Syftet med undersökningen är att få kunskap om hur lärare i några olika skolor med flerspråkiga elever, utformar sin svenskundervisning, samt vilka arbetssätt lärarna menar att de har för att forma den enskilde elevens språkutveckling. Jag kom fram till att skolornas organisation av ämnet svenska samt lärarnas val av arbetssätt konstruerade en enspråkig språkmiljö. Modersmålsundervisning betonades inte nämnvärt inom verksamheterna. Den språkliga normen sattes främst av läraren där skolspråk blev normen, vilket medförde att undervisningen skiljde sig från de flesta av elevernas språkmiljö på fritiden. Att lärarna använde monolog vid interaktion med eleverna förstärkte även den konstruerade enspråkiga språkmiljön.Lärarnas val av arbetssätt utformades främst utifrån målen i den nationella kursplanen i svenska som andraspråk, och utifrån det nationella provet i svenska år 9.Ett hinder för elevernas språkutveckling i svenskundervisningen, enligt både elever och lärare, var avsaknaden av en naturlig, svensk språkmiljö.Lärarens interaktion med eleverna var en kombination av uppfostran och en uppmuntran till den enskilde elevens språkutveckling..

Syftet med arbetets undersökning har varit att få större förståelse för hur matriser fungerar som stödstruktur i skriftliga prov i historia. Jag har valt att undersöka om matriserna överhuvudtaget används av eleverna, om de fyller sin funktion och på vilket sätt de gör det. För att få svar på mina frågor har jag gjort en innehållsanalys av 80 elevsvar tillhörande 20 elever på fyra provuppgifter tagna ur nationella provet i historia 2013, där svar till uppgifter med matris jämförts med svar utan matris. Två av uppgifterna har mätt den källkritiska förmågan och de andra två har mätt förmågan att använda en historisk referensram. Samtidigt har en av uppgifterna inom varje kunskapsområde haft en matris som stödstruktur. Jag har kommit fram till att de elever som är vana vid att arbeta utifrån matriser verkar använda sig av dem i större utsträckning än andra i provsituationen.

Hållbar utveckling har sedan åtminstone 20 år tillbaka varit ett mål för miljöpolitiken i Sverige där begreppet ofta tolkats utifrån den ekologiskadimensionen. På nationell nivå bestämmer regering och riksdag inriktningen för miljöpolitiken och nationella myndigheter samordnar och följerupp arbetet. På den regionala nivån svarar länsstyrelserna för samordning, samverkan och uppföljning där arbetet anpassas efter länetsförutsättningar. På den lokala nivån ska kommuner översätta nationella mål till lokala mål och åtgärder. Det handlar alltså om att myndigheter pånationell, regional och lokal nivå ska implementera viktiga politiska beslut.

SammandragSyftet med uppsatsen är att studera vilken syn fyra lärare, verksamma inom olika skolområden, i och utanför Sverige har kring kulturarv och kulturell identitet i ett internationaliserat samhälle. Mina frågeställningar riktar sig till gymnasielärare som är inbegripna i distansutbildning i utlandet på ett eller annat sätt och behandlar frågorna: vad innefattar det kulturarvsbegrepp som står omnämnt i Lpf 94? Påverkas det skönlitterära kulturarv som förmedlas till utlandsstuderande distanselever av den utländska kontext eleverna befinner sig i samt hur stärker fyra lärare i och utanför Sverige elevers kulturella identitet i svenska skolan?Utifrån en enkätundersökning med de fyra lärarna visar det sig att kulturarvet är ett mångtydigt begrepp som kan innefatta allt från estetiska konstarter till en mer antropologisk syn där kultur är allt vi gör och tänker. Det skönlitterära kulturarv som de fyra lärarna presenterar är nationellt/traditionellt och nationellt/samtidsbundet. Lärarna har olika uppfattningar om huruvida hänsyn skall tas till den utländska kontext som svenska elever som studerar på distans i utlandet befinner sig i, men i praktiken är den internationaliserade skolmiljön främst märkbar i svenska skolan i utlandet.

Nationella socialförsäkringssystem är inte anpassade för internationella situationer. Problem beträffande socialförsäkringstillhörighet kan därför uppstå när en person arbetar i flera länder samtidigt. EU har skapat ett samordningssystem för att nationella regler ska passa ihop i internationella situationer. Samordningssystemet uppdaterades nyligen genom införandet av förordning nr 883/2004 samt tillhörande tillämpningsförordning som ersatte förordning nr 1408/71 och dess tillämpningsförordning.Samordningssystemet innehåller lagvalsregler som pekar ut vilket stats lagstiftning som är tillämplig på en person i en gränsöverskridande situation. Endast ett lands lagstiftning kan tillämpas på en viss situation.

Multinationella företag verkar i en komplex miljö, där en påverkande faktor är kulturskillnader. Idag är detta något även mindre företag utsätts för då allt fler är aktiva på den globala marknaden. Syftet med undersökningen är att studera hur kulturskillnaderna påverkar styrningen inom multinationella företag och således ge en ökad förståelse för vilka effekter dessa kan få. Studien har utgått från Hofstedes dimensioner samt Erez och Gatis flerdimensionella modell. Dessa har applicerats på det svenska företaget Aromatic AB, där intervjuer genomförts med den svenska VDn samt dotterbolagschefer från Tyskland, Polen och USA.Slutsatserna är att Aromatic använder sig av självstyrande dotterbolag vilket minskar risken för kulturkrockar mellan huvudkontor och de olika nationella kulturerna inom dotterbolagen.

Den här uppsatsen belyser några äldre människors syn på sin vård- och omsorgssituation. Syftet med uppsatsen var också att ta reda på om Socialtjänstlagens mål och paragrafer samt den nationella Handlingsplanen för äldrepolitiken är något som fungerar och efterlevs i praktiken. Urvalet var begränsat till fyra äldre personer som bor på olika servicehus i Stockholms innerstad. Studien är en kvalitativ studie som genomfördes med hjälp av personliga intervjuer. Min studie analyserades utifrån ett kognitivt perspektiv.

I den nationella utvärderingen av grundskolan tycker föräldrarna att ämnet Idrott och hälsa är de femte viktigaste ämnet i skolan då det gäller utveckling och lärande. I vår undersökning vill vi ha svaret på vilka faktorer som påverkar föräldrarnas inställning till ämnet Idrott och hälsa. Vi vill även veta om det finns ett samband mellan föräldrarnas inställning till sina barns Idrott och hälsa undervisning och sin egna motsvarande undervisning när de själva gick i skolan. En annan fråga vi ställer oss är vad som gör ämnet så populärt då det hamnar på femte plats i den nationella utvärderingen av grundskolan. Denna studie tyder på att föräldrarna inte har så stor insikt i syftet med Idrott och hälsa som skolämne.

De mänskliga rättigheterna brister i sin universalism. Många människor som lever i demokratier nekas grundläggande rättigheter därför att de inte är medborgare i den stat där de bor. Anledningen till detta är att nationalstater, som har ansvar för att de mänskliga rättigheterna efterföljs, traditionellt endast anses ha ansvar för sina medborgare. Uppsatsen utreder och synliggör motsättningen mellan mänskliga rättigheters inkluderande och medborgerliga rättigheters exkluderande natur samt vilka konsekvenser detta får för icke-medborgare.Tre teorier om postnationellt medborgarskap presenteras och genom en mer utförlig diskussion av dessa idéer försöker vi i en konstruktiv ansats utforma en mer inkluderande medborgarskapsmodell i två nivåer; den globala och den nationella. I denna modell utgör de mänskliga rättigheterna en juridisk grund för ett medborgarskap för de människor som saknar det nationella.

The purpose of this essay has been to investigate if the national test results, in the subject of Swedish B at upper secondary school, are affecting a student?s final grade in varied degree among different teachers. The purpose has also been to investigate if the assessment of these tests is equivalent among different teachers. This particular investigation showed that there are big differences between how teachers grade, in relation to achieved results on the national test. According to the Swedish National Agency for Education, the teacher should take all performance information available into consideration for each particular student.

Riksdagens 15 nationella miljökvalitetsmål har utvecklats för att kunna säkra de hot som finns för att uppnå en ekologisk hållbar utveckling. Myndigheter, kommuner och statliga organ ska arbeta aktivt med dessa miljöfrågor i planeringsobjekt för att bidra till att på sikt uppnå dessa miljömål. Idag finns kritik och problem gällande miljömålen då många mål anses vara svårtolkade och diffusa. Målen blir därför svåra att hantera och i planeringsobjektet. Eftersom arbetet med de nationella miljömålen inte finns reglerat idag finns en debatt gällande vilken status miljömålen har i dagens samhälle.

Denna undersökning syftar till att undersöka nationella skillnader i moralutveckling och innehåll i moraliskt resonemang. Studien omfattar 445 svenska och 148 amerikanska ungdomar i åldern 14-19 år. De svenska fpp är hämtade från högstadium och gymnasium i Stockholmsområdet, och de amerikanska från två katolska privatskolor i New York. Dessa tog del av ett moralfrågeformulär av Gibbs (Gibbs & Widaman, 1982; Socio-moral Reflection Measure; SRM) som är en reviderad version av Kohlbergs intervjumetod för bedömning av en individs moralutveckling och kvalitativa, moraliska synsätt i frågor rörande moral. Vid analysen förelåg inga nationella skillnader i moralutvecklingsnivå.

Syftet med denna uppsats är att titta på och jämföra hur Sverigedemokraterna och Feministiskt Initiativ konstruerar och talar om kultur och gemenskaper i politisk kommunikation. Intresset i studien är också att se huruvida man kan koppla dessa konstruktioner till reaktioner på globaliseringsprocessen. Materialet till denna studie grundar sig i politiska texter om kultur funna på respektive partis hemsida. Analysen utgår från ett diskursteoretiskt perspektiv och använder diskursanalytiska verktyg för att titta på konstruktioner av ?vi och dom? i texterna.

Den pågående globaliseringen är en högst väsentlig fråga för de svenska dagligvaruföretagen. Trots att globala och multinationella aktörer ännu inte har gjort sitt intåg på bred front i Sverige kan en etablering av utländska lågpriskedjor som Lidl och Metro skönjas på den svenska marknaden. Likaså syns en förändring i de svenska aktörernas beteende i form samgåenden, partnerskap och centralisering. Frågor kring vilka fördelar de globala aktörerna har i förhållande till nationella aktörer, samt om det kommer att finnas utrymme för nationella aktörer i framtiden är befogade. Utvecklingen kan också skapa ett behov av nya kompetenser, resurser och strategier hos dagligvaruaktörer, något som vi finner intressant att undersöka.

Bakgrund: SFOG har tillsammans med SBF, SNS och LÖF upprättat riktlinjer för förlossningsvården som bland annat berör dokumentation av CTG. Dessa har tagits fram genom ?Projekt säker förlossningsvård? och antagits av Blekingesjukhuset Karlskrona år 2008. Syfte: Syftet var att undersöka barnmorskors och läkares följsamhet av CTG-dokumentation, vid aktivt förlossningsförlopp, i förhållande till lokala PM, aktuella riktlinjer och nationella styrdokument på förlossningsavdelningen, Karlskrona. Metod: Retrospektiv journalgranskningmed deskriptiv design har använts.