Rätten till rättvisa - om flyktingars tillgång till rättssystemet i Sydafrika
Syftet med denna uppsats är att undersöka om rätten att föra talan inför rätta, enligt artikel 16 i FN:s flyktingkonvention, verkställts på ett effektivt sätt i Sydafrika. Rätten att föra talan inför rätta är intressant att analysera eftersom den ofta är förutsättningen för att förverkliga andra mänskliga rättigheter och spelar en central roll för ett fungerande rättssamhälle. Det är vidare intressant att se hur rättigheten implementerats i ett land som Sydafrika. Det var relativt nyligen som landet demokratiserades och befriades från tiden med apartheid. Den nya konstitutionen är i dag starkt präglad av landets historia och sätter ett tydligt fokus på mänskliga rättigheter. Men trots detta och trots att det gått mer än ett decennium sedan landet ratificerade på FN:s flyktingkonvention (1996) är rättigheten att föra talan inför domstol endast en illusion för många flyktingar i Sydafrika i dag. I denna uppsats kommer jag att analysera vilka tillämpningsproblemen med artikel 16 varit och undersöka om det finns några möjligheter till att förbättra situationen. Uppsatsen är uppdelad i fyra delar. I den första delen ges en bakgrund till den internationella flyktingrätten. Här beskrivs orsaker till att människor flyr och vart de flyr. Vidare kommer jag i denna del redogöra för framväxten av begreppet flykting i internationella överenskommelser, rätten till asyl, hur flyktingars rättigheter skyddas samt vilka övervakningssystem för mänskliga rättigheter som finns. I den andra delen kommer jag sedan att gå in på den specifika rättigheten som behandlar tillgång till rättsystemet. Jag kommer här att beskriva framväxten av den rörelse som drivit frågan framåt, samt förklara rättighetens innehåll. Den tredje delen fokuserar på Sydafrika. Efter en kort allmän beskrivning om flyktingsituationen i landet beskrivs den multilaterala regleringen som gäller i landet genom de avtal som Sydafrika ratificerat. Vidare följer sedan en redogörelse för den regionala reglering som gäller i Sydafrika i form av avtal och samarbeten med staterna inom SADC (The Southern African Development Community) och AU (Afrikanska unionen). Till sist beskrivs den nationella regleringen. Här kommer jag även att behandla civilsamhällets roll för flyktingars rättigheter, eftersom både NGO:s (Non-Governmental Organizations) och CBO:s (Community Based Organizations) spelar en central roll för flyktingfrågan på det nationella planet och på många sätt intar en unik ställning internationellt sett. I den fjärde och avslutande delen kommer slutligen tillgången till rättssystemet för flyktingar i Sydafrika att analyseras.