Sökresultat:
916 Uppsatser om Nationell likvärdighet - Sida 28 av 62
SE-bolag ? varför uteblir succén i Sverige?
SammanfattningDe europeiska medlemsstaterna hade en vision om en gemensam bolagsform med ett gemensamt regelverk för att pÄ sÄ sÀtt förtydliga sitt syfte som union genom att sudda ut nationsgrÀnserna. Det tog emellertid mer Àn 40 Är för europakommissionen att förena sig om den gemensamma bolagsformen pÄ grund av motsÀttningar i lagstiftningsförfarandet. Tanken om det gemensamma regelverket förblev sÄlunda en vision. SE-bolaget möjliggjordes som bolagsform genom en förordning om bolagets bildande och struktur. PÄ grund av ytterligare svÄrigheter att enas dröjde det ett par Är innan direktivet om arbetstagarinflytandet tillgÀngliggjordes.
TvÄ lÀnder gÄr skilda vÀgar. SprÄk, identitet och civilt samhÀlle i Ukraina och Vitryssland.
Den unika situation som uppstod i samband med Sovjetunionens upplösning i början av 1990-talet berikade vÀrlden med flertalet nya stater. Flera av dessa var mycket lika vad betrÀffar gemensam historia, etnisk sammansÀttning och förutsÀttningar att börja bygga upp sitt land. Hur kommer det sig dÄ att tvÄ vÀldigt lika lÀnder som Ukraina och Vitryssland gÄr olika öden till mötes? Ukraina Àr idag en nation som Àr pÄ vÀg att konsolidera demokrati i landet medan Vitryssland mer eller mindre Àr en fullÀndad diktatur.Genom att studera lÀndernas sprÄk och identitet, samt det civila samhÀllets utveckling, finner vi att bÄda dessa faktorer haft en stor betydelse för lÀndernas utveckling. I Ukraina har utvecklingen inom bÄda dessa omrÄden nÄtt lÀngre Àn i Vitryssland.
Polisens möte med familjen och mÀnniskan bakom missbrukaren : Ur polisens, missbrukarens, anhörigas och min egen synvinkel
Studien handlar om hur missbrukare och anhöriga ser pÄ bemötandet frÄn polisen. Den ger Àven en bild av hur polisen ser pÄ sitt bemötande med ovannÀmnda. I rapporten beskrivs hur en familj med alkohol problematik kan fungera, samt vilka faktorer som kan underlÀtta för en sÄdan familj nÀr de kommer i kontakt med polisen. EnkÀter har lÀmnats till bÄde missbrukare, anhöriga och poliser, för att fÄ information om dera erfarenheter. De har fÄtt beskriva tankar och kÀnslor kring sitt missbruk, sin anhörigsituation och sitt arbete.
Hur farligt var det för en ung kvinna att cykla förbi Eurostop? : ?-En studie om hur risk-�och hotbilden skapades i Nerikes Allehanda och hur unga kvinnor pÄverkades
Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt ICA-reklamen gestaltar Sverige. Med nationalism, myter och ideologi som teoretiska utgÄngspunkter syftar uppsatsen till att komma nÀrmare hur myten om Sverige rekonstrueras i ICA:s reklamfilmer, samt vilken roll ICA har i det Sverige som framstÀlls.Efter en förstudie pÄ de av ICA:s reklamfilmer som sÀnts i TV det senaste halvÄret har ett strategiskt val gjorts. UtifrÄn ett semiotiskt angreppssÀtt har en kvalitativ innehÄllsanalys genomförts pÄ tre av ICA:s reklamfilmer frÄn 2014. Analysen visar att genom anvÀndningen av tecken som symboliserar Sverige i reklamfilmerna konstrueras myter om den svenska familjen, svensken och Sverige. ICA bidrar dÀrmed genom sina reklamfilmer till mytifieringen av Sverige.Slutsatserna dras till att genom de hÀr tre reklamfilmerna gestaltar ICA Sverige som ett land med hÀlsosamma och medvetna invÄnare som helst Àter svenskproducerad mat och lever i kÀrnfamiljskonstellationer.
HÄllbarhetsredovisning: faktorer som pÄverkar jÀmförbarheten ur revisorers och hÄllbarhetsansvarigas perspektiv
Miljö och socialt ansvar fÄr en allt större betydelse i det globala samhÀllet och detta har gjort att mÀngden publik hÄllbarhetsinformation har ökat de senaste Ären. HÄllbarhetsredovisningar Àr inte lika anvÀndbara nÀr analyser och utvÀrderingar av hÄllbarhetsprestanda ska göras, som Ärsredovisningar Àr nÀr företags finansiella prestanda ska bedömas. Det finns inte nÄgon nationell bestÀmmelse för hur hÄllbarhetsredovisningar ska upprÀttas och detta gör att det blir svÄrt för intressenter att utvÀrdera och jÀmföra. Syftet med studien Àr att studera jÀmförbarheten mellan svenska externa hÄllbarhetsredovisningar som Àr frivilligt framtagna. Ur ett expertperspektiv ska centrala inre och yttre faktorer som pÄverkar jÀmförbarheten positivt och negativt förklaras, genom att likheter och skillnader som finns i synen pÄ jÀmförbarhet identifieras.
Implementeringen av miljöansvarsdirektivet i den svenska rÀtten : En europarÀttslig studie om förvaltningsförfarandet vid miljöskador utifrÄn principerna om god förvaltning och processuell autonomi
The aim of this thesis is to examine how the EU directive 2004/35/EC on environmental liability impacts the Swedish administrative legal order. The thesis examines the directive through two main EU principles - the principle of good administration and the principle of procedural autonomy. The EU principle of good administration as a concept contains various procedural and substantive obligations that make up the subject for examination of the directive, both as regulated in the directive and as general principles of EU law. The directive is analyzed using a comparative method to determine to what extent the procedural and substantive principles of the directive impacts the Swedish administrative law, and weather or not the Swedish regulations comply with the EU principle of good administration.The results of the study shows that, althought there?s a general principle of national procedural autonomy, the EU principles of good administration do affect the Swedish administrative regulation in various aspects, through the implementaion of the directive on environmental liability as well as general principles of EU law.
CSR - en jakt pÄ legitimitet? : en fallstudie av relationen mellan ICA och Globalt Ansvar
A1257Kraven pÄ företags sociala ansvarstagande har under de senare Ären ökat. Allt fler företag arbetar dÀrför med mÀnskliga rÀttigheter, miljöpÄverkan och en hÄllbar ekonomisk utveckling för att behÄlla sin legitimitet. Sedan Kofi Annan Är 1999 initierade Global Compact och vÀdjade till vÀrldens företagsledare att tillsammans hjÀlpa till och skapa en bÀttre vÀrld har begreppet Corporate Social Responsibility, CSR, vunnit acceptans. 2002 initierade Göran Persson en nationell motsvarighet, Globalt Ansvar. Trots det saknas en tydlig innebörd av CSR och dÀrför riktas vÄrt intresse mot organisationer och företag som arbetar med CSR.
?En vingklippt Àngel? : om problemen vid tolkningen och tillÀmpningen av bestÀmmelsen om mÀnniskohandel i 4 kap. 1 a § brottsbalken samt förslag pÄ hur bestÀmmelsen bör revideras
I denna examensuppsats har jag granskat bestĂ€mmelsen om mĂ€nniskohandel i 4 kap. 1 a § brottsbalken (1962:700) (BrB) samt undersökt vilket eller vilka rekvisit i lagÂstiftÂningÂen som medför sĂ€rskilda proÂblem för dess tolkning och tillĂ€mpning. Syftet med uppÂsatsen har varit att presentera förslag pĂ„ hur problemen kan lösas genom att ta fram ett lagÂförslag med de Ă€ndringar som jag anser Ă€r nödÂvĂ€nÂdiÂga för att fĂ„ en mer lĂ€ttilÂlĂ€mpad lagÂÂstiftning. Syftet har Ă€ven varit att undersöka hur dessa Ă€nÂdringÂar bör göras för att sĂ€kerÂstĂ€lla att bestĂ€mmelsen överensstĂ€mmer med de Ă€ndaÂmĂ„l som Sverige Ă„taÂgit genom ett antal interÂnatioÂnÂella instrument. Lagförslaget presenteras i en bilaga nedan (Bilaga A).UtifrĂ„n det ovan beskrivna syftet Ă€r uppsatsen upplĂ€gg enligt följande.
Det rÀttsliga skyddet för djur- och vÀxtarter: Artskyddsförordningens betydelse för skogsbruket
Uppsatsen analyserar det rÀttsliga ramverket för artskydd. UtifrÄn mÄlsÀttningen om en hÄllbar utveckling och bevarandet av biologisk mÄngfald hanterar miljörÀtten, bÄde pÄ internationell och pÄ nationell nivÄ, olika konflikter mellan en rad intressen. Som följd av att stora delar av det moderna skogsbruket under de senaste decennierna har bedrivits storskaligt och rationellt med allt effektivare maskiner har arealen av skog minskat. I takt med att skogen minskar, reduceras Àven viktiga livsmiljöer för olika arter. Centralt i framstÀllningen har dÀrför varit att undersöka hur rÀttsordningen skyddar ? och kan skydda ? arter i samband med skogsbruk.
Vilken elektronisk röst lyssnar Du pÄ? : En kvantitativ studie om konsumenters informationssökning i en eWOM-kontext
Denna studie handlar hur konsumenter so?ker information om produkter via internet. Det talas om att konsumenter genomga?r en process, kallad beslutsfattandeprocessen, da? konsumenten avser att genomfo?ra ett ko?p. Den mest citerade beslutsfattandeprocessen besta?r av fem steg, da?r det andra steget i processen utgo?rs av informationsso?kning.
I handlingsplanens diskursiva spÄr : En studie av diskurser pÄ nationell, regional och lokal nivÄ om vÄld i nÀra relationer
The aim of this study was to analyze how discourses about domestic violence emerges in policy and practice, and to investigate how those discourses may change from a structural, political level to a local, practical level. The research questions focused how the problem of domestic violence is formulated at national and local level, scrutinizing the different discourses framing and reproducing the causes and solutions of the problem, and also to deduce how different context affects formulations. The empirical material consists of policy plans and interviews with social workers. The findings indicates that the issue of domestic violence is articulated differently on different levels. In action plans on the national level, the domestic violence is formulated within a structural discourse, being a problem on a (gender-) political level, whereas professional social workers recognizes domestic violence as a personal problem within an individual oriented discourse.
Hur kan miljö- och hÀlsoskyddskontoren i Stockholms lÀn uppnÄ en bÀttre samsyn i livsmedelstillsynen?
Under 2006 skedde omfattande förÀndringar i livsmedelslagstiftningen, dels pÄ EU-nivÄ, dels pÄ nationell nivÄ. Det nya regelverket blev mindre detaljstyrt och mer inriktat pÄ de mÄl som ska nÄs. Mot bakgrund av denna inbyggda flexibilitet stÀlls högre krav pÄ inte bara livsmedelsföretagare, utan Àven pÄ inspektörernas kompetens. Livsmedelslagstiftningen Àr utformad sÄ att det innebÀr ett stort tolkningsutrymme för inspektörerna. Samtidigt mÄste kontrolltillsynen vara enhetlig över kommungrÀnserna.
Polisens fordonsförarutbildning
Vi vill med detta arbete beskriva dagens respektive gÄrdagens fordonsförarutbildning hos polisen samt försöka ta reda pÄ hur utbildningen kommer att se ut i framtiden och föra en diskussion kring detta. Polisens förarutbildning har varit ett aktuellt Àmne i media och detta har utgjort en av de kÀllor vi har hÀmtat vÄr information ifrÄn. Vi har ocksÄ skickat ut sju stycken enkÀter, sex stycken till poliser i olika lÀn med anknytning till förarutbildningen samt en till rikspolisstyrelsen. Vi har Àven tagit del av aktuell litteratur inom omrÄdet som kunskapskÀlla. Vidare har vi sammanstÀllt de tre polisutbildningars kursplaner för att jÀmföra dessa med varandra.
IS-integration inom sjukvÄrd -ett utvÀrderande ramverk
Svensk hÀlso- och sjukvÄrd innehÄller i dagslÀget ett stort antal informationssystem som inte kommunicerar med varandra digitalt. Detta minskar patientsÀkerheten och leder till stora effektivitetsförluster inom verksamheten. Ett aktuellt Àmne pÄ bÄde lokal, regional och nationell nivÄ Àr dÀrför hur dessa system kan integreras. I denna uppsats presenterar vi ett ramverk för utvÀrdering av de integrationsförslag som olika IS-leverantörer erbjuder hÀlso- och sjukvÄrdsorganisationer. Ramverket har vi sjÀlva utformat och för att exemplifiera dess anvÀndningsomrÄden, har vi applicerat det pÄ ett avgrÀnsat problemomrÄde hos analysobjektet, universitetssjukhuset i Lund (USiL).
JÀrnvÀg genom samhÀllet TorsÄs
I detta arbete har jÀrnvÀgens effekter som trafiksystem studerats och vad samhÀllet TorsÄs anbelangar Àr det tydligt att stora möjligheter kan skapas med en ÄterupprÀttad spÄrbunden trafik. GrundförutsÀttningarna för kommunen och samhÀllet skulle förÀndras drastiskt, bÄde pÄ lokal, regional och nationell nivÄ. BÄde kapaciteten att komplettera sin omvÀrld sÄvÀl som att kunna konkurrera med den, skulle ge samhÀllet och kommunen ett helt nytt utgÄngslÀge för att utvecklas och vÀxa. En jÀrnvÀgsstrÀckning mellan Karlskrona och Kalmar kan i dagens lÀge te sig avlÀgset och vissa viktiga aspekter har ocksÄ lÀmnats utanför denna avhandling. Dock visar arbetet de stora möjligheterna, fördelarna och vinsterna av en jÀrnvÀg för kommunens invÄnare.