För nĂ€rvarande Ă€r miljö- och etikfrĂ„gor i stort fokus, och allt fler företag börjar producera hĂ„llbarhetsredovisningar. Även antalet företag som lĂ„ter sin hĂ„llbarhetsredovisning bli granskad av nĂ„gon utomstĂ„ende ökar. Förekomsten att granska sin hĂ„llbarhetsredovisning varierar dock kraftigt mellan olika lĂ€nder.Det kan finnas flera olika orsaker till varför företagen vĂ€ljer att granska sina hĂ„llbarhetsredovisningar. Tidigare studier menar att valet att hĂ„llbarhetsredovisa kan kopplas till teorier sĂ„ som legitimitetsteorin, intressentteorin och agentteorin. Andra aspekter som kan pĂ„verka valet att framstĂ€lla en hĂ„llbarhetsredovisning kan enligt tidigare studier bero pĂ„ olika företagsegenskaper och nationella kulturer.

Detta arbete behandlar internetbedrÀgeriers utveckling i Sverige mellan Ären 2006 och 2011.Syftet med arbetet Àr att ge en bild av hur internetbedrÀgerier har utvecklats genom Ären, vilka orsaker som kan ligga bakom och vilka ÄtgÀrder som kan förhindra att internetbedrÀgerier begÄs. Fokus i detta arbete ligger pÄ privatpersoners utsatthet av internetbedrÀgerier, och till detta ligger Nationella trygghetsundersökningens (NTU) statistik som underlag. FrÄgestÀllningarna i detta arbete Àr: Hur har internetbedrÀgerierna utvecklats mellan Ären 2006 och 2011? Vilka orsaker ligger bakom utvecklingen av internetbedrÀgerier? Vilket motiv anvÀnder gÀrningspersonerna sig av för att bedra via internet? Vilka ÄtgÀrder kan implementeras för att försvÄra internetbedrÀgerier?För att uppnÄ syftet och kunna besvara frÄgestÀllningarna Àr arbetet baserat pÄ en statistisk genomgÄng av officiell kriminalstatistik och NTU. Som ett komplement till statistiken har semi-strukturerade intervjuer med tvÄ poliser med god insyn i internetbedrÀgerier genomförts.

MÄlet med studien Àr att presentera hur elever pÄ gymnasiesÀrskolan upplever delaktighet, med fokus pÄ sin nutid och den framtid som följer efter studenten. Studien har ett narrativt förhÄllningssÀtt och resultatet har uppnÄtts genom att tvÄ elever, som snart tar studenten frÄn ett specialutformat program pÄ gymnasiesÀrskolan, delger oss sina livsberÀttelser. Studiens teoretiska ram Àr hÀmtad frÄn Foucaults tankar kring maktförhÄllanden som Àr till den s.k. normales fördel. Att vara en avvikare innebÀr dÀrmed en svagare stÀllning i samhÀllet.Samtalen med eleverna fokuserar pÄ deras upplevelse av livet nu och deras förhoppningar och planer för framtiden.

En empirisk kvalitativ undersökning presenteras. Undersökningen baseras pÄ intervjuer med tre lÀrare som undervisar i fysik och/eller matematik pÄ gymnasiet. Intervjuerna genomförs för att fÄr en inblick i hur dessa lÀrare resonerar kring och genomför bedömning i praktiken. Detta för att utröna pÄ vilket sÀtt de löpande bedömningar som görs under kursens gÄng ligger till grund för den summativa bedömningen eller kursbetyget, och kan anvÀndas för att beskriva eller visualisera elevens utveckling i förhÄllande till mÄlen för kursen. Resultaten visar att lÀrarnas löpande bedömningar i huvudsak görs baserat pÄ det centrala innehÄll som nyligen behandlats i kursen. Bedömningar som görs löpande under kursen genom skriftliga prov visar ocksÄ att kvaliteten eller nivÄn pÄ de förmÄgor som bedöms inte Àr oberoende av centralt innehÄll.

Slakteriverksamhet blir allt mer intressant med tanke pÄ de stÀndiga variationerna i slaktsvinspriset, en av flera stora osÀkerhetsfaktorer inom lantbruksbranschen. Genom att komplettera olika verksamheter inom animalieproduktion med ett slakteri har man möjlighet till att investera sig till en större sÀkerhet genom att man har hela produktionsledet fram till konsumenten. Syftet med projektet Àr att undersöka om det gÄr att fÄ lönsamhet i ett mindre slakteri samt vilka formella krav som stÀlls. DÀrför togs kontakt med en mindre slakteriÀgare som bedriver slakteriverksamhet lokalt i Blekinge. Denna slakteriÀgare utgör huvudkÀllan till arbetet. Det första man ska söka vid ett Àgarbyte Àr tillstÄnd. Beroende pÄ hur mycket köttprodukter du producerar ansöker du antingen till kommunen eller till Livsmedelsverket.

Genom en kritisk diskursanalys söker jag svaret pÄ vilka diskurser som finns i mitt urval av dokument. Med sociokulturellt perspektiv som teoretisk grund vÀljer jag att titta pÄ kunskap och lÀrande. UtgÄngspunkt för analysen Àr EuroparÄdets rekommendationer inom programmet Utbildning 2010, dÀr ett underlag gavs i form av Ätta nyckelkompetenser för livslÄngt lÀrande (EU 2006a). Jag tittar pÄ digital kompetens, som Àr en av nyckelkompetenserna som varje europeisk medborgare ska utveckla. Jag analyserar ocksÄ dokument som finns med i processen för den reformerade svenska gymnasieskolan Gy 2011.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med den hÀr uppsatsen Àr att beskriva ett antal perspektiv pÄ huruvida kunskapskraven i Àmnet idrott och hÀlsa gÄr att standardisera till ett nationellt prov samt hur det skulle pÄverka Àmnet utifrÄn betyg- och bedömningssynpunkt.FrÄgestÀllningarna som uppsatsen bygger pÄ Àr följande:? Vad kan det finnas för hinder och möjligheter för att implementera ett nationellt prov i Idrott och hÀlsa, enligt erfarna idrottslÀrare?? Vad kan det finnas för hinder och möjligheter för att implementera ett nationellt prov i Idrott och hÀlsa, enligt lÀrarutbildare?? Vad kan det finnas för hinder och möjligheter för att implementera ett nationellt prov i Idrott och hÀlsa, enligt experter pÄ att ta fram nationella prov?MetodUppsatsen har en kvalitativ ansats med intervjuer i fokus. De intervjuade har olika relationer till nationella prov och lÀraryrket. Den tidigare forskning som ses över behandlar begreppen nationella prov, betyg och bedömning, motoriska tester samt nuvarande kursplan.Resultat? Möjliga hinder:Tid Àr ett hinder, att lÀraren ska hinna med att genomföra samt administrera proven, vilket Àven innebÀr en ökad arbetsbörda för lÀrarna.

Denna studie Àr en undersökning av vilka grunder som den lokala Agenda 21-handlingsplanen för Linköpings kommun vilar pÄ och hur genomförandet av mÄl ser ut. Jag har i min undersökning utgÄtt frÄn en kvalitativ textanalys. Syftet med studien var att granska energisektorns mÄlformuleringar och mÄlgenomförande samt att se om dessa kunde kopplas till nationella och internationella utgÄngspunkter. Studien syftar Àven till att utreda hur framtagandet av handlingsplanen fortskridit och vilka nationella och internationella mÄl som kan kopplas till detta arbete. Det som framkom avmin undersökning Àr att kommunens arbete med att identifiera handlingsplanens olika sektorsomrÄden och visioner till stor del utgÄtt frÄn kommunens tidigare miljöarbete.

Bakgrund: Att kunna andas ?r grundl?ggande f?r livet och k?nslan av att inte f? tillr?ckligt med syre kan skapa r?dsla och obehag. Andn?d ?r ett symtom som ?ver h?lften av alla patienter med hj?rtsvikt upplever och kan p?verka den drabbades vardag negativt och leda till en s?mre h?lsa. Att f?rebygga oh?lsa, fr?mja h?lsa och bibeh?lla h?lsa och genom omv?rdnads?tg?rder ?r ett grunduppdrag f?r sjuksk?terskan.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie har varit att utifrÄn ett komparativt perspektiv, mellan tvÄ skolor, undersöka orsakerna till pojkars och flickors betyg i Àmnet idrott och hÀlsa. De frÄgestÀllningar som anvÀndes var: Vilka likheter och skillnader finns mellan skolornas lokala arbetsplaner i Àmnet idrott och hÀlsa och hur vÀl förankrade Àr dessa i den nationella kursplanen? Vilka moment har idrottslÀrarna i sin undervisning och varför? Hur bedömer idrottslÀrarna om en elev ska fÄ betyget MVG? Hur medvetna Àr idrottslÀrarna om pojkars och flickors villkor i Àmnet idrott och hÀlsa?MetodDe metoder som anvÀnts i studien var textanalys och kvalitativa intervjuer. TvÄ grundskolor deltog i undersökningen. PÄ den ena skolan (skola A) hade fler pojkar Àn flickor betyget MVG i Àmnet idrott och hÀlsa medan det pÄ andra skolan (skola B) var tvÀrtom.

Fritidshemmet ska enligt syfte s? som beskrivet i l?roplanen ?stimulera elevernas utveckling och l?rande samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid?. (Skolverket, 2022, s.25) Begreppet ?meningsfull fritid? kan upplevas som otydlig eller sv?vande, och m?nga personliga tolkningar kan komma att p?verka hur man v?ljer att definiera begreppet. Denna studie syftar till att unders?ka hur l?rare i fritidshem tolkar och implementerar begreppet "meningsfull fritid" i praktiken.

I denna undersökning studeras högbetygstexter som producerats av elever under det nationella provet i svenska för grundskolans Ă„rskurs 9. Ett syfte Ă€r att undersöka huruvida texterna som grupp uppvisar ?högbetygsdrag?; ett annat att i materialet studera skillnader mellan flickors och pojkars högbetygstexter. Även skrivutveckling Ă€r fokus för undersökningen och grundskoletexterna jĂ€mförs dĂ€rför med högbetygstexter frĂ„n det nationella provet i gymnasiekursen Svenska B. Slutligen Ă€mnar studien diskutera subjektivitet med bedömning och huruvida utvalda texter frĂ„n grundskolematerialet erhĂ„ller samma betyg nĂ€r de granskas av oberoende bedömare.Kvantitativa analyser utförs pĂ„ 30 elevtexter frĂ„n Ă„rskurs 9; fyra texter vĂ€ljs ut för mer djupgĂ„ende textanalytiska undersökningar.

Syfte: Studien avser ta reda pÄ:Om det finns ett internationellt gÄngbart ledarskap Eller om det krÀvs nationella anpassningar Vad eventuella anpassningar beror pÄVad som kÀnnetecknar en respekterad internationell ledareMetod: Studien Àr baserad pÄ sju kvalitativa djupintervjuer, som analyserats med hjÀlp av kulturdimensions- och ledarskapsteorier. Intervjuerna har sammanstÀllts i en matris, för att bli överskÄdligare. Nyckelord och samband har dÀrefter markerats för att hitta gemensamma teman.Resultat & slutsats: Fyra huvudresultat har framkommit:Det internationella ledarskapet finnsDock krÀvs vissa kulturella anpassningarDe mest utmÀrkande skillnaderna mellan Sverige och Singapore Àr, hur personer motiveras, hur man kommunicerar effektivast och hur problem löses och arbetet strukturerasDen effektiva ledaren Àr bl a mÄlfokuserad, en bra kommunikatör och lyhördFörslag till fortsatt forskning:Utöka studien med att innefatta enkÀter, fler djupintervjuer eller observationer, för att fÄ ett bÀttre statistiskt underlag Studien kan göras pÄ fler lÀnderStudera flera stora internationella ledares egenskaper Intervjua ledarnas medarbetare för att fÄ ett bredare material i ÀmnetUppsatsens bidrag: Uppsatsen visar pÄ att nationella anpassningar behöver göras, för att bli en framgÄngsrik internationell ledare. Den visar pÄ vilka anpassningar som behöver göras i Singapore, men för övriga lÀnder krÀvs att kunskap inhÀmtas. Studien bör dÀrmed kunna anvÀndas som diskussionsunderlag för svenska företag som ska skicka ledare utomlands..

Den hÀr studien har haft som syfte att studera om kvalitetskraven i betygsskalan stÀmmer överens mellan nationellt prov i SVA1 och motsvarande kursplan svenska som andrasprÄk 1 (SVA1) samt pÄ vilket sÀtt det nationella provet underlÀttar tolkningen av kunskapskraven i kursplanen för SVA1. Undersökningen begrÀnsar sig till att omfatta enbart den muntliga delen, delprov A muntlig framstÀllning.För att beskriva och analysera vilka kunskaper som anses vara efterstrÀvansvÀrda i muntlig framstÀllning har en kvalitativ innehÄllsanalys genomförts som ger en grundmodell till den efterföljande kunskapsanalysen.Resultaten frÄn studiens innehÄllsanalys visar fram en hur processen kring den muntliga framstÀllningen utgÄr frÄn den retoriska arbetsmodellen med ett gediget förberedande arbete som följs upp med anförande och avslutas med elevresponser. Resultatet frÄn kunskapsanalysen visar hur eleverna behöver behÀrska en kombination av kunskapsformerna episteme, techné och fronesis för att uppfylla betygskraven pÄ de högre nivÄerna.Studiens slutsatser Àr att kvalitetskraven stÀmmer överens mellan det nationella provets bedömningsmatris och kursplanen i svenska som andrasprÄk 1 (SVA 1) vad gÀller bedömningen av elevens sprÄkliga kvaliteter. Dessutom gÄr det att dra slutsatsen att de krav pÄ anpassning till det retoriska sammanhanget ocksÄ Àr krav som Äterfinns i kursplanen men beskrivs mer allmÀnt i ett sprÄkutvecklande perspektiv vilket underlÀttar tolkningen av kunskapskraven i kursplanen. Studien visar hur eleven för att fÄ det lÀgsta betyget (E) behöver kunskaper om en retorisk framstÀllning och att eleven kan presentera ett förberett innehÄll inför en publik..

Studiens syfte handlade om att ge en ökad insikt i hur livssituationen ser ut för ungdomar som genomgÄtt gymnasiesÀrskolans nationella program, speciellt med avseende pÄ arbete/sysselsÀttning och deras möjligheter pÄ arbetsmarknaden. FrÄgestÀllningar som aktualiserats Àr: Hur ser professionella yrkesföretrÀdare pÄ de ungas situation och möjligheter till arbete/sysselsÀttning? Hur ser de unga sjÀlva pÄ sin situation och sina möjligheter? Vilket stöd och insats Àr betydelsefullt för de ungas möjligheter till upplevelse av delaktighet i arbete och samhÀlle? Vi har utgÄtt ifrÄn en kvalitativ ansats dÀr vi anvÀnt oss av intervjuer och genom detta fick vi möjlighet att möta mÀnniskor som önskar finna en meningsfull plats i samhÀlls och arbetslivet. Studien bygger pÄ fyra intervjuer med olika berörda yrkesföretrÀdare samt fyra intervjuer med unga vuxna vilka har en sÀrskolebakgrund. FrÄn intervjuerna har de viktigaste aspekterna kring de ungas förutsÀttningar, möjligheter och det önskvÀrda stöd som behövs lyfts ur och analyserats.