Socialtjänsten är en verksamhet där förändringar under beteckningen NPM har varit aktuella under en lång tid. Tidigare studier av socialtjänstarbetares arbetsvillkor under de nya förutsättningarna har visat på en mörk situation. Dock saknas undersökningar där arbetsvillkoren kopplas till den överorganisatoriska styrningen. Studiens syfte var att kartlägga socialtjänstens nationella styrningslandskap och belysa hur styrningens ramar fäste i den praktiska verksamheten. Den överorganisatoriskastyrningen kartlades via styrdokument och analyserades med tematiskanalys.

SammanfattningDenna uppsats behandlar det samarbete som sedan 2003 finns mellan Linköpings HockeyClub (LHC) och Linköpings Fotboll Club (LFC), som innebär en kombination av herr- ochdamidrott. Samarbetet är unikt och de båda föreningarna har ett gemensamt varumärke och tillstor del samma management.Syftet med denna uppsats är att få förståelse för det gemensamma varumärket i samband medsponsring och identifiera de värden som kan finnas i samarbetet LHC/LFC. Detta utifrånnågra av de nuvarande större sponsorernas perspektiv, samt även hur andra nationellastorsponsorer som generellt verkar inom idrottssponsring uppfattar det.Resultatet av studien är ämnat att vara av intresse för LHC/LFC och målet är att kunna gedem ny kunskap i området och för att visa hur sponsorer uppfattar samarbetet. Detta görsgenom att intervjua nio intressanta företag som alla verkar i sponsringsbranschen. Av de nioföretagen är fem nuvarande sponsorer och fyra är nationella storföretag som verkar generelltinom sponsring men som inte samarbetar med LHC/LFC i dagsläget.

Diskussionen om den kommunala förvaltningen och verksamheten är en högaktuell fråga i finsk politik. Både på statlig och kommunal nivå diskuteras huruvida det föreligger ett behov av förändring. Kommunsammanslagningar ses som en lösning på problemet. Den pågående Kommun- och servicestrukturreformen omfattar hela landet och kommunerna utreder möjligheterna för samarbete eller sammanslagningar. Uppsatsen undersöker argument och uttalade motiv för kommunsammanslagningar och omfattar tre perspektiv: det nationella, det juridiska och det lokala.

AbstractThe intension with this paper was to describe the understanding students in third grade had about mathematics and how these students, based on their previous mathematics experiences, apprehend the coming national tests in mathematics. After the test period the student was interviewed on how they experienced their participation in the test. The choice of method was the qualitative case study where the data was collected from interviews and observations. In the result that was found, the interviewed students described mathematics as counting. Students preferred easy math work and to solve routine tasks in math books instead of more demanding work.

Meänkieli är ett av Sveriges fem nationella minoritetsspråk i vilket forskning kring kulturella aspekter är av begränsat områdesfokus. De politiska ändamål som uttrycks i lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk, ämnar skapa en språklig- och kulturell revitalisering. En ny rapport påvisar att kunskapsbristerna är stora dels gällande anspråk minoriteter efterfrågar, dels hur myndigheter arbetar med minoritetsrättigheter. Ett ledord i lagen är främjandet och bevarandet av minoritetsgruppers kulturarv.  Till skillnad från andra minoritetsgrupper urskiljer meänkieli inte en lika säregen kultur som exempelvis jiddisch eller romani-chib.

Inom flygbranschen arbetar man kontinuerligt med säkerhet och förbättringar för att öka säkerheten ombord på flygplanen. Tidigare såg man oftast till ett enskilt misstag som ensamt fick vara enda förklaring till att en olycka inträffade På senare år har man börjat se till helheten och försöka finna de faktorer i organisationerna som kan vara bakomliggande orsaker till att dessa misstag begås. Många studier har gjorts och man har insett vikten av attha en fungerande säkerhetskultur inom flygbolagen för att hindra att olyckor och incidenter inträffar. Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur den nationella kulturen påverkarflygbolagens kulturer och de inom flygbolagen rådande säkerhetskulturerna. En undersökninghar gjorts där svenska piloter verksamma i asiatiska flygbolag svarat på en enkät bestående av97 frågor.

Syftet med detta examensarbete är att utreda Uppsalaelevernas tillgång till skolbibliotek i sina grundskolor, samt hur väl integrerade skolbiblioteken är i undervisningsverksamheten. Frågeställningarna syftar till att belysa hur stor andel av Uppsalas elever som har skolbibliotek som uppfyller skollagens krav, samt i vilken grad bibliotekarier och lärare samarbetar på Uppsalas skolor. Dessutom undersöker jag huruvida utvecklat samarbete mellan undervisande personal och bibliotekspersonal ger avtryck i läsförmågeuppgifterna i de nationella ämnesproven i svenska i åk 3 och åk 5.Aktuell biblioteksforskning i såväl Sverige som Nordamerika lägger tonvikt vid att samarbete mellan lärare och bibliotekarier kan spela stor roll för elevernas kunskapsutveckling, särskilt vad gäller Literacy, det vill säga det vidgade läsbegreppet som omfattar läsförståelse och kunskaper om hur man använder information. Data har inhämtats med hjälp av en enkät som har skickats till 42 grundskolor i Uppsala kommun. Enkäten omfattar flera frågor med fritextsvar och de fylliga svaren från informanterna har analyserats kvalitativt.

Den här uppsatsen undersöker om styrdokumenten och förskolornas arbetsmetoder har stöd i forskningen vad gäller språkkunskaper, språkutveckling och kognition hos tvåspråkiga barn. I uppsatsen presenteras en litteraturöversikt för att sammanfatta några forskningsresultat nationellt och internationellt, samt en empirisk studie omfattande fyra kommuner i Uppsala län, där syftet är att undersöka mer konkret hur kommunerna arbetar med modersmålsstöd i förskolorna. En del av uppsatsen undersöker också möjligheten för modersmålsstöd i de nationella minoritetsspråken.Litteraturen visar att mängden input är viktig vad gäller språkkunskaper i allmänhet, samt att risken är stor för språkbyte ifall det inte finns något stöd utifrån för att stötta utvecklingen av ett minoritetsspråk i ett majoritetsspråksamhälle. Resultatet av kommunstudien visar att kommunerna har svårt att följa styrdokumenten fullt ut i fråga om att barn med annat modersmål ska kunna utveckla sitt modersmål. Inputen riskerar att bli väldigt begränsad, så som de undersökta kommunerna arbetar med modersmålsstödet idag..

Finland och Sverige har mycket gemensamt ? historiskt, kulturellt och geografiskt till exempel. Ändå finns påtagliga skillnader mellan hur problematiseringen av säkerhetspolitiken yttrar sig i de båda länderna. I denna uppsats analyseras den säkerhetspolitiska retoriken med Carol Lee Bacchis socialkonstruktivistiska metod för politisk analys. Analysen sker utifrån två teoretiska perspektiv, liberalism och realism, och hur dessa ser på staten, internationellt samarbete och säkerhetsbegreppet.Genom att analysera hur de båda ländernas nuvarande politiska ledning skriver om säkerhetspolitik identifieras vilket huvudsakligt perspektiv på internationella relationer som ligger till grund för doktrin och säkerhetspolitiska överväganden.

Uppsatsen behandlar balansen mellan EG-rätt och nationell processrätt. Genom att göra en grundlig utredning av artikel 234 samt att utreda vilka grunder som fanns för det motiverade yttrande kommissionen riktade mot Sverige i anledning av svenska domstolars hantering av artikel 234 vill jag visa på den beroendeställning som finns mellan nationella domstolar och EG-domstolen. Uppsatsen belyser också de svårigheter ett system, som bygger på förtroende och i stort sett saknar sanktioner, utsätts för när det utmanas av någon sida.De frågor som behandlas i uppsatsen är: Var den kritik som riktades mot Sverige avseende tillämpningen av artikel 234 befogad? Vilken betydelse hade den lagändring, som genomfördes efter kritiken, för kommissionens beslut att avsluta ärendet? Har de lagstiftningsåtgärder som genomfördes i samband med kritiken någon effekt på den faktiska tillämpningen av artikel 234 i svenska domstolar? Finns det sanktioner mot en medlemsstat om ett brott mot artikel 234 kan konstateras? Vilken betydelse har artikel 234 för det fortsatta samarbetet mellan EG-domstolen och de nationella domstolarna?EG-rätten är sedan Sveriges inträde i Europeiska unionen en del av den svenska rättsordningen. För att det EG-rättsliga systemet skall fungera förutsätts ett fungerande samarbete mellan EG-domstolen och de nationella domstolarna.

The purpose of this study is to provide a description of how mathematics teachers in grades 3 choose to work with mathematics and how it affects of student performance in national tests. The categories I will use are outdoor education, textbooks, learning materials and problem solving. Laboratory materials can be everyday materials and educational materials in which pupils have an abstract understanding of the subject. This survey was conducted through interviews and observations. The survey was also conducted in relation to student performance in national math tests.

I denna uppsats redovisas resultatet av gymnasieelevers formella stavnings- och ordbildningskompetens, baserat på 22 slumpmässigt utvalda nationella prov i svenska B från 1997 och 2007. Syftet med uppsatsen är att undersöka om och i så fall hur, gymnasieelevers formella stavnings- och ordbildningskompetens har förändrats över tid samt att undersöka huruvida den formella kompetensen i fråga om stavning och ordbildning skiljer sig mellan könen.Resultatet indikerar att stavnings- och ordbildningskompetensen har försämrats något mellan åren 1997 och 2007. Vidare visar resultatet för 1997 års texter att flickorna stavar bättre än pojkarna, medan förhållandet för 2007 års texter är det omvända. Resultatet visar också att det vanligaste stavfelet inom den ortografiska feltypen, i både 1997 och 2007 års texter, är felaktigt enkel- eller dubbeltecknad konsonant, medan de vanligaste stavfelen inom feltypen ordbildning är särskrivningsfel..

Det här arbetet handlar om matematisk historia i matematikundervisningen. Huvudsyftet är att undersöka hur den matematiska historiens innehåll inom skolämnet matematik har utvecklats genom att jämföra läroböcker, intervjua lärare, samt att jämföra dagens läroplan och kursplaner med den förra läroplanen för gymnasiet, matematik för treårig naturvetenskaplig linje och fyraårig teknisk linje. Förutom huvudsyftet har jag även försökt ta reda på vad lärare tycker om matematisk historia och har därför medelst intervjuer försökt ta reda på vad dessa åsikter står för. Frågeställningar som besvaras i arbetet är hur historiemomentet inom matematikundervisningen har utvecklats i läroböcker och vad läro- och kursplaner säger om historiemomentet förr och nu. Eftersom betygskriterierna i nuvarande kursplaner säger att eleverna ska ha kunskap om den matematiska historien på olika sätt, har jag också valt att granska de nationella proven, för att ta reda på om de innehåller något matematikhistoriskt inslag.

Syftet med denna uppsats är att belysa och analysera hur nationella prov för åk 3 framställs och legitimeras i den offentliga debatten samt i en skolkontext. Jag vill vidare problematisera hur kunskap produceras och makt utövas på en mer generell nivå i skolan. Materialet till denna studie består av skriftliga källor så som forskningsrapporter och tidningsartiklar, kvalitativa intervjuer med lärare samt en observation och ett samtal med elever i åk 3. Materialet granskas med hjälp av genealogi och Michel Foucaults teorier kring makt, disciplinering och normalitet. I den offentliga debatten finns ett gemensamt förgivet tagande att proven på olika sätt kan förbättra skolan.

SammanfattningI föreliggande studie undersöks hur lärare arbetar med bedömning av de nationella proven i NO i skolår 9. Eftersom ett huvudsyfte med de nationella proven i NO är att stödja en rättvis- och likvärdig bedömning och betygsättning (Skolverket 2013) är det av intresse att klargöra om, och på vilket sätt, proven kan fungera som ett redskap för likvärdig bedömning. Empirin bygger på semistrukturerade intervjuer genomförda i fokusgrupper på tre olika skolor. Utifrån en intervjuguide och exempel på provfrågor och bedömningsanvisningar diskuterade lärarna bland annat hur bedömningen går till, eventuella svårigheter med bedömningsarbetet och hur bedömningsanvisningarna används.De teoretiska utgångspunkterna för studien finns i pragmatismen och läroplansteorin och med diskursanalytiska verktyg analyserar studien innehåll, handlingar och konsekvenser av bedömningspraktiken. Intervjuerna analyserades med avseende på att försöka hitta likheter och/eller skillnader i lärarnas diskussioner om provens innehåll och bedömningen av dessa.