Syftet med uppsatsen är att studera styrdokument- från nationell till lokal nivå- vad gäller synen på etnisk och kulturell mångfald i skolan. Min ambition är även att med utgångspunkt från befintliga styrdokument undersöka hur skolledare på en skola i Eskilstuna tolkar styrdokument beträffande mångfald samt hur de tillämpar sina tolkningar i verksamheten. Samspelet mellan mångfald som direktiv samt dess förverkligande är således uppsatsen röda tråd. Studien har inspirerats av det hermeneutiska perspektivet och närmar sig mångfaldsbegreppet genom textstudier och intervjuer.Studien visar för det första att Lpo94, Eskilstuna kommuns skol- och verksamhetsplan framhåller värdet av kulturell och etnisk mångfald. Dock kan ingen definition på mångfaldsbegreppet utrönas.

Yrket som personlig tränare växer allt mer, vilket bidrar till att fler personer väljer att utbildasig till personlig tränare. När personerna skall välja utbildning kan det vara svårt att finna vilken utbildning som passar individen bäst, då alla utbildningar både har likheter och skillnader. Syftet med denna studie är att undersöka hur de olika utbildningarna inom personlig träning skiljer sig åt i struktur, att belysa skillnader i nationell och internationell standard samt hur yrket personlig träning kommer kunna utvecklas i framtiden.Studien har en kvalitativ utformning, och med hjälp av telefonintervjuer har information samlats in. I resultatet framkom det att utbildningarna använder kursmaterial som framtagits på snarlika sätt, då samtliga producerar egen litteratur. Majoriteten av lärarna i utbildningarna hade specifik utbildning inom det området som de undervisar i.

AbstractAtt vara papperslös innebär att leva utan uppehållstillstånd med avsaknaden av de rättigheter som svenska medborgare har. Denna rättslösa status i kombination med att vara kvinna kan innebära en ökad sårbarhet för diskriminering, våld och förtryck (Bexelius, 2008). I föreliggande studie har 5 yrkesverksamma kvinnor från 4 olika kvinnojourer i Stockholm och närliggande städer intervjuats om deras möten och arbete med papperslösa kvinnor. Fokus har legat på deras kunskap om målgruppen, hur de arbetar praktiskt, vilka perspektiv de utgår från samt hur de beaktar de mänskliga rättigheterna i sin strävan mot att förbättra papperslösa kvinnors livsvillkor. Vi har redogjort för tidigare forskning om globaliseringen, kvinnors migration, medborgarskap, välfärdsstaten, civilsamhället samt i bakgrunden beskrivit kvinnojoursrörelsens framväxt, kvinnojourernas uppdrag och utmaningar, det feministiska perspektivet och kulturell kompetens i förhållande till papperslösa kvinnor.

Denna fallstudie bygger på och är ett fall av en gränsöverskridande operativ funktion mellan Sverige och Norge. Utbyte av och idéer kring en gemensam Recognized Air Picture (RAP) har under ett decennium pågått mellan de nordiska länderna Sverige, Norge och Finland. Arbetet har varit en osammanhängande följetong. Trots detta är utbyte av RAP ett av mycket få nordiska militära samarbetsprojekt som genomförts från idé till operativ drift sedan initiativet till Nordic Defence Cooperation (NORDEFCO). Det är därför intressant att lära mer om de drivande faktorerna bakom detta lyckade samarbetsprojekt.

Det är nu väl belagt att människorättssituation har försämrats i Ryssland under Putins presidenttid. Människorättsaktivister som blir godtyckligt arresterade, ökad statlig kontroll av de ryska NGO:er och HBT-fientlig lagstiftning som antas i Duman är bara några enstaka exempel på det strängare klimatet kring de mänskliga rättigheterna i landet sedan Vladimir Putin kom till makten år 1999. Uppsatsens utgångpunkt utgörs av Aydinlis teoretiska modell som lägger ett särskilt fokus på begreppen säkerhetisering, hot och konstruktion. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur de nationella eliterna i Putins administration framställer globalisering som ett hot. Analysen genomförs som en kvalitativ diskursanalys av ett tiotal deklarationer av olika aktörer inom den ryska statsförvaltningen under Putins presidentperioder.

This essay examines the historical development of group rights for cultural minorities in Sweden between the years 1970 and 2010. The purpose of the study is to analyze the development of political measures taken at government level for different minority groups, foremost explaining the division that have arisen between measures aimed at the five national minorities, the Sámi, the Swedish Finns, the Roma, the Jews and the Tornedalians, and measures directed at other ethnic groups.My conclusions are that the division in Swedish public policy between one the one hand national minorities, and on the other hand immigrant groups, is in no way self-evident. The division has arisen from an international standard on how democratic states, such as Sweden, should treat their cultural minorities. Further, this division has had an immense impact in shaping public policy as well as determining the type of group rights introduced for minority groups in Sweden.A difference has also been found in how the minorities are perceived by state actors. Immigrant groups are currently perceived as less entitled to group rights due to their short presence in Sweden, whereas national minorities are seen as more entitled to group rights due to their long historic presence in the country.

Under 1995 togs ett riksdagsbeslut om att skapa en stödform som möjliggjorde för partier med mandat i riksdagen att med Sida-finansierade projektmedel verka för att bygga upp partisystem i Östeuropa och i utvecklingsländer genom så kallade partianknutna organisationer (PAO). Dessa organisationer skall enligt ett regeringsbeslut från 1998 också arbeta med att särskilt uppmärksamma kvinnor i sina projekt. Jämställdhet har sedan mitten av 1990-talet varit ett av huvudmålen för svenskt bistånd och på senare år har jämställdhet kommit att utgöra en betydelsefull markör för svensk nationell identitet.I uppsatsen studeras hur svenska nationella identiteter konstrueras i PAO:s biståndsarbete för jämställdhet, och med att särskilt uppmärksamma kvinnor. Syftet fokuserar på hur dessa föreställningar, sammanlänkade med idéer om kön och ?ras?, etableras och upprätthålls inom PAO-biståndet.

Den 1 januari 2009 infördes Diskrimineringslagen och ersatte den tidigare Jämställdhetslagen samt upphävde övriga diskrimineringslagar som fanns för att samlas under en och samma lag. Lagen kräver att alla företag i Sverige med minst 25 anställda måste ha en jämställdhetsplan. En artikel i tidningen ETC har uppgett att bankbranschen är den minst jämlika branschen. Frågan denna studie sökt svar på är om man kan jämföra storbankers jämställdhetsarbete, och i så fall om det kan urskiljas några skillnader och/eller likheter? Detta för att bidra till en ökad förståelse för hur företag arbetar och engagerar sig i jämställdhet.Frågan besvaras genom att granska och studera två storbankers jämställdhetsplaner och intervjua personer som har ansvaret för jämställdhetsplanerna.

Uppsatsen har syftat till att undersöka den praktiska hanteringen av dagvattenfrågor i förhållande till den rättsliga regleringen av dessa frågor, med utgångspunkt från tre viktiga aktörer inom Lule älvs vattenområde: Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt, Luleå kommun och SSAB Tunnplåt AB. Undersökningen har genomförts genom att vi har intervjuat representanter för respektive aktör och sedan bearbetat materialet för vårt syfte. Utöver intervjuerna har vi använt oss av lagtext, förarbeten, doktrin, rapporter och utredningar från myndigheter samt universitetspublikationer. Resultatet har visat att kunskapen om och medvetenheten kring dagvattenfrågor är skiftande hos de olika aktörerna, men gemensamt för samtliga aktörer är dock dels att de inte ser dagvattenfrågorna som något trängande problem att komma till rätta med i nuläget och dels att dagvattenfrågorna generellt har låg prioritet i de olika verksamheterna. Brister i lagstiftningen tillsammans med en svag nationell styrning samt osäkerhet kring ansvarsfördelning och befogenheter i vattenförvaltningen, innebär att det praktiska genomförandet av ramvattendirektivet försvåras, samtidigt som hänsynen till dagvattenproblematiken och dess inverkan på möjligheterna att nå kvalitetskraven för Bottenvikens vattendistrikt är praktiskt taget obefintlig idag..

Syftet med uppsatsen var att undersöka huruvida historieundervisningen för grundskolans senare år ska inkludera miljöhistoria. För denna bedömning gjordes en textanalys av vad sex styrdokument på nationell och internationell nivå föreskriver. Skollagen, läroplanen och kursplanen för historia analyserades. Utöver dessa granskades tre internationella dokument som ligger till grund för läroplanen. Undersökningen utgick från ett perspektiv där historiemedvetande, i bemärkelsen handlingsberedskap inför framtiden, stod i centrum.

After Sweden became a member of the European Union, EU, the debate regarding the Swedish participation in the EU?s currency co-operation, the European Monetary Union, EMU, has been intense. One of the biggest issues has been how our national economic politics will work within such a monetary union. What instrument will remain for the national economic politics within the EMU are highly uncertain. The question whether we will be able to affect our own economy or not has long been the essence in the Swedish debate.

Bakgrund: Skolverket genomförde 2010 en nationell matematiksatsning för att höja kvaliteten i matematikundervisningen i grundskolan. Kommuner och enskilda skolor fick då möjlighet att ansöka om ekonomiskt bidrag för att förbättra undervisningen i matematik. Forskning visar på att skolor har olika förutsättningar och tillvägagångssätt att genomföra skolutvecklingsprojekt.Syfte: Syftet med studien är att få en inblick i och förståelse för hur olika skolor genomför skolutvecklingsprojekt i matematik.Metod: Fallstudien bygger på halvstrukturerade intervjuer och uppsatsen skrivs ur ett fenomenologiskt perspektiv.Resultat: Resultatet visar på de förutsättningar skolorna haft för att verkställa Skolverkets matematiksatsning 2010. I studien framkommer flera framgångsfaktorer som behövs för att genomföra ett matematikprojekt. Enligt studien bör ett skolutvecklingsprojekt i matematik utgå från det lokala utvecklingsbehovet och ägas av lärarna själva.

Det förs idag en aktiv debatt kring hur långtgående möjligheter upphandlande myndigheter har att ta sociala hänsyn i offentliga upphandlingar, med syfte att uppnå samhälleliga sociala ambitioner. Den offentliga upphandlingens storlek och betydelse på marknaden i stort motiverar en sådan diskussion. Något som diskuterats särskilt är möjligheten att ställa krav på kollektivavtal eller kollektivavtalsliknande villkor. Uppsatsen är ägnad att utreda och analysera upphandlande myndigheters möjligheter att ställa nämnda krav i offentliga upphandlingar. Utgångspunkt tas i respektive kravs syfte vilket är ägnat att belysa de viktiga skillnader som finns mellan kraven, framförallt vad gäller ett etablerat kontroll- och efterlevnadssystem som enbart följer ett krav på kollektivavtal.I uppsatsen redogörs för den rättsliga ram som omgärdar den offentliga upphandlingen på EU-nivå och på svensk nationell nivå, med fokus på sociala hänsyn.

Det saknas en nutida nationell kartläggning av barnlogopedisk intervention. Tidigare studier har undersökt specifika enheter eller granskat interventionen historiskt. Syftet med föreliggande studie var att utifrån en enkät besvarad av kliniskt aktiva logopeder kartlägga det barnlogopediska behandlingsläget i dagens Sverige. Målet var att kunna beskriva interventionens karaktär samt vilka metoder och material som används. Enkäten bestod av 30 frågor och riktade sig till logopeder som för tillfället var verksamma inom det barnlogopediska fältet, exklusive barnhabilitering.

Syftet med detta arbete är att utforska hur Svenska Turistföreningen, i sina årsböcker mellan 1915-1919, förhåller sig i sina utsagor om människorna och landskapen till det regionala och det nationella. De frågeställningar som använts har varit: Vilka rumsligt anknutna utsagor finns om befolkningen i de olika landskapen och om landskapen som sådana? I vilken ut-sträckning bär dessa utsagor en regional eller nationell prägel? Sätts det regionala i kontrast till det nationella, eller ses det regionala som en del av det nationella? Hur talrika är dessa utsagor? Finns det en tendens att vissa landskapsskildringar innehåller fler eller färre av dessa utsagor? Finns det en förändring i dessa utsagor under den tid som undersökts? Källmaterialet har utgjorts av Svenska Turistföreningens årsskrifter mellan 1915-1919. Dessa behandlar Uppland, Småland, Bohuslän, Västmanland samt Skåne i den ordningen. För att uppnå syftet har en kvalitativ textanalys använts.