Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i Ärskurs nio. Det Àr totalt 24 elevtexter frÄn ett ersÀttningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna Àr skrivna av pojkar och tolv Àr skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fÄtt Àr att skriva en novell utifrÄn en bild.Syftet med detta arbete Àr att se eventuella skillnader i sÀttet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna Àr. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omstÀndigheter.

Trakealkollaps Àr relativt ovanligt förekommande hos hÀstar men Àr nÄgot vanligare hos smÄvuxna ponnyraser. Sjukdomen har ett progressivt förlopp och Àr ofta lÄngt framskriden innan respirationssymtom som missljud, hosta och dyspné uppkommer. De tillgÀngliga behandlingsalternativen ger sÀllan tillfredsstÀllande resultat och prognosen vid höggradig kollaps med grava symtom fÄr anses som dÄlig. Syftet med den hÀr studien var att undersöka om och i sÄ fall i vilken grad trakealkollaps pÄverkar hÀstens anvÀndbarhet, detta gjordes genom att undersöka om det fanns nÄgon skillnad i arbetstolerans och lungfunktion mellan en grupp friska shetlandsponnyer och en grupp shetlandsponnyer med trakealkollaps. Den friska gruppen bestod av tio ponnyer och gruppen med kollaps av fyra ponnyer, varav tre hade trakealkollaps av grad 3 och en av grad 2.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i Ärskurs nio. Det Àr totalt 24 elevtexter frÄn ett ersÀttningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna Àr skrivna av pojkar och tolv Àr skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fÄtt Àr att skriva en novell utifrÄn en bild.Syftet med detta arbete Àr att se eventuella skillnader i sÀttet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna Àr. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omstÀndigheter.

Titel Got Event vs. Stockholm Globe Arena, en studie om Got Event i nationella mediesammanhang.Författare Markus Danielsson, Jakob PerssonKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, 15 hp. Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborg universitet.Termin Höstterminen 2008Handledare Magnus FredrikssonExaminator Ingela WadbringSidantal 37 sidor exklusive bilagaSyfte Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur stor uppmÀrksamhet Got Event och Stockholm Globe Arena fÄr i medier pÄ det nationella planet, och i vilka sammanhang medierna vÀljer att fokusera pÄ bolagen.Metod Kvantitativ innehÄllsanalys av nyhetsartiklar, samt en kvalitativ textanalys enligt Altheides etnografiska ECA- modell som anvÀnts för att ge en mer djupare beskrivning av en uppmÀrksammad hÀndelse.Material 179 nyhetsartiklar om Got Event, samt 18 nyhetsartiklar om Stockholm Globe Arena ur tidningsdatabasen presstext.Huvudresultat Resultatet visar att Got Event har en hög publicitet i jÀmförelse med Stockholm Globe Arena bÄde i nationell och regional press. Den publicitet som Got event fÄr pÄ ett nationellt plan kan dock ses som vÀldigt svagförhÄllandevis till den lokala pressen i Göteborg och samma gÀller för Stockholm Globe Arena.Den hÀndelse kring bolaget som har fÄtt störst medial uppmÀrksamhet pÄ det nationella planet Àr negativ för Got Event dÄ publiciteten har behandlat lÀktarolyckan pÄ deras fotbollsarena Valhalla IP..

The globalisation of the world is believed by some to homogenise individuals from different national cultures. However, the values and norms of an individual are deeply rooted in their national culture and are therefore difficult to change. Since birth these values and norms are learnt through interaction with others within a specific national culture. The differences in values of a national culture are shown in the cornerstones of the nation. These cornerstones are language, aesthetics, religion and social institutions.

Detta Àr en kvalitativ uppsats med syfte att ge en inblick i hur ett antal lÀroböcker och lÀrare valt att belysa Sveriges nationella minoritetssprÄk i Svenska B pÄ gymnasiet. Jag har analyserat fem lÀroböcker böcker i svenska, samtliga utgivna efter Är 2000. Analysen visade att alla analyserade böcker utom en har gett minoritetssprÄken mycket lite utrymme. Informationen i majoriteten av böckerna fokuserar pÄ vilka minoritetssprÄken Àr och vilka rÀttigheter de sedan 2000 erhÄllit. I tre av de analyserade böckerna nÀmns den historiska aspekten men informationen Àr ofta tagen ur sin kontext.

Syfte: Antalet tentander som skriver provet för revisorsexamen och högre revisorsexamen minskar. Vi vill genom vÄr undersökning titta nÀrmare pÄ varför inte fler avlÀgger revisors-examen samt söka efter de faktorer som vi tror kan pÄverka individens beslut om att avlÀgga provet.Metod: Undersökningen bygger pÄ en kvantitativ metod och för att öka tillförlitligheten gjorde vi Àven en kvalitativ undersökning. VÄrt empiriska material erhöll vi genom webbenkÀtundersökningar samt att vi genomförde tvÄ intervjuer. Materialet har vi sedan sammanstÀllt och de frÄgor som Àr av störst vikt för vÄrt arbete redovisar vi under empiri-avsnittet dÀr vi jÀmför de olika resultaten med varandra, utifrÄn detta analyserar vi vad de olika utfallen kan bero pÄ.Resultat & slutsats: Undersökningen visar att majoriteten av de revisorsassistenter som deltagit i vÄr undersökning har för avsikt att i framtiden avlÀgga revisorsexamen. Vi tror att de förÀndringar som hÄller pÄ och sker inom revisionsbranschen kan pÄverka revisors- ssistenternas beslut i huruvida de ska avlÀgga revisorsexamen eller inte.Förslag till fortsatt forskning: Att titta nÀrmare pÄ hur utfallet hade blivit om undersökningen genomfördes i flera lÀn eller i Norden.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i Ärskurs nio. Det Àr totalt 24 elevtexter frÄn ett ersÀttningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna Àr skrivna av pojkar och tolv Àr skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fÄtt Àr att skriva en novell utifrÄn en bild.Syftet med detta arbete Àr att se eventuella skillnader i sÀttet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna Àr. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omstÀndigheter.

Som en följd av de ekonomiska och politiska reformerna pÄ 1990-talet i Ryssland utökades möjligheterna för internationell handel och samarbete mellan Ryssland och andra lÀnder. NÀr lÀnder med olika nationella revisionssystem börjar samverka pÄ en internationell marknad förekommer kommunikations- och förtroendeproblem, vilka kan lösas genom tillÀmpning av ett dubbelt revisionssystem: nationellt och internationellt. De ryska lagarna om revisionsverksamhet ? 307-?3 7§ och ? 208-?? föreskriver vilka företag som Àr revisionspliktiga enligt bÄda standarderna. Det finns dock företag som inte Àr revisionspliktiga, men som frivilligt vÀljer att ha sin verksamhet reviderad.

Kvalitet Àr ett begrepp som inte lÄter sig definieras pÄ ett enkelt sÀtt. Syftet med denna studie Àr att undersöka svenska och finska rektorers uppfattningar av begreppet kvalitet.Datainsamlingen har skett genom intervjuer av svenska och finska grundskole- och gymnasierektorer. En fenomenografisk metod kombinerat med en kontextuell analys har anvÀnts vid bearbetningen av materialet.Undersökningens resultat bestÄr av en kategorisering av rektorernas uppfattningar. Kategoriseringen har skett i tre omgÄngar. I den tredje och sista analysen kunde tvÄ huvudkategorier av uppfattningar redovisas: resultat- och resursoptimering samt optimala arbetsprocesser.

I denna aktionsforskning utarbetas, anvÀnds och utvÀrderas en metod för muntliga prov i matematik A. De frÄgor som vi har arbetat utifrÄn gÀller valet av uppgifter, hur sjÀlva genomförandet av ett muntligt prov ska gÄ till samt hur man bedömer det muntliga provet..

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i Ärskurs nio. Det Àr totalt 24 elevtexter frÄn ett ersÀttningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna Àr skrivna av pojkar och tolv Àr skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fÄtt Àr att skriva en novell utifrÄn en bild.Syftet med detta arbete Àr att se eventuella skillnader i sÀttet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna Àr. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omstÀndigheter.

Sammanfattning. Syftet med den hÀr studien var att ta reda pÄ vad en grupp elever i skolÄr 6 visste om sina resultat i Àmnet svenska i skolÄr 5. Majoriteten av eleverna i gruppen har invandrarbakgrund. Syftet var ocksÄ att försöka ta reda pÄ om de hade nÄgon uppfattning om orsakerna till det resultat de fick. Studien gjordes med hjÀlp av en enkÀt med bÄde fria och fasta alternativ. Alla elever i tvÄ klasser, 31 elever, svarade pÄ enkÀten.

I denna uppsats studeras textuella drag i elevtexter som bedömts med högsta betyg pÄ de nationella proven i svenska pÄ gymnasiet. Proven som undersöks Àr frÄn tre olika Är; 1996, 2003 och 2013. Syftet Àr att se om det finns förÀndringar över tid bland de textuella drag som kan kopplas till kvalitet. Texturvalet spÀnner över bÄde en kursplansrevision och ett lÀroplansskifte.Kvantitativa och kvalitativa analyser utförs pÄ totalt 24 stycken elevtexter. De textuella variabler som undersöks Àr textlÀngd, ordlÀngd, andel lÄnga ord, meningslÀngd, lÀsbarhetsindex, ordvariationsindex, talsprÄksformer, styckeindelning, fundament samt inledning och avslutning.

Syfte: Syftet med studien Ă€r att undersöka Ă„tgĂ€rdsprogram frĂ„n Ă„r 2 upp till Ă„r 6 för att se om det ur Ă„tgĂ€rdsprogrammen gĂ„r att utlĂ€sa om de anvĂ€nds som ?levande dokument? i arbetet med att hjĂ€lpa elever att utveckla sitt matematikkunnande, samt i vilken utstrĂ€ckning de uppfyller kraven frĂ„n nationella föreskrifter och Ă€ven den undersökta kommunens ambitioner.FrĂ„gestĂ€llningar:- Hur beskrivs elevers matematiksvĂ„righeter i Ă„tgĂ€rdsprogrammen?- Vilka stödĂ„tgĂ€rder sĂ€tts in?- Hur utvĂ€rderas och följs de insatta Ă„tgĂ€rderna upp?Teori: ÅtgĂ€rdsprogrammen har tolkats utifrĂ„n en hermeneutisk tolkning. Metod: Studien Ă€r en fallstudie av en kommun i vĂ€stra Sverige. Empirin i undersökningen bestĂ„r av Ă„tgĂ€rdsprogram frĂ„n tio elever som haft Ă„tgĂ€rdsprogram frĂ„n Ă„r 2 till Ă„r 6. Resultat: Det som framkom i studien var att ofta hade eleverna samma svĂ„righeter i deras olika Ă„tgĂ€rdsprogram.