Sökresultat:
1942 Uppsatser om Nationella inköpscentraler - Sida 19 av 130
Artikel 267 FEUF - BegĂ€ran om förhandsavgörande : Sveriges tillĂ€mpning av artikeln i jĂ€mförelse med Ăsterrike
Genom intrÀdet i Europeiska Unionen fick Sverige ett helt nytt ansvar. Den nationella lagstiftningenska lÀmna företrÀde till EU-rÀtten och de nationella domstolarna ska tolka ochtillÀmpa EU-rÀtten korrekt i den svenska lagstiftningen. För att detta ska kunna uppnÄs skalojalitetsprincipen tillÀmpas i medlemsstaterna för att sÀkerstÀlla att EU-rÀtten har ett effektivtgenomslag pÄ nationell nivÄ. DÄ de nationella domstolarna har svÄrigheter med tolkningenoch tillÀmpningen av EU-rÀtten ska man rÄdfrÄga EU-domstolen genom artikel267 FEUF, begÀran om förhandsavgörande för vÀgledning, detta för att EU-rÀtten ska tolkasoch tillÀmpas enhetligt. EU-domstolen Àr det rÀttskippande organ som ska sÀkerstÀllaatt lag och rÀtt följs samt skapa och uveckla prejudikat som bidrar till rÀttsutvecklingen iunionen.
Ett splittrat Àmne: Konceptioner av svenskÀmnet i grundskolans styrdokument och lokala kursplaner. A split subject: Conceptions of Swedish as a Subject in the Policy Documents and Local Syllabuses for the Nine-year Compulsory School
Syftet med föreliggande uppsats Àr att undersöka vilka olika uttryck för svenskÀmneskonceptioner som finns i styrdokumenten samt i 15 lokala kursplaner för grundskolans senare Är i Àmnet svenska.
Ămneskonceptionerna undersöks genom ett antal kriterier som vi hĂ€mtat och sammanstĂ€llt ur befintlig litteratur. Analysen börjar med undersökning av den nationella kursplanen i svenska samt Lpo94 och följs av undersökningen av de utvalda lokala kursplanerna för att avslutas med en jĂ€mförelse mellan de bĂ„da.
Resultatet pekar pÄ stor splittring i Àmnessyn i sÄvÀl styrdokumenten som i de olika lokala kursplanerna, bÄde inom enskilda och vid jÀmförelse av olika dokument. De dominerande Àmneskonceptionerna skiljer sig Ät mellan styrdokument och deras lokala uttolkningar..
FrÄn styrdokument till matematikundervisning : en studie om helhetssyn pÄ Helsingborgs kommunala grundskolor
Syftet med mitt arbete var att undersöka om det gÄr att se nÄgot samband mellan Helsingborgselevernas resultat i matematik och skolornas sÀtt att arbeta med helhetssyn inom matematikundervisningen.Denna undersökning har genomförts vid alla kommunala f-9 skolor i Helsingborgs kommun. Undersökningen har gjorts m.h.a bÄde intervjuer och enkÀter, och sÄvÀl rektorer som lÀrare har deltagit. Elevernas resultat har bedömts med utgÄngspunkt i slutbetyg och nationella prov. Min undersökning visar att pÄ tre av elva skolor nÄr över 90% av eleverna G bÄde i slutbetyg i matematik och pÄ det nationella provet i matematik. Samma tre skolor har en tydlig lokal arbetsplan.
Hur barn i Ă„rkurs 3 uppfattar syftet med Nationella provet
This is a study of the national test in 3rd grade. The national test is obligatory and is conducted in 5th and 9th grade, but since the spring of 2009 the tests also become mandatory in 3rd grade. The case study of this research is to find out how children in 3rd grade perceive the purpose of the national test. The survey should also clarify how students think and feel about the national test, and how they feel before the national test and after they have finished writing the test. Has the test positive or negative influence on children? The survey will also show how much teachers clarify what the significance of the national test is for the students.
Gestaltande beskrivningar i elevtexter : Kvalitativ textanalys av elevtexter
För att nÄ betyget E i Àmnet svenska behöver elever i Ärskurs 9 uppvisa förmÄgan att anvÀnda sig av enkla gestaltande beskrivningar. Genom kvalitativ textanalys av tio elevtexter undersöks hur eleverna anvÀnder sig av just gestaltande beskrivningar. En gestaltande beskrivning innebÀr den strategi eleverna anvÀnder sig av för att skapa en visuell bild av texten. Med en tvÀrvetenskaplig ansats fokuserar undersökningen pÄ gestaltande beskrivningar av miljö, deltagande personer och synvinkel. Elevtexterna som analyserats Àr hÀmtade frÄn det nationella provet i svenska för Ärskurs 9.
Med avseende pÄ likvÀrdig betygsÀttning? : Aktörers tankar om och erfarenheter av de nationella Àmnesproven
This essay aims to study how national tests in the ninth grade are being viewed upon in the Swedish school system. What are the affected people?s thoughts regarding its field of application? For further information about this matter, three different sub studies have taken place. In the first sub study, literature from The Swedish National Agency for Education (SNAE) has been studied and compared to other researches. In the second sub study, pupils who took part in the national tests during the previous year answered a survey about their experiences working with the tests.
Olweus vs VĂ€rdegrundsarbete : - En dokumentstudie
Syftet Àr att utifrÄn komponenterna i Olweusprogrammet hitta gemensamma komponenter i de nationella vÀrdegrundsriktlinjerna och vÀrdegrundsarbetet i Strömsund, samt diskutera och analysera detta utifrÄn mobbningsforskning. Vi har tittat pÄ hur mÄnga komponenter som Àr jÀmförbara och hur dessa kan kopplas till utvÀrderingar som Àr gjorda av dels vÀrdegrundsarbete och dels Olweusprogrammet. Studien Àr en dokumentstudie i rapportform. Studien baseras pÄ utvald litteratur samt utvalda artiklar och forskning som gjorts av programmen och de allmÀnna vÀrdegrundsriktlinjerna, samt Strömsunds vÀrdegrundsarbete som Àr en kombination av de nationella riktlinjerna och Olweus programkomponenter. Man kan konstatera att Strömsunds vÀrdegrundsarbete har mest gemensamt med Olweus orginalprogram.
InnehÄllsliga och sprÄkliga kvaliteter i relation till betygen : En studie av elevtexter i nationella provet i svenska för Ärskurs 9
The assessing of student texts is an ordinary and important task for teachers, and the purpose of this study is to investigate, analyze and discuss which aspects of writing that particularly have an effect on the assessment of the student texts. The aspects in focus are: contents, genre, text length, paragraphing, sentence structure and choice of words.The data is drawn from six texts in the national test in Swedish for the 9th grade. Thetexts are analyzed quantitatively and qualitatively regarding contents as well as language.The results show that the qualities of language influence the assessment more than the qualities of contents. Both word variation index and the number of long words increase in relation to raising marks. Uncommon words are also more frequent in texts which receive higher marks.
De nationella inköpscentralernas existensberÀttigande och pÄverkan pÄ konkurrensen
Den nationella inköpssamordningen i Sverige bedrivs av tvÄ inköpscentraler, dels SKI som verkar inom den kommunala sektorn, dels SIC som svarar för den statliga inköpssamordningen. SKI kan enligt 2 kap. 9 § LOU iklÀ sig tvÄ funktioner: ombuds- och ramavtalsfunktionen. SIC ska dÀremot enligt förordningen om statlig inköpssamordning upphandla ramavtal till myndigheter under regeringen. Enligt 3 § i förordningen om statlig inköpssamordning ska myndigheter under regeringen avropa frÄn de ramavtal som SIC upphandlar, medan en upphandlande myndighet fÄr anskaffa byggentreprenader, varor och tjÀnster med hjÀlp av SKI enligt 4 kap.
?Och den ljusnande framtid Àr er..? En studie om övergÄngen till arbetslivet för elever pÄ gymnasiesÀrskolans nationella program : .
Att lÀmna skolan och ta steget ut i arbetslivet Àr en process som kan vara jobbig för mÄnga ungdomar. För eleverna pÄ gymnasiesÀrskolans nationella program innebÀr denna process att de vid studenten kommer till ett vÀgskÀl; ett arbete pÄ den öppna arbetsmarknaden eller en sysselsÀttning pÄ en Daglig verksamhet. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur personalen pÄ gymnasiesÀrskolans nationella program förbereder eleverna inför övergÄngen till arbetslivet. Sen 1866 har det funnits en undervisning för elever med en utvecklingsstörning, som dÄ kallades sinnesslöa. MÄlsÀttningen med undervisningen har sen dess fokuserat pÄ att göra eleverna sÄ sjÀlvstÀndiga som möjligt. Idag har gymnasiesÀrskolan en mÄlsÀttning som utöver en yrkesutbildning ska ge eleverna verktyg för ett aktivt deltagande i samhÀllet.
Dejligt och kjempeflott i svenskÀmnet : De nordiska grannsprÄken i dagens svenskundervisning
Bedömning och betygsÀttning av elevers arbeten Àr en stor arbetsuppgift för lÀrare. Men hur tillförlitliga Àr betygen som ges och i synnerhet de i de nationella proven? Syftet med min uppsats har dÀrför varit att undersöka om det finns skillnader mellan olika lÀrares bedömning och betygssÀttning av samma texter frÄn de nationella proven samt att försöka förstÄ varför utfallet blir som det blir.Som metod har jag anvÀnt mig utav ett frÄgeformulÀr som Àr en kvantitativ metod och intervjuer som Àr en kvalitativ metod samt komparation. Materialet har bestÄtt av fyra elevtexter frÄn nationella provets uppsatsdel i svenska, Ärskurs 9 frÄn vÄrterminen 2012. Vidare Àr metoden frÄgeformulÀr Àven tvÄ materialdelar dÄ det har fungerat bÄde som en mall samt som resultatgivare frÄn informanterna som bestÄr utav fyra högstadielÀrare i svenska.
Nationell vÀrdegrund - ett verktyg till förÀndring i verksamhet: En kvalitativ studie
Den nationella vÀrdegrunden lagstadgades 2010 och denna studie undersöker hur den har implementerats och anvÀnds inom sÀrskilda boenden inom Àldreomsorgen och hur den har pÄverkat verksamheterna. I den nationella vÀrdegrunden utgÄr lagen ifrÄn att alla ska se vÄrdtagaren och ge denna ett vÀrdigt liv och vÀlbefinnande. Genom denna lag ska vÄrdtagaren kunna pÄverka sin egen vÄrd, och Àven som nÀrstÄende kunna göra sin Äsikt hörd. Utbildning av personal ska ske och Socialstyrelsen tillhandahÄller material till genomförandet.Syftet med undersökningen Àr att undersöka vilka erfarenheter enhetschefer har av implementering och anvÀndning av den nationella vÀrdegrunden inom Àldreomsorg.Valet blev att göra en kvalitativ studie som gjorts genom att intervjua sex enhetschefer inom Àldreomsorgen. En intervjuguide som bygger pÄ frÄgestÀllningar ur vÀrdegrundsperspektiv Àr grunden till intervjun.
Ett omöjligt uppdrag? : - Det nationella provets skrivdel i svenska
Uppsatsens syfte Àr att redogöra för forskningens syn pÄ det nationella skrivprovet inom Àmnet svenska. UtifrÄn ett psykometriskt perspektiv, med inriktning pÄ konstrukt, bedömning och anvÀndning, belyser uppsatsen potentiella problembilder med standardiserade prov inom en svensk, norsk och amerikansk kontext. Provet innehar en normerande stÀllning inom svensk utbildning, dÀr det agerar rÀttesnöre över vad som utgör goda och mindre goda elevtexter. Forskningen visar ocksÄ pÄ den svÄrighet som existerar gÀllande provets interbedömarreliabilitet, dÀr olika examinatorer bedömer proven olika. Vidare pÄverkar provet undervisningen, dÀr dess genrepedagogiska utgÄngspunkt leder till en tanke om progression, dÀr texttyper hierarkiseras.
Matematikundervisningen : PÄverkas elevernas intresse för och kunskap i matematik om undervisningen sker med eller utan lÀrobok?
AbstraktSyftet med detta arbete har varit att undersöka om det finns nÄgon skillnad i kunskap och intresse för matematik mellan elever som undervisas med eller utan lÀrobok. Information har inhÀmtats genom kvalitativa intervjuer med elever i Är 1 och 3 med utförda matematikuppgifter av eleverna och frÄn de nationella proven i matematik för Är 5.Teorin bygger pÄ lusten att lÀra genom motivation och betydelsen av att eleverna fÄr en bra förstÄelse av varför de ska lÀra sig matematik genom att koppla undervisningen till deras vardag och att göra den lustfylld.I denna begrÀnsade studie Àr alla eleverna nöjda med sin matematikundervisning oberoende av lÀrobok eller inte, men det Àr noterbart att intresset för matematik sjunker mer i Är 3 för de med lÀrobok Àn de utan. Kunskaperna i matematik Àr ganska lika, men en viss fördel till eleverna i skolan utan lÀrobok i Är 5. SvÄrighetsgraden av de matematiska uppgifterna tycks ocksÄ styra elevernas intresse för matematik..
EN BILD SĂGER MER ĂN TUSEN ORD : en studie av tvĂ„ dagstidningars förstasidesbilder ur ett bildsprĂ„kligt perspektiv
I den hÀr uppsatsen undersöks tvÄ vÀsterlÀndska dagstidningars förstasidesbilder somtidningens anslag. Tidningarna Àr Dagens Nyheter, Sverige och The Times,Storbritannien och de studeras under en 3 mÄnadersperiod. Anslagens likheter ocholikheter analyseras utifrÄn bildsprÄkligt perspektiv. HÀr ses tydliga skillnader iDagens Nyheters helhetsperspektiv och The Times personliga anslag som enkonsekvens av deras medvetet valda bildutsnitt. NÀr jag nÀrmare studerar bildernasinnehÄll och funktion ses hÀr tydliga likheter i anslagen sÄsom antal fÀrgbilder och hursvartvita bilder anvÀnds, antal nationella bilder som dominerar, att positiva kontranegativa budskap i bilderna Àr relativt lika representerade och att det finns ettgenerellt negativt budskap i internationell rapportering.