Sökresultat:
1951 Uppsatser om Nationella minoritetssprćk - Sida 49 av 131
"En skola för (nÀstan) alla"
Inkludering Àr ett vÀrldsomspÀnnande koncept att strÀva efter i skolundervisningen men kan detta uppnÄs nÀr undervisningen inte kan göras lika för alla? För att fÄ en bÀttre bild över var dagens forskning Àr pÄ vÀg angÄende specialpedagogiska behov och inkludering har vi studerat en mÀngd artiklar, rapporter och avhandlingar, nationella som internationella. Utmaningen för dagens och morgondagens lÀrare Àr att förutom att kraven pÄ att en likvÀrdig utbildning ska uppnÄs förvÀntas lÀrarna Àven ta hÀnsyn till allas unika förutsÀttningar och behov. Detta dÄ lÀrarna ska möta ett ökat antal elever med inlÀrningsproblem och dilemmat hur de ska inkluderas eller exkluderas frÄn klassrummet.Den hÀr studien ger lÀsaren en idé om det dilemma skolor runt vÀrlden försöker lösa och resultaten pekar pÄ att ytterligare forskning Àr nödvÀndig eftersom vi inte kan lösa dagens och morgondagens problem med gÄrdagens metoder..
LÀrares erfarenheter av validering pÄ Komvux
Thor,Cecilia och Thor Kristina (2006) LÀrares erfarenheter av validering pÄ Komvux. ( TeatcherŽs experience of assessment at Komvux). Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen 60p, Malmö Högskola.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad lÀrare,som arbetar med validering inom omvÄrdnadsprogrammets flexibla vuxenutbildning,har för erfarenheter av dagens valideringsprocess pÄ Komvux.Vi vill ocksÄ ta reda pÄ om de har nÄgra förslag pÄ förÀndringar eller förbÀttringar gÀllande valideringsprocessen.Vi har intervjuat nio lÀrare som arbetar pÄ tre olika Komvuxskolor.Resultatet visar att mÄnga lÀrare vill flytta valideringsprocessen frÄn skolmiljön till den kliniska verksamheten.De anser ocksÄ att sjÀlva bedömningen av en individs kunskaper bör ske individuellt men sjÀlva sjÀlvskattningen kan göras i grupp.Vidare menar lÀrarna att svenska sprÄket har stor betydelse i valideringssammanhang.Nationella riktlinjer och nationell valideringsutbildning Àr nÄgot som vissa lÀrare anser vara viktigt för att fÄ en likvÀrdighet i valideringsprocessen..
Miljöbilspremien: ett effektivt ekonomiskt styrmedel?
Den svenska miljöpolitiken innehÄller höga mÄl för reducering av koldioxid de nÀrmaste Ären. Om dessa mÄl skall nÄs behövs effektiva styrmedel. En miljöbilspremie infördes 1 april 2007 och har till uppgift att höja incitamenten för individer att vÀlja en miljöklassad bil istÀllet för ett fordon med högre koldioxidutslÀpp. Ett antal nationella styrmedel för att minska bilismen verkar tillsammans med miljöbilspremien, t.ex. koldioxidbaserad fordonskatt.
ReligionsÀmnet och samhÀllet. : En komparativ studie om kursplanerna i religionskunskap i Lgr69 och Lgr11
Den hÀr uppsatsen undersöker om styrdokumenten och förskolornas arbetsmetoder har stöd i forskningen vad gÀller sprÄkkunskaper, sprÄkutveckling och kognition hos tvÄsprÄkiga barn. I uppsatsen presenteras en litteraturöversikt för att sammanfatta nÄgra forskningsresultat nationellt och internationellt, samt en empirisk studie omfattande fyra kommuner i Uppsala lÀn, dÀr syftet Àr att undersöka mer konkret hur kommunerna arbetar med modersmÄlsstöd i förskolorna. En del av uppsatsen undersöker ocksÄ möjligheten för modersmÄlsstöd i de nationella minoritetssprÄken.Litteraturen visar att mÀngden input Àr viktig vad gÀller sprÄkkunskaper i allmÀnhet, samt att risken Àr stor för sprÄkbyte ifall det inte finns nÄgot stöd utifrÄn för att stötta utvecklingen av ett minoritetssprÄk i ett majoritetssprÄksamhÀlle. Resultatet av kommunstudien visar att kommunerna har svÄrt att följa styrdokumenten fullt ut i frÄga om att barn med annat modersmÄl ska kunna utveckla sitt modersmÄl. Inputen riskerar att bli vÀldigt begrÀnsad, sÄ som de undersökta kommunerna arbetar med modersmÄlsstödet idag..
Komparativ studie av de nordiska lÀndernas energiprestandakrav vid nybyggnation av bostÀder: En studie av byggregler och energiklassificeringssytem
I detta examensarbete görs en jÀmförelse mellan de Nordiska lÀndernas energikrav och klassificeringssystem för flerbostÀder. Syftet Àr att utreda hur de olika nationella kraven styr i respektive land, och om det Àr möjligt att jÀmföra lÀndernas energiprestandakrav pÄ ett rÀttvist sÀtt.Europaparlamentet har tillsammans med Europeiska unionens rÄd antagit direktiv om byggnaders energiprestanda som anger vilka mÄl som medlemslÀnderna ska uppnÄ. Syftet Àr att minska utslÀpp av vÀxthusgaser, öka andelen förnybar energi och skapa högre energieffektivitet. Dock Àr det upp till varje enskilt land att bestÀmma hur de ska klara mÄlen, vilket gör att landets byggnormer och egen lagstiftning pÄverkar dess implementering. DÀrmed ser lÀndernas energikrav vÀldigt olika ut, trots att de Àr baserade pÄ samma EU direktiv.
LĂ€roboken i grundskolan
Anledning till undersökningen var det dÄliga resultatet i Àmnet fysik som presenteras i Den Nationella UtvÀrderingen av grundskolan Nu 03 (Skolverket, 2004). Dessutom ger mÄlstyrnings lÀroplaner stor frihet till lÀrarna att planera undervisningen och att vÀlja arbetsmetoder och stoff vilket förutsÀtter vid lÀrobokskunskap hos lÀrarna. Arbetet handlar om hur viktig fysikboken Àr för grundskollÀrare och elever, hur lÀraren anvÀnder lÀroböcker samt lÀrarens uppfattning om en bra fysikbok. Arbetet bygger pÄ kvalitativa intervjuer med no lÀrare pÄ min partnerskola.
Undersökningen har visat att lÀroboken Àr viktig, ger stöd och underlÀttar arbetet för bÄde lÀraren och eleven och att det behövs ett samarbete mellan skolorna och lÀroboksförlag för att kunna komma fram till en bra lÀrobok som tillgodoser lÀrarens och elevens behov. Dessutom har undersökningen visat att dagens lÀrare inte har fÄtt tillrÀckligt med kunskap genom sin utbildning vad gÀller att bedöma och anvÀnda lÀroböcker.
Attityder till NO
Uppsatsen handlar om attityder till naturvetenskap. Syftet med min undersökning Àr att ta reda pÄ vilken definition pedagogerna hade av NO, vilka attityder som pedagogerna ansÄg fanns hos pedagogerna sjÀlva, deras kollegor och deras elever i grundskolans tidiga skolÄr samt vilket förhÄllningssÀtt pedagogerna hade till lÀrande i NO. Jag intervjuade fem pedagoger i skolÄr F-6 och analyserade deras svar för att fÄ fram likheter och skillnader genom tillÀmpning av en fenomenografisk analys. Resultatet visade att definitionen av NO var snarlik hos samtliga respondenter samt att de var intresserade av NO och menade att det var viktigt. PÄ grund av att det Àr ett svÄrt Àmne och eftersom kÀrnÀmnena som mÀts genom nationella prov ofta gÄr före NO bedrivs inte sÄ mycket naturvetenskaplig undervisning i grundskolans tidiga skolÄr.
Rullstolsburna personers erfarenheter av allmÀnna transportmedel.
I dagens samhÀlle krÀvs det ofta att resa för att kunna utföra olika aktiviteter. DÄ Àr det viktigt att möjligheten att resa Àr lika för alla medborgare i samhÀllet. Regeringen har som mÄl i den nationella handlingsplanen att till 2010 göra Sverige tillgÀngligt för alla medborgare. Syftet med studien var att beskriva rullstolsburna personers erfarenheter av allmÀnna transportmedel. Undersökningsgruppen bestod av fem kvinnor som var rullstolsburna och bosatta i Norrbotten.
Stadsplanering under efterkrigstiden! Hur har stadsdelen Ryd i Linköping vuxit fram?
Detta arbete Àr en undersökning av hur Ryd planerades under 1960-70-talet. Jag pÄvisar var Ryd har fÄtt sina influenser ifrÄn, bÄde internationella och nationella. Jag prövar och jÀmför och kommer fram till att Ryd Àr en s.k. grannskapsenhet. Detta begrepp introducerades i Sverige pÄ 1940-talet frÀmst influerat frÄn England och delvis tyskland.
Provkonstruktion för nÀtet : Validerat med BloomŽs reviderade taxonomi
Att skapa rÀttvisa prov Àr nÄgot av det svÄraste som finns för alla lÀrare. Denna rapport redogör för ett undervisningsförsök i att praktiskt anvÀnda BloomŽs reviderade taxonomi för att validera frÄgorna till ett prov, som byggs upp för och genomförs pÄ dator. Undersöknings-gruppen utgörs av mina elever som lÀser kursen programmering A pÄ gymnasienivÄ. En norsk undersökning har tidigare visat att pojkars provresultat höjs om proven utförs pÄ dator, vilket ocksÄ visade sig bli resultatet i min undersökning. Men till skillnad frÄn den norska undersökningen sÄ ökade ocksÄ flickornas resultat i min undersökning.
GrÀnsöverskridande hasardspel pÄ internet : ? kompatibelt med den svenska lotterilagen och EU-rÀttens bestÀmmelser om fri rörlighet för tjÀnster?
I Sverige Àr det förbjudet att bÄde anordna och frÀmja deltagande i hasardspel om inte tillstÄnd har meddelats. Genom att kontrollera spelverksamheten, efterstrÀvas en sund och sÀker spelmarknad utan privata vinstintressen, dÀr de bakomliggande skyddsintressena (att skydda konsumenter, att förhindra brott, att motverka sociala och ekonomiska skadeverkningar samt att styra överskottet) ska tillgodoses. I Sverige Àr det endast Svenska Spel och ATG som har tillstÄnd att tillhandahÄlla hasardspel över internet, men trots det bÄde tillhandahÄller och frÀmjar spelleverantörer som Àr etablerade i andra medlemsstater hasardspel över internet pÄ den svenska marknaden, vilket aktualiserar frÄgan huruvida EU-rÀtten ger nÄgot stöd för sÄdant grÀnsöverskridande hasardspel.Hasardspel faller in under bestÀmmelserna om fri rörlighet för tjÀnster förutsatt att spelleverantören Àr etablerad i en annan medlemsstat Àn mottagaren av tjÀnsten. Denna frihet kan begrÀnsas pÄ grund av tvingande skÀl av allmÀnintresse sÄsom exempelvis konsumentskydd, uteslutande av privata vinstintressen och förhindrande av brott. Med anledning av de kulturella och moraliska skiljaktigheter som föreligger mellan medlemsstaterna, har EU-domstolen tillerkÀnt de nationella myndigheterna ett stort utrymme att sjÀlva avgöra vad som krÀvs för att skydda medborgarna.
AngÄende processer som underligger stimulifamiljaritet i episodisk namnigenkÀnning
I föreliggande studie undersöktes episodisk igenkÀnning av namn och dess relation till tvÄ olika former av pre-experimentell kunskap, namnfrekvens och celebritet. Frekvens operationaliserades som antalet trÀffar i den nationella telefonkatalogen och celebritet som antalet trÀffar i massmediala webbsidor. Fyrtiosju studenter deltog i ett episodiskt igenkÀnningstest i en mixed modell design, dÀr 192 namn anvÀndes, vilka kombinerades till fyra olika grupper som variationer av de tvÄ faktorerna. Mellangruppsvariabeln var ökad uppmÀrksamhet för celebritet för den ena gruppen dÀr fpp instruerades att bedöma namn som celebra eller icke celebra, och ökad uppmÀrksamhet för frekvens för den andra dÀr fpp instruerades att bedöma namn som vanliga eller ovanliga. Celebritet var positivt och frekvens negativt associerat med korrekt igenkÀnning, och resultatet gav upphov till en generalisering av ordfrekvenseffektens förklaring till namn, varpÄ en namnfrekvenseffekt presenterades.
EU-lÀndernas suverÀnitet pÄ direktbeskattningsomrÄdet : SjÀlvbestÀmmande med inskrÀnkningar
Medlemskapet i EU har för de stater som valt att deltaga inneburit en inskrÀnkning av suverÀniteten, dvs sjÀlvbestÀmmanderÀtten, pÄ flera omrÄden. Syftet med denna uppsats Àr att studera hur detta medlemskap har pÄverkat medlemsstaternas suverÀnitet pÄ direktbeskattningsomrÄdet. I vÄr studie har vi utgÄtt ifrÄn frÄgestÀllningarna om vem som har befogenhet att harmonisera medlemsstaternas nationella lagstiftningar pÄ detta omrÄde, vilken inverkan EG-domstolen (EGD) och de gemenskapsrÀttsliga principerna har pÄ suverÀniteten samt vilken möjlighet medlemsstaterna har att rÀttfÀrdiga lagstiftning som strider mot gemenskapsrÀtten.Den kanske viktigaste grundstenen i den Europeiska Unionen Àr skapandet av den gemensamma marknaden. Enligt fördraget om upprÀttandet av den Europeiska Gemenskapen krÀver en fungerande gemensam marknad att alla hinder för nyttjandet av de grundlÀggande friheterna tas bort. För att detta mÄl ska uppnÄs krÀvs enligt fördraget bl a att de nationella direktbeskattningslagstiftningarna harmoniseras i den utstrÀckning det Àr nödvÀndigt.
Miljöundervisningen i Är 7-9 FrÄn styrdokument till lÀrare
Denna uppsats reder ut vilken grund miljöundervisningen i grundskolans senare del har att stÄ pÄ i form av formuleringar i internationella och nationella styrdokument. Har lÀrarna kÀnnedom om dessa dokuments skrivningar om miljö? Uppsatsen ska ocksÄ reda ut vilka aktörer i form av myn-digheter och miljöorganisationer som finns inom miljöundervisningen och om lÀrarna anvÀnder sig av dessa. Dessutom undersöks vad inom miljö som tas med i miljöundervisningen och hur vÀl detta stÀmmer överens med Agenda 21. Arbetet har utförts med en litteraturstudie och en enkÀtundersökning.
Motst?nd och subjektskapande p? kvinnof?ngelset ?Stampen? under tidsperioderna 1885?1895 och 1896?1909
Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.