Barnkonvention som prÀglas av idén om barnets bÀsta har fÄtt stort gensvar i mÄnga lÀnder. Dokumentet har ratificerats av alla vÀrldens stater utom USA och Somalia och dÀrmed fick idén om barnets bÀsta och barnets rÀttigheter rÀttens stöd. Syftet med uppsatsen Àr en granskning av vad barnets bÀsta innebÀr, hur barnets bÀsta ses utifrÄn olika internationella och nationella perspektiv, vad domstolarna anser med barnets bÀsta och hur barnperspektivet tolkas. I arbetet anvÀndes juridisk metod och en jÀmförelse av begreppet barnets bÀsta i Sverige och Ryssland. Varför har svenska barn fina leksaker samtidigt som ryska barnhemsbarn fÄr klara sig pÄ 80 öre per dag? Det viktigaste Àr inte att lÀnderna ratificerat barnkonventionen utan hur den införlivats i nationella lagstiftningen.

Uppsatsen behandlar sma? staters mo?jligheter att uto?va inflytande inom EU. Detta a?r intressant da? en sto?rre del av de europeiska medlemsstaterna besta?r av mindre stater. Studiens empiri har varit till fo?r att belysa det svenska nationella arbetet kring organiserad brottslighet och utformandet av Stockholmsprogrammet, da? med ha?nsyn till att Sverige var ordfo?randeland i EU:s ministerra?d ho?sten 2009.

Denna studie syftar till att undersöka hur lÀrare i Ärskurs 6 upplever de nya nationella proven i Ärskurs 6.  Studien har genomförts genom intervjuer med lÀrare som Àr verksamma i Ärskurs 6 under hösten 2012 dÀr lÀrarnas generella uppfattning om de nationella proven samt hur proven pÄverkar lÀrarnas arbete har varit det centrala i undersökningen. I studien ingick sex stycken lÀrare frÄn tre olika lÀn i Sverige.I studien framgÄr det att lÀrarna har en positiv instÀllning till de nationella proven men upplever att det Àr vÀldigt tidskrÀvande att genomföra dem. LÀrarna anser Àven att proven Àr ett bra verktyg för att utvÀrdera deras egen undervisning, att ett gott resultat vid nationella proven innebÀr att man bedrivit en bra undervisning och att eleverna lÀrt sig det som de förvÀntas lÀra sig. Huruvida proven pÄverkar det dagliga arbetet i klassrummet sÄ Àr lÀrarna inte helt överens, men att de pÄverkar deras arbete pÄ ett eller annat sÀtt kan man tydligt se i studiens resultat.I analys och diskussion lyfts debatten om lÀraryrkets förÀndringar har lett till en intensifiering eller en professionalisering, i denna studie kan man se tendenser Ät bÄda hÄll och nÄgot svar pÄ den frÄgan ges inte. I studiens konstateras dock att lÀrarna har fÄtt ett utökat ansvar och i och med ett ökat ansvar sÄ skapas fler arbetsuppgifter vilket har medfört att lÀrarna i denna studie upplever att de inte hinner med sina arbetsuppgifter inom ramen för 45h/arbetsvecka..

Uppsatsen behandlar balansen mellan EG-rÀtt och nationell processrÀtt. Genom att göra en grundlig utredning av artikel 234 samt att utreda vilka grunder som fanns för det motiverade yttrande kommissionen riktade mot Sverige i anledning av svenska domstolars hantering av artikel 234 vill jag visa pÄ den beroendestÀllning som finns mellan nationella domstolar och EG-domstolen. Uppsatsen belyser ocksÄ de svÄrigheter ett system, som bygger pÄ förtroende och i stort sett saknar sanktioner, utsÀtts för nÀr det utmanas av nÄgon sida.De frÄgor som behandlas i uppsatsen Àr: Var den kritik som riktades mot Sverige avseende tillÀmpningen av artikel 234 befogad? Vilken betydelse hade den lagÀndring, som genomfördes efter kritiken, för kommissionens beslut att avsluta Àrendet? Har de lagstiftningsÄtgÀrder som genomfördes i samband med kritiken nÄgon effekt pÄ den faktiska tillÀmpningen av artikel 234 i svenska domstolar? Finns det sanktioner mot en medlemsstat om ett brott mot artikel 234 kan konstateras? Vilken betydelse har artikel 234 för det fortsatta samarbetet mellan EG-domstolen och de nationella domstolarna?EG-rÀtten Àr sedan Sveriges intrÀde i Europeiska unionen en del av den svenska rÀttsordningen. För att det EG-rÀttsliga systemet skall fungera förutsÀtts ett fungerande samarbete mellan EG-domstolen och de nationella domstolarna.

Abstract:Syftet med arbetet var att ta reda pÄ om invandrarelever har lÀttare för matematik Àn för svenska. Syftet formulerades utifrÄn tanken om att matematiken skulle vara enklare att behÀrska dÄ kravet pÄ sprÄket eventuellt inte var lika stort som i svenskan.Undersökningen genomfördes dels genom att undersökningspersonerna fick fylla i en enkÀt och dessutom tittade man pÄ undersökningspersonernas nationella prov i matematik och svenska som genomfördes i Äk 5 av de medverkande.Resultatet av detta arbete har varit svÄrt att redovisa dÄ detta arbete bygger pÄ en liten grund. UtifrÄn materialet som har funnits till hands kan man konstatera att eleverna sjÀlva anser att Àmnet svenska Àr lÀttare Àn Àmnet matematik. Vad som ligger bakom detta Àr svÄrt att fÄ fram utifrÄn materialet som finns tillgÀngligt..

SammanfattningSyftet med denna uppsats Àr att ge en historisk överblick över de svenska betygssystemen och att se pÄ hur begreppen kunskap, betyg och bedömning diskuteras i de nationella lÀroplanerna. I Sverige har vi haft tre olika betygssystem; det absoluta, det relativa och dagens mÄl- och kunskapsrelaterade. I det absoluta betygssystemet graderades betygen i form av bokstÀver och eleverna betygssattes i jÀmförelse med varandra. Betyg i ordning och uppförande sattes men togs bort i och med Lgr 69. Med Lgr 62 kom ett nytt betygssystem, det relativa, Àven hÀr betygssattes eleverna i relation till varandra.

Syftet med studien Àr att undersöka hur en skola för alla framstÀlls i 2011-Ärs skollag jÀmfört med 1985-Ärs skollag samt i 2011-Ärs lÀroplan, Lgr11, jÀmfört med 1994-Ärs lÀroplan, Lpo94. Empirin har begrÀnsats till de avsnitt som berör grundskolan ur perspektivet en skola för alla och elever i behov av sÀrskilt stöd, i de bÄda skollagarna och lÀroplanerna (endast kapitel 1). Analysen gjordes utifrÄn tvÄ av Faircloughs tre diskursdimensio­ner: text och diskursordning. I diskussionen anknyts till den tredje dimensionen: den sociala praktiken. Analysverktyget för diskursordningen var dels inspirerat av Asp-Onsjös (2006) aspekter av inkludering (rumslig, socialt och didaktiskt) dels av Perssons (2010) modell för analys av grundlÀggande demokrativÀrden.

Syftet med studien Àr att undersöka hur en skola för alla framstÀlls i 2011-Ärs skollag jÀmfört med 1985-Ärs skollag samt i 2011-Ärs lÀroplan, Lgr11, jÀmfört med 1994-Ärs lÀroplan, Lpo94. Empirin har begrÀnsats till de avsnitt som berör grundskolan ur perspektivet en skola för alla och elever i behov av sÀrskilt stöd, i de bÄda skollagarna och lÀroplanerna (endast kapitel 1). Analysen gjordes utifrÄn tvÄ av Faircloughs tre diskursdimensio­ner: text och diskursordning. I diskussionen anknyts till den tredje dimensionen: den sociala praktiken. Analysverktyget för diskursordningen var dels inspirerat av Asp-Onsjös (2006) aspekter av inkludering (rumslig, socialt och didaktiskt) dels av Perssons (2010) modell för analys av grundlÀggande demokrativÀrden.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka vilken plats ett nationellt prov skulle kunna ha i SamhÀllskunskap A. Vi försöker besvara hur ett nationellt prov kan pÄverka en likvÀrdig bedömning och det lokala frirummet. Eftersom nationella prov i SamhÀllskunskap inte undersökts tidigare har vi valt att utforma ett försöksprov och testa det pÄ en pilotgrupp. I utformandet och testandet mÄste hela tiden frÄgor som beaktar frirummet och likvÀrdighet diskuteras. Provets utformning innehÄller fyra delar; artikelsamling, lÀrarhandledning, prov och bedömningsmatris.

Denna uppsats har som syfte att undersöka vad som ligger bakom lÄgprisbolagens framgÄngar i flygbranschen och att se vilken strategi som de nationella flygbolagen vÀljer för att vÀnda en nedÄtgÄende trend. Arbetet söker svar pÄ hur förhÄllandena har Àndrats i flygbranchen de senaste Ären. Med utgÄngspunkt frÄn en fallstudie av Scandinavian Airlines och Ryanair jÀmförs de strategiska positionerna för lÄgprisbolag och nationella flygbolag..

PÄ regeringens uppdrag tillhandahÄller Skolverket provbanken, som Àr en del av det nationella provsystemet. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur och varför material frÄn provbanken i moderna sprÄk för steg 3 och 4 anvÀnds vid bedömning och betygssÀttning, samt hur lÀrare som inte anvÀnder provbanken bedömer och betygsÀtter. För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag valt att genomföra kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. Min analys visar att huvudsakligen anvÀnds provbankens material som slutprov för att bekrÀfta fÀrdighetsnivÄ, underlÀtta och stödja arbetet med bedömning och betygssÀttning. En bidragande anledning till anvÀndandet Àr att materialet ges samma legitimitet som de nationella proven.

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka i vilken utstrĂ€ckning och efter vilka principer eleverna i skolĂ„r 9 indelar sina texter i stycken, och hur eleverna markerar nytt stycke. Vidare studeras om det föreligger nĂ„gra skillnader eller likheter i kön vid styckeindelning och styckemarkering. Även styckeindelningen i förhĂ„llande till textens betyg studeras.Materialet bestĂ„r av 24 berĂ€ttande elevtexter frĂ„n det nationella provet för svenska i skolĂ„r 9, vĂ„rterminen 2004. Vid analysen av elevtexterna undersöks hur mĂ„nga stycken texten bestĂ„r av, vilken styckemarkering eleven anvĂ€nder, och vilka dispositionsprinciper, teman, referensbindningar och konnektivbindningar som finns och hur de relaterar till styckeindelningen.Resultaten visar att det enbart finns en ostyckad text i min studie, och jĂ€mförelser med tidigare studier tyder pĂ„ att eleverna generellt sett blivit bĂ€ttre pĂ„ styckeindelning. Antalet stycken i texterna varierar och kan relateras till textlĂ€ngd.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i Ärskurs nio. Det Àr totalt 24 elevtexter frÄn ett ersÀttningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna Àr skrivna av pojkar och tolv Àr skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fÄtt Àr att skriva en novell utifrÄn en bild.Syftet med detta arbete Àr att se eventuella skillnader i sÀttet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna Àr. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omstÀndigheter.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i Ärskurs nio. Det Àr totalt 24 elevtexter frÄn ett ersÀttningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna Àr skrivna av pojkar och tolv Àr skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fÄtt Àr att skriva en novell utifrÄn en bild.Syftet med detta arbete Àr att se eventuella skillnader i sÀttet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna Àr. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omstÀndigheter.

I skolans styrdokument stÄr det tydligt att eleverna ska utveckla sin förmÄga att kommunicera matematik samt anvÀnda lÀmpliga och korrekta begrepp. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka om gymnasieskolans elever har förstÄelse gÀllande matematiska grundbegrepp med avseende pÄ kommunikativ och funktionell förstÄelse samt se om det finns nÄgra skillnader mellan dessa. Med kommunikativ förstÄelse menas om eleverna kan förklara begrepp med egna ord och/eller med hjÀlp av figurer. Med funktionell förstÄelse menas om eleverna kan lösa uppgifter dÀr olika begrepp stÄr i fokus. För att undersöka detta valdes nio olika klasser ut och de fick vid olika tillfÀllen genomföra tvÄ prov som testade 12 grundlÀggande begrepp. PÄ det första provet skulle eleverna med egna ord eller figurer förklara de 12 begreppen.