Denna studie underso?ker hur media, i form av Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, rapporterat om varg under 2010, 2011 och 2012 fo?r att sedan sta?lla detta resultat mot nationella attityder till varg. Syftet a?r att so?ka svara pa? om rapporteringen och attityderna fo?ljs a?t i ma?rkbar riktning fo?r att da?rav kunna peka pa? media som opinionsbildare i fra?gan. Eftersom vargdebatten tenderar att vara synnerligen infekterad trots att djuret a?r sa?llsynt a?r det intressant att underso?ka hur media skildrar det nationellt sett och da?rav ocksa? pa?verkar den majoritet av den nationella opinionen som saknar egna erfarenheter av varg.

Uppsatsen syftar till att analysera marinens övningsverksamhet inom ramen för en marin insatsstyrka i enlighet med Försvarsmaktens målbild 2010. Den övergripande frågeställningen är om dagens marina nationella övningar helt eller delvis kan ersättas av internationella övningar. Tre förband som kan tänkas ingå i en marin insatsstyrka, ytstridsförband, minröjningsförband och amfibieförband, analyseras utifrån kraven på förmåga till väpnad strid, i enlighet med förbandens TOEM, dvs Taktisk, Organisatorisk och Ekonomisk Målsättning. Väpnad strid är ett omfattande begrepp och i uppsatsen diskuteras endast stridens tre klassiska grundelement; eld, rörelse och skydd. Uppsatsen består av tre huvuddelar, varav den första delen beskriver förbanden och miljön de skall verka i samt en redogörelse av de krav på förmågor som ställs i TOEM.

Denna uppsats behandlar den nu gällande amerikanska säkerhetsdoktrinen (NSS). Uppsatsensmålsättning är att undersöka om den gällande amerikanska säkerhetsdoktrinen tjänar sompreventionsmedel och som ett uttryck för statlig tvångsdiplomati. Säkerhetsdoktrinenanalyseras för att komma åt den nya säkerhetspolitiska paradigmen. Vidare preciserarrespektive undersöker uppsatsen den utslagsgivande säkerhetspolitiska kalkylen för attsäkerställa amerikanska nationella intressen och överväganden ur ett geostrategiskt perspektiv.Som metod för att undersöka frågeställningarna respektive uppsatsämnet används härvid enkvalitativ textanalys. Analysverktyget som används har tagits fram för att granska utrikes- ochförsvarspolitiska doktriner och tjänar därför uppsatsens syfte väl.

Syfte: Att analysera och jämföra tre Facebook-gruppers och de smittskyddsansvariga myndigheternas sätt att tala som olika instanser i konstruktionen av svininfluensan som nationell diskurs. Huvudsaklig målsättning: Att svara på frågan: Kan missnöjet och misstron angående svininfluensan tolkas som ett motstånd mot den nationella subjektspositionen? Metod: Jag identifierade de smittskyddsansvariga myndigheterna och tre Facebook-grupper som sändare respektive mottagare av svininfluensan som nationell diskurs. Utifrån det valde jag att se Socialstyrelsens pandemiplaner och Facebook-gruppernas diskussioner som representerande utgångspunkten för- respektive mottagandet av svininfluensan som nationell diskurs. På så sätt möjliggjorde jag studiet av om och hur mottagandet av den aktualiserade pandemisituationen kan ses som ett motstånd mot positioneringen som nationella subjekt. Analysen genomfördes genom identifierandet av ett antal framträdande teman i Facebook-gupperna och en jämförelse med hur dessa fungerade i pandemiplanerna.

Syftet med detta examensarbete är att få inblick i hur verksamma lärare går tillväga i sitt val av matematikläromedel och om de anser att deras matematikläromedel lever upp till de nationella målen i matematik för årskurs 3 införda 2008. För att nå arbetets syfte genomfördes åtta kvalitativa intervjuer på fyra olika skolor i södra Sverige med lärare i årskurs 1-3.Resultatet av undersökningen visar att samtliga av de intervjuade lärarna ansåg sig ha möjlighet att påverka val och inköp av läromedel och att de alla i någon utsträckning använder sig av ett läromedel i sin matematikundervisning. Av resultatet framgår dock att alla lärarna på ett eller annat sätt kompletterade läroboken där de ansåg att denna inte var tillräcklig för att barnen ska utveckla de kunskaper de behöver för att nå de uppsatta målen. Vid valet av läromedel var det enligt lärarna de ekonomiska aspekterna och layouten i form av färg och bilder som vägde tyngst. I förhållande till de nationella målen för årskurs 3 lever läromedlet upp till dessa anser lärarna..

Syftet med denna studie är att undersöka och analysera elevers uppfattningar om muntlig matematikundervisning samt ta reda på hur väl förberedda eleverna kände sig inför den muntliga delen av det nationella provet i matematik för årskurs 9. Med muntlig matematikundervisning avser jag den undervisning som är planerad av lärare att ske med muntlig kommunikation som exempelvis gruppdiskussioner eller muntligt framträdande. För att ta reda på elevernas uppfattningar och erfarenheter undersöks detta med hjälp av intervjuer med 8 elever från årskurs 1 på gymnasiet. Elevernas uppfattningar analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv med Håkan Lennerstads begrepp ?matematiska? som främsta analysverktyg.

Syftet med detta examensarbete är att få inblick i hur verksamma lärare går tillväga i sitt val av matematikläromedel och om de anser att deras matematikläromedel lever upp till de nationella målen i matematik för årskurs 3 införda 2008. För att nå arbetets syfte genomfördes åtta kvalitativa intervjuer på fyra olika skolor i södra Sverige med lärare i årskurs 1-3.Resultatet av undersökningen visar att samtliga av de intervjuade lärarna ansåg sig ha möjlighet att påverka val och inköp av läromedel och att de alla i någon utsträckning använder sig av ett läromedel i sin matematikundervisning. Av resultatet framgår dock att alla lärarna på ett eller annat sätt kompletterade läroboken där de ansåg att denna inte var tillräcklig för att barnen ska utveckla de kunskaper de behöver för att nå de uppsatta målen. Vid valet av läromedel var det enligt lärarna de ekonomiska aspekterna och layouten i form av färg och bilder som vägde tyngst. I förhållande till de nationella målen för årskurs 3 lever läromedlet upp till dessa anser lärarna..

Sverige och Finland har en ambition att skapa en gemensam sjöstyrka, SFNTG (SwedishFinnish Naval Task Group). Länderna har historiskt mycket gemensamt men har också olika utgångspunkter för sina respektive säkerhetspolitiska lösningar. Med sjömaktens betydelse för nationerna ? den nationella uppfattningen om sjömakt, jämförs ländernas förutsättningar för att i framtiden fördjupa det marina samarbetet. I uppsatsen används Alfred T Mahan, Geoffrey Till och Eric Grove som teoretisk grund för att utifrån strategiska och doktrinära nationella dokument tydliggöra avgörande skillnader i ländernas syn på sjömakt.Den svenska utgångspunkten för sjömakt är global där den finska utgångspunkten är terri­toriellt försvar med en internationell ambition.

Syftet med denna studie var att undersöka några lärares erfarenheter gällande att göra elever på gymnasiesärskolan delaktiga i bedömningen av deras kunskapsutveckling. Metoden jag använde mig av var intervjuer. Jag utförde studien i en mellanstor svensk kommun bland sex lärare som arbetade på gymnasiesärskolans nationella program. För att utröna vilka former av delaktighet som förelåg, använde jag mig av Harts (1997) delaktighetsstege. Resultatet visade på att alla lärare ansåg elevers delaktighet som viktigt.

Syftet med detta arbete är att studera styrkor och brister i matematik hos elever med utländsk bakgrund utifrån matematiska kompetenser. Det finns flera rapporter som visar på att denna elevgrupp får sämre resultat på de nationella ämnesproven i matematik årskurs 9 jämfört med genomsnittsresultat i Sverige.För att få en djupare förståelse för elevernas kunskaper har studien en kvalitativ ansats. Nio elever har fått ett antal uppgifter att lösa, följt av en intervju där de har fått tillfälle att förklara och motivera sina lösningar. Uppgifterna var hämtade från det nationella ämnesprov i matematik årskurs 9 och valda utifrån att kunna se på olika matematiska kompetenser som speglas i svenska styrdokument. I intervjuerna fick eleverna också berätta om sin tidigare erfarenhet och kort om sin bakgrund.

Syftet med denna studie är att ta reda på vad eleverna upplever att de lärt sig i ämnet idrott och hälsa, samt om kunskapen motsvarar syften och mål i den nationella kursplanen för ämnet. Studien genomfördes i form av en enkätundersökning bland 59 elever i år 9. Resultatet visar att elevernas kunskap motsvarar målen i kursplanen i vissa moment, medan detta inte uppfylls i andra moment. Färdigheter inom olika idrotter och social utveckling är det som eleverna särskilt upplever att de lärt sig/utvecklat genom idrottsundervisningen, medan den psykiska aspekten av hälsa har hamnat i skymundan, tillsammans med kunskaper inom bland annat dans, friluftsliv och livräddning. Enligt detta kan konstateras att elevernas kunskap i sin helhet inte motsvarar syften och mål i kursplanen i tillräckligt hög grad, samt att undervisningen i idrott och hälsa fokuserar mer på utövande av fysisk aktivitet än övriga syften och mål i den nationella kursplanen..

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur pojkar på Teknik-, Fordons- och Byggprogrammet löser en specifik uppgift i det nationella provet, Svenska B. Jag har fokuserat på följande tre frågeställningar: 1.) Vad för ämne skriver pojkarna om, hur bygger de ämnena och hur relateras det till skrivuppgiftens inspirationsmaterial, 2.) Hur deltar skribenterna i sina texter och hur bjuds läsaren in till deltagande, och 3.) Vad kan ovanstående säga om den övergripande skolkontext som uppsatsen uppstår i?Ur ett material av 28 elevlösningar från det nationella provets arkiv har jag valt ut sex stycken för analys. Dessa texter har därefter analyserats utifrån två aspekter: ämnesinnehåll och inkludering/exkludering. Den modell för textanalys som jag har använt mig av bygger på dels Hägerfelths (2004) modell för analys av semantiska kedjor, dels social-semiotikens syn på verbens funktion.

Uppsatsen främsta syfte var att undersöka hur kursen Svenska 1 har utformats på en gymnasieskolas bygg- och anläggningsprogram efter införandet av Gy 11. Med hjälp av samtalsintervjuer undersöktes vad lärarna ansåg att eleverna skulle ha haft möjlighet att tillägna sig efter avslutad kurs. Undersökningen syftade även till att undersöka i vilken mån lärarna ansåg att undervisningen och dess innehåll borde riktas mot de nationella proven, som efter införandet av Gy11 utgör en del av svenskkursen i årskurs 1 på gymnasieskolan. Resultatet av undersökningen har tolkats mot bakgrund av hur skolan som institution har organiserats över tid samt utifrån de utbildningstraditioner som utgör den gymnasiemiljö som undervisningen bedrivs i. Lärarnas syn på sin yrkesroll och sitt uppdrag som myndighetsutövare utgör en annan förklaring. Den nya ämnesplanen visade sig vara mycket närvarande för lärarna och det var främst den som styrde kursens utformning enligt dem själva.

Trots att den svenska policyn, för skydd av nationella minoriteter, infördes med hopp om att lösa vissa problem hävdas i denna uppsats att annan problematik kan ha uppstått i dess kölvatten. Både vad gäller motiv och innebörd kan delar av policyn ses som problematiska, vilket i huvudsak grundar sig i att det har skapats en skillnad mellan olika etniska minoriteter. Policyn innebär att särskilda åtgärder vidtas för att skydda vissa kulturer. Vi sluter oss till åsikten att kulturer är centrala i människors liv, och just därför anser vi det motiverat att diskutera kring vilka etniska minoriteter som inte får tillgång till detta skydd. Vi menar att denna diskussion saknas i svensk policy.

I föreliggande uppsats studeras hur elever i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 på gymnasiet bedriver skriftlig argumentation i nationella proven utifrån aspekterna logik, empiri och språkliga medel. Uppsatsen syfte är dels att få ökad kunskap om likheter och skillnad­er mellan eleverna i svenska och svenska som andraspråks skriftliga argument­a­­tion, dels vad som skiljer elevtexterna med betyget E (godkänt) och F (underkänt) utifrån nämnda aspekter.       Uppsatsens teoretiska utgångspunkter innefattar både hur logik, empiri och språkliga medel kan användas och bedömas i argumentation, och vilka skillnader i förutsättningar som skrivande i ett första- eller andraspråk kan innebära. Materialet består av tolv argumenterande elevtexter från den skriftliga delen i nationella proven i svenska 1 vårterminen 2012 och 2013. Texterna delas in i fyra grupper på basis av ämne och betyg, med tre texter i varje grupp. Det ger grupper med elever som har skrivit i svenska som andraspråk med betyg E (SVA-E) och F (SVA-F), samt svenska med betyg E (S-E) och F (S-F).