokumenterade i form av tvÄ nationella beslutsfattandemodeller: den finska och den svenska modellen. PÄ 1980-talet var dessa uppfattningar den allmÀnna sanningen men nu, 20 Är senare vill vi i vÄr undersökning ifrÄgasÀtta dessa skillnader och modellernas existens. Syftet med vÄr undersökning Àr dÀrmed att utifrÄn de finska och svenska beslutsfattandeteorierna beskriva hur management beslutsfattandeprocesserna gÄr till i respektive land. Vidare kommer vi undersöka huruvida beslutsfattandeprocessen ser likadan ut bland finska och svenska chefer som den ser ut enligt den finska respektive svenska beslutsfattandemodellen. Undersökningen bygger pÄ den finska och den svenska modellen vilka Àr konstruktioner utav olika författares studier.

Bakgrund: Ett och ett halvt Ă„r efter öppnandet av Öresundsbron mĂ€rks det fortfarande inte mycket av varken samarbete eller pendling mellan Danmark och Sverige. En stor skuld till detta har de Ă€nnu ej fungerande skattereglerna men Ă€ven mer mjuka faktorer, sĂ„som vĂ„ra olika nationella kulturskillnader spelar in. Trots att Sverige och Danmark ligger sĂ„ nĂ€ra varandra Ă€r vi mer olika Ă€n vad man frĂ„n början kan tro och detta kan i sin tur leda till problem och missförstĂ„nd vid samarbete. Syfte: Det övergripande syftet med denna uppsats Ă€r att belysa de nationella skillnaderna angĂ„ende de olika företagskulturerna som prĂ€glar Danmark och Sverige. AvgrĂ€nsningar: Uppsatsen kommer endast att behandla de nationella skillnader som uppstĂ„r i affĂ€rssammanhang och sĂ„ledes utelĂ€mna social interaktion utanför affĂ€rslivet.

Detta examensarbete syftar till att analysera den rÀttsutveckling som skett med start i principfallet NJA 2005 s. 462, det s.k. Lundgren-mÄlet, och som inneburit att Högsta domstolen utdömt nationellt skadestÄnd för att gottgöra enskilda för den svenska statens krÀnkningar av Europakonventionens rÀttigheter. Den skadestÄndsrÀttsliga utveckling som skett i praxis vad det gÀller det offentligas ansvar för brott mot mÀnskliga rÀttigheter har sin grund i kravet pÄ effektiva nationella rÀttsmedel i Europakonventionens artikel 13. Genom Högsta domstolens praxis har Europakonventionen kommit att bli en allt viktigare skadestÄndsrÀttslig normkÀlla i svensk rÀtt och HD har i mer eller mindre alla sina domar i skadestÄndsrÀttsliga frÄgor under 2007 och 2008 refererat till konventionen.

Denna uppsats problematiserar huruvida en ledares kulturella bakgrund pÄverkar dennes arbete. I ett allt mer internationaliserat Europa ökar samarbeten mellan mÀnniskor och företag över de nationella grÀnserna i en ökande takt. Detta stÀller krav pÄ de ledare som skall samarbeta och samordna över nationella och kulturella grÀnser. Denna studie problematiserar det interkulturella ledarskapet och hur ledare stÀller sig till frÄgor angÄende anpassning och samarbete. DÄ det framgÄr av Hofstede att stora skillnader finns mellan Sverige och Frankrike syftar denna studie till att undersöka hur svenska- och franska ledares nationella och kulturella bakgrunder pÄverkar deras arbetsroll.Syftet med denna studie Àr att undersöka hur svenska och franska ledares interkulturella erfarenheter pÄverkar deras arbetsroll.