Sökresultat:
916 Uppsatser om Nationell likvärdighet - Sida 58 av 62
Farliga Àmnen i Norrbottens lÀn: En förstudie om förekomst och förmÄga
Denna rapport Àr en bestÀllning av den regionala samordningsfunktion som finns i lÀnet kring farliga Àmnen. Rapporten behandlar förekomst av farliga Àmnen pÄ fasta industrianlÀggningar, pÄ vÀg och jÀrnvÀg samt kommunal rÀddningstjÀnsts och övriga berörda myndigheters förmÄga att hantera olyckor med farliga Àmnen inom Norrbottens lÀn.I dagens samhÀlle lagras, hanteras och transporteras Àmnen med farliga egenskaper rutinmÀssigt i stora mÀngder. Farliga Àmnen transporteras pÄ vÀg, jÀrnvÀg, till sjöss och i luften. PÄ land stÄr vÀgtransporterna för den största mÀngden farligt gods. Allvarliga hÀndelser med farliga Àmnen Àr ovanliga men intrÀffar varje Är i Sverige.
Avdrag för ingĂ„ende mervĂ€rdesskatt i blandad verksamhet : Ăr 8 kap. 13 § ML förenlig med artiklarna 173-175 i mervĂ€rdesskattedirektivet?
EG-rÀtten Àr överordnad nationell rÀtt, vilket innebÀr att Sverige har en skyldighet att följa EG-rÀtten. Det övergripande mÄlet med den Europeiska gemenskapen Àr att skapa en inre marknad inom gemenskapen. För att förverkliga mÄlet att skapa en inre marknad har ett gemensamt system för mervÀrdesskatt utvecklats, med mÄlsÀttningen att harmonisera mervÀrdesskatten i alla medlemsstater. Harmoniseringen har resulterat i ett flertal direktiv och det mest centrala pÄ mervÀrdesskatteomrÄdet Àr direktiv 2006/112/EG, mervÀrdesskattedirektivet. MervÀrdesskattelagen[1] trÀdde i kraft den 1 juli 1994 och ska utformas i enlighet med mervÀrdesskattedirektivet.MervÀrdesskatten Àr en allmÀn konsumtionsskatt, vilket innebÀr att den slutlige konsumenten bÀr bördan av skatten.
Den nya kompletteringsregeln i 39a kap. 7a § IL : En analys av dess förenlighet med etableringsfriheten
Den första svenska CFC-lagstiftningen trÀdde i kraft den 1 januari 1990 och har sedan dess genomgÄtt flera omarbetningar. Syftet med de svenska CFC-reglerna Àr att förhindra skatteplanering med bolag i lÄgbeskattade lÀnder och pÄ sÄ sÀtt försvara den svenska skattebasen. I kort innebÀr de svenska CFC-reglerna en möjlighet att beskatta Àgaren till ett i utlandet belÀget CFC-bolag löpande för dess inkomster frÄn CFC-bolaget.EG-domstolens dom Cadbury Schweppes föranledde att flera av medlemslÀnderna, dÀribland Sverige tvingades Àndra sina CFC-lagstiftningar. EG-domstolen konstaterade att CFC-lagstiftning utgör en inskrÀnkning av etableringsfriheten och skall förbjudas sÄvida CFC-bolaget inte utgör ett rent konstlat upplÀgg och dÄ etableringen sker i syfte att undvika nationell skatt. CFC-beskattning fÄr inte vidtas om det kan visas att det föreligger en verklig etablering frÄn vilken det bedrivs en faktisk ekonomisk verksamhet.
LÄneförbudets vara eller icke vara. En analys av bestÀmmelsens bakomliggande syfte och framtid.
LÄneförbudets vara eller ickevara, Àr en frÄga som diskuterats sedan reglerna om förbjudna lÄn trÀdde i kraft pÄ 70-talet. FrÄn början föreslog aktiebolagsutredningen ett lÄneförbud motiverat av borgenÀrernas skyddsintresse, aktieÀgaren skulle inte kunna urholka bolagets bundna egna kapital. Senare i lagstiftningsprocessen uppmÀrksammades dock att aktieÀgare och bolagets ledning ofta lÄnade pengar frÄn bolaget för att undkomma dubbelbeskattningens andra led. Risken för skatteflykt kom att bli den bakomliggande faktor som gjorde förbudet strikt med fÄ möjligheter till undantag och dispens. Ett förbjudet lÄn till nÄgon nÀrstÄende Àr sÄledes alltid olagligt oavsett lÄntagarens solvens eller bolagets ekonomiska muskler.
En studie över anpassningen till mervÀrdesskattedirektivet : sÀrskilt för ideella idrotts- och kulturföreningar
Ideella föreningar Àr enligt svensk nuvarande lagstiftning, under vissa förutsÀttningar, befriade frÄn skattskyldighet för sÄvÀl inkomstskatt som mervÀrdesskatt. I den nuvarande regleringen gÀller samma bedömningsgrunder för vad som Àr skattebefriat i de bÄda skatteslagen. Detta framgÄr av den hÀnvisning som finns i 4 kap. 8 § mervÀrdesskattelagen (1994:200, ML) till 7 kap. 7 § första och andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229, IL), Denna koppling kommer att utvecklas lÀngre ned i denna framstÀllning.Medan inkomstskatt Àr en nationell angelÀgenhet Àr mervÀrdesskatt ett av de rÀttsomrÄden som omfattas av EU:s normgivningsmakt.
Inventering av verktyg för hÄllbarhetsbedömning av stadsdelar : Underlagsrapport till ett forskningsprojekt i samarbete  mellan Linköpings universitet och Linköpings kommun
HÄllbar stadsutveckling pÄ stadsdelsnivÄ har blivit populÀrt under de senaste Ären. Det har byggts flera nya stadsdelar i Sverige med en hÄllbarhetsprofil och det pÄgÄr ett arbete med att ta fram ett svenskt certifieringsverktyg och en svensk standard för hÄllbara stadsdelar. Traditionellt har det varit stort fokus pÄ byggnadsnivÄ inom hÄllbar stadsutveckling. Att fokusera pÄ stadsdelsnivÄ gör det möjligt att betrakta byggnaderna i relation till omgivningen och pÄ sÄ sÀtt skapas ytterligare förutsÀttningar att nÄ en hÄllbar stadsutveckling. Denna rapport Àr en del av ett forskningsprojekt i samarbete mellan Linköpings universitet och Linköpings kommun med syfte att utveckla ett processtöd för hÄllbar stadsutveckling pÄ stadsdelsnivÄ.
"För deppig för att springa" : En kvantitativ studie om sambandet mellan upplevd nedstÀmdhet, upplevd smÀrta och fysisk aktivitet hos flickor i Äk 9
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att undersöka om det fanns ett samband mellan upplevd nedstÀmdhet och smÀrta och graden av fysisk aktivitet hos flickor i Äk 9. Den upplevda nedstÀmdheten och smÀrtan kommer i denna studie att mÀtas genom att undersöka hur dessa flickor skattat olika psykosomatiska besvÀr sÄsomont i huvudet, trött & hÀngig, ensam, ledsen, ont i kroppen, ont i magen och problem med att sova.För att besvara syftet kommer jag utgÄ frÄn följande frÄgestÀllningar:Hur ofta upplevde flickor i Äk 9 kÀnsla av nedstÀmdhet och smÀrta i form av olika psykosomatiska besvÀr under Ären 2001 och 2007 och skiljer det sig mellan Ären?I vilken utstrÀckning var dessa elever fysiskt aktiva under 2001 samt 2007, har den fysiska aktiviteten förÀndrats mellan Ären?Samvarierar den fysiska aktivitetsgraden med skattningen av den upplevda nedstÀmdheten och smÀrtan hos dessa flickor Är 2001 och 2007?MetodSom utgÄngspunkt för denna uppsats kommer data frÄn tvÄ tidigare datainsamlingar att anvÀndas. BÄda datainsamlingarna Àr gjorda under projektet Skola- Idrott- HÀlsa som Àr en longitudinell nationell studie av barns och ungdomars fysiska status, fysiska aktivitet samt hÀlsomÀssiga tillstÄnd. För att besvara frÄgestÀllningarna och syftet i denna uppsats kommer tvÄ olika tvÀrsnittsstudier genomföras med data som samlats in under SIH projektet.
Digitaliserade relationer : En studie av hur digitaliseringen pÄverkar Arbetsförmedlingens relation till de arbetssökande
Denna studie undersöker hur digitaliseringen pĂ„verkar relationen mellan Arbetsförmedlingen och de arbetssökande sett ur myndighetens perspektiv. ProblemstĂ€llningen angrips utifrĂ„n fyra teman; Utmaning, Ansvar, ValfriÂhet och OjĂ€mlikhet. Som en röd trĂ„d genom studien löper nyÂlibÂeÂraÂlisÂmen som ett övergripande teoretiskt perspektiv. Syftet med studien Ă€r att problemaÂtiÂsera och nyansera digitaliseringens pĂ„Âverkan pĂ„ relationen mellan Arbetsförmedlingen och de arbetssökande.Forskningen om e-förvaltning utgĂ„r i allt vĂ€sentligt frĂ„n implementeringen av e-förvaltning sett ur ett tekniskt perspektiv. Det finns ocksĂ„, om Ă€n i mindre utstrĂ€ckning, studier som intresserar sig för anvĂ€ndarna.
Vart Àr vi pÄ vÀg? : - En kvalitativ studie om strategisk planering i smÄföretag
De senaste Ärtiondena har innefattat en mÀngd olika hÀndelser vilka pÄverkat företagsklimatet pÄ nationell samt global nivÄ, vilket har resulterat i en allt mer komplex miljö för företagen. Detta har lett till ett ökat behov av anvÀndandet av strategi, och mer specifikt strategisk planering, för att kunna hantera detta faktum. Samtidigt har nÀringslivet i Europa gÄtt frÄn att mestadels bestÄ av stora koncerner till att bestÄ av en stor del smÄföretag. Strategisk planering som forskningsomrÄde riktar sig dock mestadels gentemot större företag och studier specifikt gjorda om smÄföretagens strategiarbete lyser med sin frÄnvaro. Bland de teorier vilka finns tillgÀngliga Àr det anmÀrkningsvÀrt att en majoritet av dem Àr genererade under 80- samt 90-talet vilket sÄledes innebÀr att deras nutida förankring bör ifrÄgasÀttas.
Validering : Ett sÀtt att synliggöra informell kunskap
Studien visar pÄ hur informell kunskap blir synliggjord genom anvÀndandet av validering i skolmiljö. Inom ramen för dagens snabba samhÀllsutveckling stÀlls det höga krav pÄ moderna, flexibla metoder för det livslÄnga, livsvida lÀrandet. Detta krÀver att utbildningsanordnare Àr uppdaterade och förÀndringsbenÀgna i sitt ledarskap. Det Àr ocksÄ viktigt att lyfta blicken och informera sig om vad som hÀnder och sker i vÀrlden. För att kunna uppfylla dessa krav har det krÀvt förÀndringar i nationella styrdokument.
ByrÄrotation i Sverige ? För eller emot?
SAMMANFATTNING Titel: ByrÄrotation i Sverige ? För eller emot? En studie av intressegruppers stÄndpunkter till EU-kommissionen förslag om obligatorisk rotation av revisionsbyrÄerNivÄ: D-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Mattias Dahlberg, Petra BelinHandledare: Arne FagerströmDatum: 2012/08Syfte: Enligt ett nytt förslag frÄn EU sÄ skall börsnoterade bolag tvingas byta revisionsbyrÄ efter ett antal Är av sammanhÀngande uppdrag. Förslaget om den nya förordningen syftar till att ÄterupprÀtta ett förtroende för revisionsbranschen efter de senaste revisionsskandalerna i samband med den finansiella krisen. EU-förslaget kommer dock medföra en hel del förÀndringar för de lÀnder som implementerar förordningen.Denna studie har haft till syfte att utreda olika intressegruppers stÄndpunkt till EU-förslaget om byrÄrotation. MÄlet Àr att forskningen skall bidra till en djupare förstÄelse för debatten i Sverige avseende byrÄrotation och dÀrmed anvÀndas som beslutsunderlag i processen att framarbeta en enhetlig stÄndpunk för Sveriges stÀllningstagande till EU-förslaget.
I Hyalta gastars sÀllskap : om konstvetenskapens diskriminering av kvinnliga mÄlare ur den arbetande klassen pÄ 1700- och 1800-talen
I uppsatsen lÀggs ett intersektionellt perspektiv pÄ konsthistorien. Det sker genom en belysning av det sydsvenska bonadsmÄleriets undanskymda plats i allmÀnhet och de kvinnliga bonadsmÄlarnas osynliga roll i synnerhet.Uppsatsen bestÄr av fyra kapitel. I det första studerar jag den svenska konsthistorieskrivningen i tre historiografiska undersökningar: först en narrativ, sedan en kvantitativ och sist en komparativ diskussion av nÄgra historiografiska verk. Min huvudsakliga slutsats Àr att klassanalys lyser med sin frÄnvaro, ordet klass och framför allt arbetarklass nÀmns förhÄllandevis sÀllan. Genusstrukturer analyseras i varierande grad och pÄ olika sÀtt medan etnicitet mest omnÀmns som en kanoniserad uteslutning.I det andra kapitlet introduceras först den sydsvenska bonadstraditionen.
Asylsökandes skydd mot tortyr i hemlandet : enligt folkrÀtt och svensk rÀtt
Ă
r 2007 fick 1564 skyddsbehövande uppehĂ„llstillstĂ„nd i Sverige pĂ„ grund av sin rĂ€dsla att utsĂ€ttas för tortyr i hemlandet. Personer som omfattas av FN:s flyktingkonvention har rĂ€tt att söka asyl och fĂ„ skydd. Dock har konventionen ett mycket snĂ€vt flyktingbegrepp och omfattar inte skyddsbehövande.Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka vad Sverige som konventionsstat gör för att upprĂ€ttÂhĂ„lla förbudet mot tortyr i FN:s Tortyrkonvention, artikel 1, 3 och 4 och Europakonventionen, artikel 3. Vi frĂ„gar oss vilka folkrĂ€ttsliga förpliktelser Sverige har betrĂ€ffande asylsökandes skydd mot tortyr i hemlandet och hur dessa uppfylls. Men Ă€ven vilka kriterier som ska uppÂfyllas för att en asylsökande ska anses vara skyddsbehövande enligt svensk lag.DĂ„ vi inriktat oss pĂ„ skyddsbehövande har vi dĂ€rmed uteslutit flyktingar eftersom den svenska utlĂ€nningslagen skiljer mellan dessa begrepp.
Gestaltningsprogram i strÄkstudier : metoddiskussion och fallstudie pÄ vÀg 108
Detta arbete har gjorts pÄ uppdrag av VÀgverket Region SkÄne och behandlar framtagandet av en landskapsanalysmetod, som kan anvÀndas för gestaltningsprogram i strÄkstudier.
StrÄkstudier görs i ett tidigt skede i vÀgplaneringsprocessen och utförs för att fÄ ett sammanhang lÀngs ett helt vÀgstrÄk inför framtida förÀndringar. En strÄkstudie bestÄr av flera olika delar och görs pÄ en övergripande nivÄ dÀr den speciellt tar fasta pÄ de stora dragen. En av delarna kallas för gestaltningsprogram och behandlar det visuella landskapet som en vÀg gÄr genom. Gestaltningsprogrammet Àr viktigt dÄ det fungerar som en vÀgledning och ser till helheten nÀr arbeten utförs lÀngs med en vÀg.
Ska jag stanna? : En kvantitativ undersökning om vikten av att fÄ möjligheter
De senaste Ärtiondena har innefattat en mÀngd olika hÀndelser vilka pÄverkat företagsklimatet pÄ nationell samt global nivÄ, vilket har resulterat i en allt mer komplex miljö för företagen. Detta har lett till ett ökat behov av anvÀndandet av strategi, och mer specifikt strategisk planering, för att kunna hantera detta faktum. Samtidigt har nÀringslivet i Europa gÄtt frÄn att mestadels bestÄ av stora koncerner till att bestÄ av en stor del smÄföretag. Strategisk planering som forskningsomrÄde riktar sig dock mestadels gentemot större företag och studier specifikt gjorda om smÄföretagens strategiarbete lyser med sin frÄnvaro. Bland de teorier vilka finns tillgÀngliga Àr det anmÀrkningsvÀrt att en majoritet av dem Àr genererade under 80- samt 90-talet vilket sÄledes innebÀr att deras nutida förankring bör ifrÄgasÀttas.