Sökresultat:
1951 Uppsatser om Nationella minoritetssprćk - Sida 47 av 131
Talar du LunarStormska? : En undersökning om chattsprÄk
Talar du LunarStormska? Àr en sociolingvistisk C-uppsats av Alexandra Ohlén vid Karlstads universitets lÀrarprogram med inriktning gymnasiet, höstterminen 2004.Uppsatsen beskriver Internet-fenomenet chattande och dess historiska bakgrund, identifierar och definierar olika typer av chattande och beskriver de forum för chattande som Àr populÀra bland svenska ungdomar Är 2004. Mot bakgrund av de farhÄgor som i mÄnga sammanhang framkommit om att anvÀndande av Internet och chattande kan pÄverka ungdomars skriftsprÄk negativt diskuteras chattsprÄket ur ett lingvistiskt perspektiv.Med hjÀlp av en enkÀtundersökning genomförd i en gymnasieskola under hösten 2004 och en tidigare enkÀt med delvis samma innehÄll frÄn 2002 beskrivs ungdomarnas chattvanor med hÀnseende till omfattning, syfte etc. Genom att jÀmföra elevernas resultat vid de senaste nationella proven i svenska med den tid de uppger sig lÀgga ner pÄ chattande undersöks huruvida chattande pÄverkar elevernas förmÄga att hantera svenska sprÄket..
Kvinnligt chefskap ? Utmaning eller problem? : En fallstudie om faktorer som pÄverkar kvinnor i sitt ledarskap
Idag Àr det mÄnga kvinnor som Àr verksamma inom arbetsmarknaden men dem ses inte sÄ framgÄngsrika inom chefspositioner. Det Àr olika företagsfaktorer som Àr avgörande i det fallet. Syftet med det hÀr arbetet Àr att kartlÀgga de mest viktigaste företagsfaktorer som gör det svÄrt för kvinnor till högre chefspositioner. För att uppnÄ syftet i det hÀr arbetet, anvÀnds en kvantitativ undersökning. Eftersom vissa yrke Àr stereotypiskt för mÀn och kvinnor har respondenterna valts i ett teknik baserad företag (manlig stereotyp) och service och kultur baserad företag ( kvinnlig stereotyp).Resultatet av undersökningen visar att i Sverige finns fortfarande stereotypisering av yrke, den Àldre generationen som sitter i företagens lednings grupper har en maskulin kultur, kvinnor förvÀntas inte att agera sÄ auktoritÀra samt att svenska företagens kultur skiljer sig frÄn den svenska nationella kulturen..
Att leda i lag
Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ intervjustudie av fyra skolledare med
gemensamt ansvar för verksamhet frÄn förskola till Ärskurs nio. Syftet med
undersökningen Àr att lÄta nÄgra skolledare i en teamorganisation beskriva sin
verksamhet ur nÄgra olika perspektiv. Resultaten har stÀllts mot
samhÀllsvetenskapliga teorier kring reciproka utvecklingsmiljöer och en teori
om skola som organisation och institution. Resultatet pekar pÄ hur
omvÀrldsfaktorer i kombination med entreprenöriell förmÄga skapat ett frirum
för gemensamma arbetsformer i ett ledningsteam för skola och förskola. I
teamledarrollen kombineras juridiska aspekter pÄ rektorsuppdraget med en mer
systemorienterad syn pÄ ledarskap för utveckling av verksamheten.
Den nationella IT-strategin och dess implementering vid Karlskrona kommun
Syftet med studien Àr att fördjupa förstÄelsen för tjÀnstemÀnnens syn pÄ deras
organisations möjligheter att tillhandahÄlla offentliga e-tjÀnster samt deras
uppfattning om arbetsinnehÄll har förÀndrats i samband med implementering av
e-tjÀnster. Fokus riktas mot tjÀnstemÀn vid Karlskrona kommun. I den hÀr
studien har vi valt att anvÀnda hermeneutiska perspektivet och metodologiskt
tillvÀgagÄngssÀtt bestÄende av kvalitativa intervjuer bÄde enskilda- och i
fokusgruppintervjuer.
Resultaten visar att tjÀnstemÀn kopplar utveckling av e-tjÀnster till ökad
effektivitet pÄ individnivÄ och ett sÀtt att öka service till medborgare pÄ
organisationsnivÄ. Informanterna upplever att medborgarna driver
utvecklingen framÄt, men ingen av dem uppger att de kÀnner till om nÄgon
e-tjÀnst som tagits fram pÄ initiativ av medborgare som lett fram till
IT-implementering.
Konsekvenser pÄ den svenska arbetsmarknaden nÀr produktion flyttar till lÄgkostnadslÀnder
Syftet med studien Àr att undersöka om det kan skapas fler arbetstillfÀllen inom forskning och utveckling pÄ den nationella arbetsmarknaden nÀr hela eller delar utav den inhemska produktionen flyttar utomlands. För att undersöka varför företag flyttar sin produktion utomlands har jag tagit mig till hjÀlp av fem fallföretag. Vidare har jag undersökt vilka lÀnder företagen vÀljer att flytta till samt de faktorer som pÄverkar beslutet. Avslutningsvis har jag genom en modifierad version av Romers modell undersökt om fler arbetstillfÀllen inom forskning och utveckling kan skapas nÀr produktionen flyttar utomlands..
Avtalslagen - finns behov av förÀndring?
MÄlet med denna uppsats var att undersöka om den svenska avtalslagen Àr i behov av förÀndring och behöver bli mer internationell. Uppsatsen har undersökt vilka internationella avtalsrÀttsliga alternativ som finns att tillgÄ samt det pÄgÄende arbetet inom EU angÄende en gemensam europeisk civillag. Vid författandet av uppsatsen har utgÄngspunkten varit den svenska avtalsrÀtten och vad som Àr bÀst för Sverige. Materialet som frÀmst anvÀnts har bestÄtt av bÄde internationell och nationell lagtext och doktrin. Sverige har Àn sÄ lÀnge klarat sig med den nationella avtalslagen.
EU-identitet i mÄngfaldens tecken - en litteraturstudie om skapande och vidmakthÄllande av en EU-identitet
VÄrt syfte med uppsatsen Àr att undersöka hur EU kan skapa eller vidmakthÄlla en gemensam identitet för hela unionen. Detta gjordes utifrÄn antagandet att en sÄdan EU-identitet Àr en form av kollektiv identitet och formas i ett förÀnderligt samhÀlle. Undersökningen gjordes i form av en litteraturstudie kring de tre begreppen kollektiv identitet, nationell identitet samt organisationsidentitet. Det kollektiva identitetsskapandet studerades mot bakgrunden av ett förÀnderligt samhÀlle, dÀr kollektiv identitet ses som en förutsÀttning för gruppers och samhÀllens fortlevnad och skapas i sociala sammanhang.I bearbetningen av materialet försökte vi dra paralleller mellan EU:s ÄtgÀrder för att skapa eller vidmakthÄlla EU-identiteten samt de ÄtgÀrder som traditionellt anvÀnds pÄ nationell- respektive organisationsnivÄ. Nationella identiteter skapas via uppifrÄn styrda projekt med statsmakten som initiativtagare.
De mÄste visa att de bryr sig : En studie om motivation pÄ gymnasiesÀrskolans nationella program
Fenomenet motivation och sÀrskolan ur ett inifrÄnperspektiv d.v.s. ur ett elevperspektiv Àr ett tÀmligen outforskat omrÄde. Den hÀr undersökningen försöker belysa vad ungdomar pÄ ett nationellt program pÄ gymnasiesÀrskolan berÀttar om sin skolgÄng, hur de upplever kÀnslan av motivation samt vad de upplevelser som motiverande. Empirin utgörs av 4 kvalitativa intervjuer med elever, dÀr informanterna berÀttat om sina upplevelser av motivation och sÀrskolan. Med hjÀlp av livsvÀrldsfenomenologin och hermeneutiken har resultaten tolkats och analyserats.
RÀtten till rÀttvisa - om flyktingars tillgÄng till rÀttssystemet i Sydafrika
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om rÀtten att föra talan inför rÀtta, enligt artikel 16 i FN:s flyktingkonvention, verkstÀllts pÄ ett effektivt sÀtt i Sydafrika. RÀtten att föra talan inför rÀtta Àr intressant att analysera eftersom den ofta Àr förutsÀttningen för att förverkliga andra mÀnskliga rÀttigheter och spelar en central roll för ett fungerande rÀttssamhÀlle. Det Àr vidare intressant att se hur rÀttigheten implementerats i ett land som Sydafrika. Det var relativt nyligen som landet demokratiserades och befriades frÄn tiden med apartheid. Den nya konstitutionen Àr i dag starkt prÀglad av landets historia och sÀtter ett tydligt fokus pÄ mÀnskliga rÀttigheter.
Globala ledarskapsstrategier - fungerar de? : En studie om kultur i ledarskap
Denna studie a?mnar utva?rdera huruvida globala gemensamma ledarskapsstrategier har genomslagskraft i globala organisationer med besta?mda tankar och ide?er kring hur ledarskapet bo?r se ut. Problematiseringen har sin grund i hur olika nationella kulturer som globala organisationer verkar inom pa?verkar ledarskap och pa? sa? sa?tt acceptansen av strategier som ska vara allma?ngiltiga och ena kulturerna. Underso?kningen baseras pa? en fallstudie, da?r man har intervjuat ledare i Sverige, England och Spanien inom samma organisation.
Nya lÀroplaner ger nya lÀromedel, eller? : En geografilÀromedelsanalys
Syftet med examensarbetet Àr att granska lÀromedel utifrÄn överensstÀmmelse med gÀllande nationella lÀroplaner, lÀroböckers uppbyggnad samt behandling av komplexa frÄgor. I examensarbetet har samtliga lÀroböcker för gymnasiekurserna geografi 1 och geografi 2 granskats. LÀromedelsanalysen bygger pÄ tidigare forskning samt tidigare anvÀnda metoder gÀllande lÀromedelsanalyser. Resultatet i undersökningen visar att lÀroböckerna för kurserna geografi 1 och geografi 2 överensstÀmmer till större del med kursplanerna, dock finns det nÄgra fÄ brister i lÀroböckernas innehÄll. Resultatet visar Àven att det finns likheter och skillnader i lÀroböckernas uppbyggnad samt hur lÀroböckerna behandlar komplexa geografiska frÄgor.
Förenklade regler i ABL : För smÄ privata aktiebolag
Den som vill bedriva nÀringsverksamhet i Sverige kan vÀlja mellan olika bolagsformer, dÀribland enskild firma, handelsbolag eller aktiebolag. Det finns tvÄ typer av aktiebolag, privata och publika, de regleras av bestÀmmelserna i aktiebolagslagen och aktiebolagsförordningen. BestÀmmelserna i dessa författningar hÀrstammar till viss del frÄn de bolagsrÀttsliga direktiv som EU har beslutat ska gÀlla inom unionen.Det sker stÀndiga förÀndringar pÄ bolagsrÀttens omrÄde, bÄde avseende de gemenskapsrÀttsliga reglerna frÄn EU och de nationella bestÀmmelserna i Sverige. Europeiska kommissionen har ansett det som nödvÀndigt att Àven se över samtliga bolagsdirektiv för att underlÀtta det administrativa arbete som Äligger, framförallt, mindre bolag inom unionen. Kommissionen ansÄg Àven i samma utredning det angelÀget att varje medlemsstat sÄg över deras nationella regelverk för att minska den administrativa bördan för smÄ bolag.Sveriges regering utfÀrdade i september 2007 ett direktiv till syfte att minska den administrativa bördan och skapa enklare regler för smÄ privata aktiebolag.
I fÀrd med att erövra sprÄket : -effekterna av genrepedagogisk undervisning
Denna systematiska litteraturstudie undersöker vad genrepedagogiken och/eller SFL kan ge.Syftet med studien Àr att undersöka vilka effekter genrepedagogiken och/eller SFL ger utifrÄndet som kallas för Sydneyskolan. Studier som inkluderas Àr bÄde nationella och internationellaoch undersöker bÄde första- och andrasprÄksundervisning. Effekter som pÄtrÀffats i dennastudie Àr följande; eleverna har utvecklat sitt ordförrÄd, ett metasprÄk nÀr de talar om sprÄk,sina texters sprÄkliga drag och genrestruktur samt sin attityd till skrivande. Förutom effekternavisade ocksÄ studien vad som direkt pÄverkar effekterna av genrepedagogiken och/eller SFL sÄsom tiden och stöttning. Resultatet gör det möjligt för oss att se genrepedagogiken som enfördelaktig pedagogik att anvÀnda sig av i de svenska klassrummen dÄ det pÄ flera sÀtt ÀrsamstÀmmigt med de svenska styrdokumenten.
Införande av standardsystem : Oplanerade och planerade anpassningar i smÄ och medelstora verksamheter
I företagsvÀrlden blir standardsystem ett allt mer förkommande val vid anskaffning av nya affÀrssystem.Utredningen behandlar applikationskategorin löneberÀkningar som Àr nationellt beroende. Det Àr en kategori som styrs av avgifter och lagar som Àr nationella och krÀver regelbundna uppdateringar. Det begrÀnsar leverantörer av systemet till den svenska marknaden men stoppar ocksÄ leverantörer att slÄ sig in pÄ den internationella marknaden.Syftet med utredningen var att undersöka om det uppstod oplanerade anpassningar, förÀndringar i verksamheten eller standardsystemet, för de verksamheter som anskaffade standardiserade lönesystem, varför de uppstod och hur de kan ÄtgÀrdas.Intervjuer genomfördes med bÄde kunder och leverantörer av standardiserade lönesystem. Med intervjuresultaten kunde vi jÀmföra kunders och leverantörers Äsikter om anpassningar samt se skillnader mellan kunderna. Resultaten av vÄr kvalitativa utredning visar pÄ att kunder av systemet inte behöver göra anpassningar eftersom branschen Àr vÀldigt styrd.
Bedömning av mÄluppfyllelse : En studie av lÀrares bedömningsarbete av elever i Ärskurs fem.
Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare, i den för studien valda kommunen, gÄr till vÀga nÀr de gör bedömning av elevers mÄluppfyllelse i Ärskurs fem. Samt om detta arbete skil-jer sig beroende pÄ vilket Àmne det handlar om.Ett ytterligare syfte Àr att undersöka om det finns nÄgon skillnad i mÄluppfyllelsen mellan pojkar och flickor.Studien har bedrivits utefter en kvalitativ metod dÀr intervjuer med verksamma lÀrare anvÀnts som empiriskt material för skapa sig en bild av hur det fungerar i verkligheten.Tidigare forskning har i resultatet vÀvts samman med vad den empiriska studien gett och skapar en bild av hur olika det kan se ut inom en kommun.Resultatet visar att det rÄder skillnad i lÀrares sÀtt att arbeta med mÄl och bedömning, det tycks finnas vissa samband med ett gott pedagogiskt ledarskap och tid för diskussion. Vidare uppvisar resultatet att det förekommer viss skillnad i pojkars och flickors mÄluppfyllelse..