Sökresultat:
916 Uppsatser om Nationell likvärdighet - Sida 57 av 62
Hur hushÄllas det med mark och vatten? en studie av tillÀmpningen av hushÄllningsbestÀmmelserna i 3 och 4 kap MB
The national spatial planning guidelines and the subsequent legal regulation in the Natural Resources Act and the Environmental Code has been a part of the Swedish planning system for almost 40 years. In the recent years, critics have claimed that the regulations are outdated and does not work the way it was intended. This paper examines closer why it is perceived that the regulations does not work, with a focus on how the national interests are managed in the municipal planning. Why is the national interests not applied in the municipal planning as intended? Is the error in the system or in the implementation of it? The aim of this essay is to study the gap between theory and practice by studying how the land management provisions in the Environmental Code is applied in five selected municipalities.
Ăr WTO:s sanktionssystem effektivt med hĂ€nsyn till handelskonflikterna mellan EU och USA?
Dagens internationella handelspolitik har kommit att prÀglas starkt av idén om global frihandel och protektionistiskt tÀnkande har dÀrmed övergivits. Möjligheten att stÀlla upp regler för internationell handel beror till stor pÄ de grundlÀggande regler som folkrÀtten stÀller upp, sÄsom staters suverÀnitet och principen om statsansvar. WTO:s regelsystem har kommit att bli ett vÀrldsomfattande regelverk för internationell handel och detta regelverks sanktionssystem bygger pÄ att stater gemensamt agerar, genom sÄ kallade retaliationsÄtgÀrder, för att avkrÀva stater som begÄr avtalsbrott dess statsansvar. Det finns en möjlighet för stater att erbjuda varandra kompensation. Denna möjlighet Àr emellertid endast tillfÀllig och helt och hÄllet frivillig.
Arkitekturpolitik : förslag till nytt innehÄll i en nationell arkitekturpolitik
I Sverige har vi ett arkitekturpolitiskt dokument vid
namn ?Framtidsformer?. I ?Framtidsformer? lyfts att arkitektur Àr viktigt och att arkitektur Àr politiskt. (Regeringskansliet, 1997 [online]) Detta kandidatarbete syftar till att undersöka och vidareutveckla detta
pÄstÄende, det vill sÀga pÄstÄendet att arkitektur Àr viktigt och att arkitektur Àr politiskt.
Parallellt med att detta kandidatarbete skrevs pÄgick en utredning, initierad av regeringen, av dokumentet ?Framtidsformer?.
Kulturministern, Lena Adelsohn Liljeroth, hÀnvisar till att regeringen inlett ett arbete för att förnya arkitekturpolitiken (Adelsohn Liljeroth,
mars 2014 [online]).
VÀgledaren, en förÀndringsagent? : Ett antal vÀgledarröster om val kopplade till kön, klass och etnicitet
Uppsatsens syfte Àr att utröna hur vÀgledarna bemöter den potentiella rollen som förÀndringsagent gÀllande elevers studie ? och yrkesval. Undersökningen genomfördes via kvalitativa intervjuer med fyra verksamma vÀgledare i grundskolan. Resultaten visar att vÀgledarna anser att kön, klass och etnicitet utgör tydliga pÄverkansfaktorer i studie- och yrkesvalet. Könstillhörigheten Àr i mÄnga avseenden avgörande för valet av gymnasieutbildning och den indikerar Àven mÀngden av efterfrÄgan pÄ vÀgledning.
En retorisk analys av för- och emotdiskussioner kring det kungliga bröllopet pÄ Facebook
Syftet med uppsatsen Àr att utföra en retoriskanalys pÄ de argument som förs bland medlemmarna pÄ Facebookgrupperna ?VÀgra betala Victorias bröllop!? respektive ?VÄga betala Victoria och Daniels bröllop?. Grupperna Àr tvÄ intressanta debattforum att studera i syfte att ta reda pÄ vad för typ av dialog som förs liksom gruppmedlemmarnas Äsikter kring det kungliga bröllopet sÄvÀl som monarkin. SÄledes kommer uppsatsen att fokusera pÄ den medierande offentlighet som skapas i samspel med interaktionen som Àger rum pÄ respektive grupp. Uppsatsens utgÄr frÄn tre frÄgestÀllningar: Förs en kommunikativ dialog i frÄgan kring för respektive emot det kungliga bröllopet pÄ Facebook? Hur Àr dialogerna om bröllopet uppbyggda? Vad har medlemmarna för Äsikter kring det kungliga bröllopet sÄ vÀl som monarkin? Genom att fokusera pÄ en för- respektive emotgrupps Äsikter pÄ Facebook tangerar uppsatsen olika forskningsfÀlt sÄsom: forskning om det kungliga bröllopet 2010, det Internetbaserade forumet Facebook men Àven fÀltet för retorik och medierad offentlighet.
Bredband och Internet i Sverige : en kartlÀggning av faktisk tillgÄng och anvÀndning ur ett ekonomiskt perspektiv
Globalt sett Àr Sverige ett föregÄngsland inom informationsteknologi. SÄvÀl nationell som internationell statistik visar pÄ vÀxande bredbandstillgÄng och alltmer frekvent anvÀndning av tjÀnster pÄ Internet. SÄdana siffror utgÄr emellertid ofta frÄn ett leverantörsperspektiv och teoretiska prestanda. Detta examensarbete kartlÀgger faktisk tillgÄng till bredband i Sverige, samt utvÀrderar dess implikationer för fortsatt utveckling av InternetanvÀndningen ur ett ekonomiskt perspektiv. Dessutom analyseras framtidspotentialen för nuvarande accesstekniker i landet.Datastudien innefattar de trÄdbundna accessteknikerna xDSL, kabel-tv och fiber-LAN samt ett antal trÄdlösa tekniker, sÄ kallat mobilt bredband.
Att frÀmja goda matvanor ? en intervjustudie med förskolepersonal i fokus
Bakgrund: FolkhÀlsan i Sverige beror till viss del pÄ befolkningens matvanor. Matvanor grundlÀggs i de tidiga Ären vilket ger den offentliga miljön, exempelvis förskolor, stora möjligheter att skapa goda förutsÀttningar för barnens matvanor. PÄ sÄvÀl global som nationell nivÄ finns flera styrdokument som berör barns matvanor och hÀlsa. Det debatteras ofta vilka risker befolkningens matvanor innebÀr. Vi ville öka förstÄelsen för matens möjligheter genom ett salutogent perspektiv.
Föredömet Sverige : Kedjan av ansvar för skydd mot diskriminering
 Föredömet Sverige i korthetĂ
r 1930 kunde Sverige för första gÄngen klassas som ett invandrarland. Allt sedan dess har den demografiska sammansÀttningen varit under stor förÀndring. I samma tidsperiod började de mÀnskliga rÀttigheterna sitt intÄg pÄ den internationella scenen. "Allas likhet i vÀrde och rÀttigheter" tydliggjordes i FN:s allmÀnna förklaring om de mÀnskliga rÀttigheterna, som mynnade ut i flertalet konventioner, vilka Sverige inte varit sena pÄ att ratificera. Trots att Sverige har undertecknat och ratificerat konventionerna som förkunnade allas lika vÀrde, var det Àndock tveksamt om alla behandlades lika i landet.Sverige blundade lÀnge för förekomsten av diskriminering, Ätminstone pÄ grund av etnicitet och religion.
Bilden av Finland i gymnasieskolans samhÀllskunskaps- och historieböcker
Den svenska identiteten formas i mötet med andra kulturer. Under de senaste decennierna har folk frÄn alla vÀrldens hörn invandrat till Sverige. Denna process pÄverkar ocksÄ det svenska samhÀllet och dess grunder. Sverige har haft förmÄnen att stÄ utanför bÄda vÀrldskrigen under 1900-talet. DÀrför har behovet av att försvara och definiera sin identitet inte varit lika stort som i mÄnga andra lÀnder.
Hur hushÄllas det med mark och vatten? en studie av tillÀmpningen av hushÄllningsbestÀmmelserna i 3 och 4 kap MB
The national spatial planning guidelines
and the subsequent legal regulation
in the Natural Resources Act and the
Environmental Code has been a part of
the Swedish planning system for almost
40 years. In the recent years, critics have
claimed that the regulations are outdated
and does not work the way it was intended.
This paper examines closer why it is
perceived that the regulations does not
work, with a focus on how the national
interests are managed in the municipal
planning. Why is the national interests
not applied in the municipal planning as
intended? Is the error in the system or in the
implementation of it?
The aim of this essay is to study the gap
between theory and practice by studying
how the land management provisions in
the Environmental Code is applied in five
selected municipalities. The aim is also to
find interesting issues for futher studies of
the topic.
Möjlighet att uppnÄ efterfrÄgad marmoreringsgrad hos nötkreatur vid slakt - enligt svenska produktionsförhÄllanden
EfterfrÄgan pÄ marmorerat kött har ökat i Sverige under de senaste Ären. Marmorering Àr insprÀngt fett i muskulaturen, intramuskulÀrt fett, vilket anses vara en god indikator för köttets sensoriska kvalitet.
Det insprĂ€ngda fettet lyfter fram köttets smakĂ€mnen, fettet bidrar Ă€ven till att köttet upplevs som saftigare. Det insprĂ€ngda fettet separera muskelsegmenten, vilket ökar köttets mörhet. Utvecklingen av intramuskulĂ€rt fett Ă€r relaterat till faktorer som genotyp, ras, kön, Ă„lder, muskeltyp samt tillvĂ€xthastighet av muskel- och fettvĂ€vnad. Ăven utfodringens intensitet pĂ„verkar andelen
intramuskulÀrt fett.
För att tillgodose konsumenternas efterfrÄgan pÄ marmorerat nötkött har den svenska köttbranschen gemensamt arbetat fram en nationell standard för klassificering av marmorering hos nötslaktkroppar.
Hantering av lagar och andra krav för VÀgverket Region Norr
Ledningssystem Àr en anvÀndbar metod för att Ästadkomma ett systematiskt och effektivt arbetssÀtt bland företag. Med ett ledningssystem menas ett ramverk inom vilket företagsledningen styr, mÀter och utvÀrderar arbetet. Ledningssystemen har standardiserats för att skapa entydighet och fÄ likformighet för begrepp och struktur. I standarden för Miljöledningssystem ISO 14001 finns ett antal element som ska samverka för att företag ska organisera sitt miljöarbete pÄ ett systematiskt sÀtt (Ammenberg, 2004: Brorson & Larsson, 1998). Uppdragsgivare till detta examensarbete Àr VÀgverket Region Norr, avdelning Strategiskt stöd.
Mediekonglomeratets vagga : Familjen Hjörnes syn pÄ sin roll som publicist
Familjen Hjörne har sedan 1926 varit VÀstsveriges dominerande mediefamilj. Under tre generationer har familjen i stort sett haft monopol pÄ tidningsmakande i Göteborg och Àgt, drivit och skrivit i Göteborgs-Posten. Under 2000-talet har familjen expanderat sitt tidningsÀgande och genom bildandet av mediekoncernen Stampen kan de idag titulera sig Sveriges största Àgare av dagstidningar. Idag har familjen ett tidningsÀgande som inte bara gÄr tre generationer tillbaka, utan som geografiskt strÀcker sig frÄn Halland i söder till Dalarna i norr. Sammanlagt kontrollerar familjen Hjörne 16 % av den svenska dagstidningsmarknaden (Sundin 2011).
IASB och internationella redovisningsstandarder för smÄ och medelstora företag
Bakgrund: I september 2003 beslutade IASBs styrelse att organisationen ska utveckla sÀrskilda standarder som Àr lÀmpliga att anvÀndas av smÄ och medelstora företag dÄ de tar fram sina finansiella rapporter. UtgÄngspunkterna i undersökningen Àr att IASB utgör en internationell institution som i huvudsak formas av sina största intressenters behov och att reglering av redovisning kan ses som en politisk process. Syfte: att ge en beskrivning av orsaker till och mÄlen med IASBs projekt att utveckla internationella redovisningsstandarder för smÄ och medelstora företag. Syftet Àr vidare att utreda om skillnader mellan anglosaxisk och kontinental redovisningstradition kan utgöra hinder vid IASBs harmonisering av internationella redovisningsstandarder för smÄ och medelstora företag. Metod: För att uppnÄ syftet har en dokumentundersökning genomförts dÀr empirin i första hand bestÄr av vetenskapliga artiklar samt annat publicerat material som direkt eller indirekt berör IASBs projekt att utveckla internationella redovisningsstandarder för smÄ och medelstora företag.
Kluster i dagligvarubranschen : En plats för den hungrige
För nÀrvarande rÄder en oenighet inom den akademiska vÀrlden betrÀffande begreppet kluster och hur detta skall definieras. Enligt rÄdande definition kan ett kluster vara sÄvÀl globalt, nationellt, regionalt som lokalt. För att fÄ en djupare förstÄelse för begreppet, och dÄ framförallt klusterbildning inom dagligvarubranschen har vi bedrivit en serie av semistrukturerade intervjuer dÀr vi valt att intervjua personer med ledande befattning inom företag aktiva i denna bransch. Vi Àmnade med denna undersökande rapport att se ifall kluster skapas slumpartat eller om dessa gÄr att skapa artificiellt, och i sÄdant fall hur.Vi har genom vÄr teoretiska genomlysning funnit att ett kluster genomgÄr tre faser: startfasen, utvecklingsfasen och mognadsfasen. FörmÄgan för ett kluster att passera de olika faserna och slutligen nÄ mognadsfasen har sin grund i en sammansatt grupp av vitala faktorer.