Sök:

Sökresultat:

860 Uppsatser om Nationell nivć - Sida 54 av 58

Hantering av lagar och andra krav för VÀgverket Region Norr

Ledningssystem Àr en anvÀndbar metod för att Ästadkomma ett systematiskt och effektivt arbetssÀtt bland företag. Med ett ledningssystem menas ett ramverk inom vilket företagsledningen styr, mÀter och utvÀrderar arbetet. Ledningssystemen har standardiserats för att skapa entydighet och fÄ likformighet för begrepp och struktur. I standarden för Miljöledningssystem ISO 14001 finns ett antal element som ska samverka för att företag ska organisera sitt miljöarbete pÄ ett systematiskt sÀtt (Ammenberg, 2004: Brorson & Larsson, 1998). Uppdragsgivare till detta examensarbete Àr VÀgverket Region Norr, avdelning Strategiskt stöd.

Mediekonglomeratets vagga : Familjen Hjörnes syn pÄ sin roll som publicist

Familjen Hjörne har sedan 1926 varit VÀstsveriges dominerande mediefamilj. Under tre generationer har familjen i stort sett haft monopol pÄ tidningsmakande i Göteborg och Àgt, drivit och skrivit i Göteborgs-Posten. Under 2000-talet har familjen expanderat sitt tidningsÀgande och genom bildandet av mediekoncernen Stampen kan de idag titulera sig Sveriges största Àgare av dagstidningar. Idag har familjen ett tidningsÀgande som inte bara gÄr tre generationer tillbaka, utan som geografiskt strÀcker sig frÄn Halland i söder till Dalarna i norr. Sammanlagt kontrollerar familjen Hjörne 16 % av den svenska dagstidningsmarknaden (Sundin 2011).

IASB och internationella redovisningsstandarder för smÄ och medelstora företag

Bakgrund: I september 2003 beslutade IASBs styrelse att organisationen ska utveckla sÀrskilda standarder som Àr lÀmpliga att anvÀndas av smÄ och medelstora företag dÄ de tar fram sina finansiella rapporter. UtgÄngspunkterna i undersökningen Àr att IASB utgör en internationell institution som i huvudsak formas av sina största intressenters behov och att reglering av redovisning kan ses som en politisk process. Syfte: att ge en beskrivning av orsaker till och mÄlen med IASBs projekt att utveckla internationella redovisningsstandarder för smÄ och medelstora företag. Syftet Àr vidare att utreda om skillnader mellan anglosaxisk och kontinental redovisningstradition kan utgöra hinder vid IASBs harmonisering av internationella redovisningsstandarder för smÄ och medelstora företag. Metod: För att uppnÄ syftet har en dokumentundersökning genomförts dÀr empirin i första hand bestÄr av vetenskapliga artiklar samt annat publicerat material som direkt eller indirekt berör IASBs projekt att utveckla internationella redovisningsstandarder för smÄ och medelstora företag.

Kluster i dagligvarubranschen : En plats för den hungrige

För nÀrvarande rÄder en oenighet inom den akademiska vÀrlden betrÀffande begreppet kluster och hur detta skall definieras. Enligt rÄdande definition kan ett kluster vara sÄvÀl globalt, nationellt, regionalt som lokalt. För att fÄ en djupare förstÄelse för begreppet, och dÄ framförallt klusterbildning inom dagligvarubranschen har vi bedrivit en serie av semistrukturerade intervjuer dÀr vi valt att intervjua personer med ledande befattning inom företag aktiva i denna bransch. Vi Àmnade med denna undersökande rapport att se ifall kluster skapas slumpartat eller om dessa gÄr att skapa artificiellt, och i sÄdant fall hur.Vi har genom vÄr teoretiska genomlysning funnit att ett kluster genomgÄr tre faser: startfasen, utvecklingsfasen och mognadsfasen. FörmÄgan för ett kluster att passera de olika faserna och slutligen nÄ mognadsfasen har sin grund i en sammansatt grupp av vitala faktorer.

Farliga Àmnen i Norrbottens lÀn: En förstudie om förekomst och förmÄga

Denna rapport Àr en bestÀllning av den regionala samordningsfunktion som finns i lÀnet kring farliga Àmnen. Rapporten behandlar förekomst av farliga Àmnen pÄ fasta industrianlÀggningar, pÄ vÀg och jÀrnvÀg samt kommunal rÀddningstjÀnsts och övriga berörda myndigheters förmÄga att hantera olyckor med farliga Àmnen inom Norrbottens lÀn.I dagens samhÀlle lagras, hanteras och transporteras Àmnen med farliga egenskaper rutinmÀssigt i stora mÀngder. Farliga Àmnen transporteras pÄ vÀg, jÀrnvÀg, till sjöss och i luften. PÄ land stÄr vÀgtransporterna för den största mÀngden farligt gods. Allvarliga hÀndelser med farliga Àmnen Àr ovanliga men intrÀffar varje Är i Sverige.

Avdrag för ingĂ„ende mervĂ€rdesskatt i blandad verksamhet : Är 8 kap. 13 § ML förenlig med artiklarna 173-175 i mervĂ€rdesskattedirektivet?

EG-rÀtten Àr överordnad nationell rÀtt, vilket innebÀr att Sverige har en skyldighet att följa EG-rÀtten. Det övergripande mÄlet med den Europeiska gemenskapen Àr att skapa en inre marknad inom gemenskapen. För att förverkliga mÄlet att skapa en inre marknad har ett gemensamt system för mervÀrdesskatt utvecklats, med mÄlsÀttningen att harmonisera mervÀrdesskatten i alla medlemsstater. Harmoniseringen har resulterat i ett flertal direktiv och det mest centrala pÄ mervÀrdesskatteomrÄdet Àr direktiv 2006/112/EG, mervÀrdesskattedirektivet. MervÀrdesskattelagen[1] trÀdde i kraft den 1 juli 1994 och ska utformas i enlighet med mervÀrdesskattedirektivet.MervÀrdesskatten Àr en allmÀn konsumtionsskatt, vilket innebÀr att den slutlige konsumenten bÀr bördan av skatten.

Den nya kompletteringsregeln i 39a kap. 7a § IL : En analys av dess förenlighet med etableringsfriheten

Den första svenska CFC-lagstiftningen trÀdde i kraft den 1 januari 1990 och har sedan dess genomgÄtt flera omarbetningar. Syftet med de svenska CFC-reglerna Àr att förhindra skatteplanering med bolag i lÄgbeskattade lÀnder och pÄ sÄ sÀtt försvara den svenska skattebasen. I kort innebÀr de svenska CFC-reglerna en möjlighet att beskatta Àgaren till ett i utlandet belÀget CFC-bolag löpande för dess inkomster frÄn CFC-bolaget.EG-domstolens dom Cadbury Schweppes föranledde att flera av medlemslÀnderna, dÀribland Sverige tvingades Àndra sina CFC-lagstiftningar. EG-domstolen konstaterade att CFC-lagstiftning utgör en inskrÀnkning av etableringsfriheten och skall förbjudas sÄvida CFC-bolaget inte utgör ett rent konstlat upplÀgg och dÄ etableringen sker i syfte att undvika nationell skatt. CFC-beskattning fÄr inte vidtas om det kan visas att det föreligger en verklig etablering frÄn vilken det bedrivs en faktisk ekonomisk verksamhet.

LÄneförbudets vara eller icke vara. En analys av bestÀmmelsens bakomliggande syfte och framtid.

LÄneförbudets vara eller ickevara, Àr en frÄga som diskuterats sedan reglerna om förbjudna lÄn trÀdde i kraft pÄ 70-talet. FrÄn början föreslog aktiebolagsutredningen ett lÄneförbud motiverat av borgenÀrernas skyddsintresse, aktieÀgaren skulle inte kunna urholka bolagets bundna egna kapital. Senare i lagstiftningsprocessen uppmÀrksammades dock att aktieÀgare och bolagets ledning ofta lÄnade pengar frÄn bolaget för att undkomma dubbelbeskattningens andra led. Risken för skatteflykt kom att bli den bakomliggande faktor som gjorde förbudet strikt med fÄ möjligheter till undantag och dispens. Ett förbjudet lÄn till nÄgon nÀrstÄende Àr sÄledes alltid olagligt oavsett lÄntagarens solvens eller bolagets ekonomiska muskler.

En studie över anpassningen till mervÀrdesskattedirektivet : sÀrskilt för ideella idrotts- och kulturföreningar

Ideella föreningar Àr enligt svensk nuvarande lagstiftning, under vissa förutsÀttningar, befriade frÄn skattskyldighet för sÄvÀl inkomstskatt som mervÀrdesskatt. I den nuvarande regleringen gÀller samma bedömningsgrunder för vad som Àr skattebefriat i de bÄda skatteslagen. Detta framgÄr av den hÀnvisning som finns i 4 kap. 8 § mervÀrdesskattelagen (1994:200, ML) till 7 kap. 7 § första och andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229, IL), Denna koppling kommer att utvecklas lÀngre ned i denna framstÀllning.Medan inkomstskatt Àr en nationell angelÀgenhet Àr mervÀrdesskatt ett av de rÀttsomrÄden som omfattas av EU:s normgivningsmakt.

Inventering av verktyg för hÄllbarhetsbedömning av stadsdelar : Underlagsrapport till ett forskningsprojekt i samarbete   mellan Linköpings universitet och Linköpings kommun

HÄllbar stadsutveckling pÄ stadsdelsnivÄ har blivit populÀrt under de senaste Ären. Det har byggts flera nya stadsdelar i Sverige med en hÄllbarhetsprofil och det pÄgÄr ett arbete med att ta fram ett svenskt certifieringsverktyg och en svensk standard för hÄllbara stadsdelar. Traditionellt har det varit stort fokus pÄ byggnadsnivÄ inom hÄllbar stadsutveckling. Att fokusera pÄ stadsdelsnivÄ gör det möjligt att betrakta byggnaderna i relation till omgivningen och pÄ sÄ sÀtt skapas ytterligare förutsÀttningar att nÄ en hÄllbar stadsutveckling. Denna rapport Àr en del av ett forskningsprojekt i samarbete mellan Linköpings universitet och Linköpings kommun med syfte att utveckla ett processtöd för hÄllbar stadsutveckling pÄ stadsdelsnivÄ.

"För deppig för att springa" : En kvantitativ studie om sambandet mellan upplevd nedstÀmdhet, upplevd smÀrta och fysisk aktivitet hos flickor i Äk 9

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att undersöka om det fanns ett samband mellan upplevd nedstÀmdhet och smÀrta och graden av fysisk aktivitet hos flickor i Äk 9. Den upplevda nedstÀmdheten och smÀrtan kommer i denna studie att mÀtas genom att undersöka hur dessa flickor skattat olika psykosomatiska besvÀr sÄsomont i huvudet, trött & hÀngig, ensam, ledsen, ont i kroppen, ont i magen och problem med att sova.För att besvara syftet kommer jag utgÄ frÄn följande frÄgestÀllningar:Hur ofta upplevde flickor i Äk 9 kÀnsla av nedstÀmdhet och smÀrta i form av olika psykosomatiska besvÀr under Ären 2001 och 2007 och skiljer det sig mellan Ären?I vilken utstrÀckning var dessa elever fysiskt aktiva under 2001 samt 2007, har den fysiska aktiviteten förÀndrats mellan Ären?Samvarierar den fysiska aktivitetsgraden med skattningen av den upplevda nedstÀmdheten och smÀrtan hos dessa flickor Är 2001 och 2007?MetodSom utgÄngspunkt för denna uppsats kommer data frÄn tvÄ tidigare datainsamlingar att anvÀndas. BÄda datainsamlingarna Àr gjorda under projektet Skola- Idrott- HÀlsa som Àr en longitudinell nationell studie av barns och ungdomars fysiska status, fysiska aktivitet samt hÀlsomÀssiga tillstÄnd. För att besvara frÄgestÀllningarna och syftet i denna uppsats kommer tvÄ olika tvÀrsnittsstudier genomföras med data som samlats in under SIH projektet.

Digitaliserade relationer : En studie av hur digitaliseringen pÄverkar Arbetsförmedlingens relation till de arbetssökande

Denna studie undersöker hur digitaliseringen pÄverkar relationen mellan Arbetsförmedlingen och de arbetssökande sett ur myndighetens perspektiv. ProblemstÀllningen angrips utifrÄn fyra teman; Utmaning, Ansvar, Valfri­het och OjÀmlikhet. Som en röd trÄd genom studien löper ny­lib­e­ra­lis­men som ett övergripande teoretiskt perspektiv. Syftet med studien Àr att problema­ti­sera och nyansera digitaliseringens pÄ­verkan pÄ relationen mellan Arbetsförmedlingen och de arbetssökande.Forskningen om e-förvaltning utgÄr i allt vÀsentligt frÄn implementeringen av e-förvaltning sett ur ett tekniskt perspektiv. Det finns ocksÄ, om Àn i mindre utstrÀckning, studier som intresserar sig för anvÀndarna.

Vart Àr vi pÄ vÀg? : - En kvalitativ studie om strategisk planering i smÄföretag

De senaste Ärtiondena har innefattat en mÀngd olika hÀndelser vilka pÄverkat företagsklimatet pÄ nationell samt global nivÄ, vilket har resulterat i en allt mer komplex miljö för företagen. Detta har lett till ett ökat behov av anvÀndandet av strategi, och mer specifikt strategisk planering, för att kunna hantera detta faktum. Samtidigt har nÀringslivet i Europa gÄtt frÄn att mestadels bestÄ av stora koncerner till att bestÄ av en stor del smÄföretag. Strategisk planering som forskningsomrÄde riktar sig dock mestadels gentemot större företag och studier specifikt gjorda om smÄföretagens strategiarbete lyser med sin frÄnvaro. Bland de teorier vilka finns tillgÀngliga Àr det anmÀrkningsvÀrt att en majoritet av dem Àr genererade under 80- samt 90-talet vilket sÄledes innebÀr att deras nutida förankring bör ifrÄgasÀttas.

Validering : Ett sÀtt att synliggöra informell kunskap

Studien visar pÄ hur informell kunskap blir synliggjord genom anvÀndandet av validering i skolmiljö. Inom ramen för dagens snabba samhÀllsutveckling stÀlls det höga krav pÄ moderna, flexibla metoder för det livslÄnga, livsvida lÀrandet. Detta krÀver att utbildningsanordnare Àr uppdaterade och förÀndringsbenÀgna i sitt ledarskap. Det Àr ocksÄ viktigt att lyfta blicken och informera sig om vad som hÀnder och sker i vÀrlden. För att kunna uppfylla dessa krav har det krÀvt förÀndringar i nationella styrdokument.

ByrÄrotation i Sverige ? För eller emot?

SAMMANFATTNING Titel: ByrÄrotation i Sverige ? För eller emot? En studie av intressegruppers stÄndpunkter till EU-kommissionen förslag om obligatorisk rotation av revisionsbyrÄerNivÄ: D-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Mattias Dahlberg, Petra BelinHandledare: Arne FagerströmDatum: 2012/08Syfte: Enligt ett nytt förslag frÄn EU sÄ skall börsnoterade bolag tvingas byta revisionsbyrÄ efter ett antal Är av sammanhÀngande uppdrag. Förslaget om den nya förordningen syftar till att ÄterupprÀtta ett förtroende för revisionsbranschen efter de senaste revisionsskandalerna i samband med den finansiella krisen. EU-förslaget kommer dock medföra en hel del förÀndringar för de lÀnder som implementerar förordningen.Denna studie har haft till syfte att utreda olika intressegruppers stÄndpunkt till EU-förslaget om byrÄrotation. MÄlet Àr att forskningen skall bidra till en djupare förstÄelse för debatten i Sverige avseende byrÄrotation och dÀrmed anvÀndas som beslutsunderlag i processen att framarbeta en enhetlig stÄndpunk för Sveriges stÀllningstagande till EU-förslaget.

<- FöregÄende sida 54 NÀsta sida ->