Den hÀr studien undersöker skillnaderna i de sÀtt pÄ vilka Junilistan respektive Socialdemokraterna officiellt talar om demokrati, samt tillskriver begreppet vÀrde. Med en kombination av diskurs- och ideologianalys, med tyngdpunkten pÄ diskursanalys, granskas det sÀtt pÄ vilket de bÄda organisationerna, i idéprogram samt debattartiklar, anvÀnder demokratibegreppet vid diskussioner om EU som institution, samt vid resonemang om hur det svenska partivÀsendet representerar de svenska vÀljarnas Äsikter i unionen. Tanken bakom studiens fokus Àr att demokratibegreppet, med sin legitimitet och positiva vÀrdeladdning, blir oerhört viktigt att knyta till sin verksamhet för att kunna visa pÄ grundlÀggande demokratisk förankring i sina resonemang och dÀrigenom vinna vÀljarnas bifall. En av studiens centralaste slutsatser Àr att de bÄda organisationerna i stor utstrÀckning talar om varandra. Det vill sÀga att nÀr Junilistan talar i negativa formuleringar sÄ talar Socialdemokraterna i positiva, utan att argumentationen pÄ allvar möts i detaljfrÄgor..

Idag anvÀnder Försvarsmakten högteknologiska ledningssystem för att underlÀtta ledning pÄ stridsfÀltet. NÄgra av dessa system Àr idag utvecklade för internationella insatser mot en lÄgteknologisk motstÄndare, men vad skulle hÀnda i en nationell konflikt mot en högteknologisk motstÄndare? I denna uppsats utvÀrderas SLB utifrÄn ett fiktivt framtidsscenario för att komma fram till tekniska eller taktiska anpassningar för att öka den militÀra nyttan med systemet.Studien bygger pÄ för och nackdelar med SLB utifrÄn Försvarsmaktens sex grundlÀggande förmÄgor som sedan analyseras för att komma fram till anpassningsmöjligheter för SLB. En av de slutsatser som studien visar Àr vikten av realistiska övningar med systemet för att öva personalen mot en högteknologisk motstÄndare..

Koranbr?nningar som en form av offentlig demonstration har varit ett hett ?mne i Sverige de senaste ?ren. ?ven om de tidiga debatterna kring br?nningen av koraner fr?mst kretsade kring huruvida det kunde ses som hets mot folkgrupp eller uppvigling mot etniska grupper, har debatten skiftat de senaste dagarna. ?r 2023 rapporterade S?kerhetspolisen att hotet fr?n terrorism mot Sverige hade ?kat, delvis som en reaktion p? br?nningen av koraner.

Uppsatsens syfte Àr att granska sexton recensioner publicerade i svensk respektive amerikansk press gÀllande filmen Den Gröna Cykeln (Haifaa Al-Mansour, 2012). Undersökningen grundar i kritikernas syn pÄ genus och jÀmstÀlldhet samt kulturell och nationell identitet som filmen berör. Recensionerna analyseras och jÀmförs för att hitta skillnader och likheter i den svenska respektive amerikanska receptionen. Analysen visar att skillnaden mellan de tvÄ nationernas reception Àr uppdelade mellan de tvÄ fokusomrÄdena, dÀr de amerikanska kritikerna fokuserar pÄ kulturell och nationell identitet och jÀmför filmens skildring av det saudiarabiska samhÀllet med den amerikanska kulturen. De svenska kritikerna tycks generellt ha större fokus pÄ filmens skildring av genus och jÀmstÀlldhet till skillnad frÄn amerikanerna..

HÄllbar utveckling har, allt sedan Brundtlandrapporten 1987 och Rio 1992, utgjort den fundamentala idén för lÄngsiktiga miljö- och utvecklingspolitiska strÀvanden och kommit att dominera miljöpolitiken/policyn i mÄnga lÀnder. Med utgÄngspunkt i Hajers teori om diskursiva strategier för ekologisk modernisering, studeras i denna uppsats (1) hur hÄllbar utveckling pÄverkat svensk miljöpolitisk diskurs samt (2) hur den diskursiva dynamiken kring skiftet i svensk miljöpolitik - frÄn kretsloppstÀnkande och Agenda 21 till ekologisk modernisering - efter socialdemokratins nya vision om 'det gröna folkhemmet', bör förstÄs.I en fallstudie i Malmö studeras nÀrmare hur förÀndringen av den miljöpolitiska diskursen Äterspeglas i en lokal kontext samt huruvida det Àr nationell styrning, lokal logik eller ömsesidiga samspel inom ramen för de diskursiva förÀndringarna som gör att den lokala praktiken 'blir vad den blir'..

Under de senaste tio Ă„ren sĂ„ har svensk polis blivit utsatt för ett en rad svĂ„rare hĂ€ndelser. En av dessa Ă€r t.ex. polismorden i Malexander dĂ€r tvĂ„ poliser blev skjutna till döds. Dessa hĂ€ndelser har gjort att polisen utvecklat en gemensam nationell bastaktik för att underlĂ€tta arbetet i den egna myndigheten och vid gemensamma insatser. År 2004 togs beslutet om att införa en nationell bastaktik för Sveriges poliser.

Storbritannien har traditionellt sett bejakat kulturell mÄngfald som en del av det brittiska samhÀllet, ?en gemenskap av gemenskaper?. De vÄldsamheter som uppstod mellan asiatiska och vita ungdomar, polis och medlemmar ur högerextrema organisationer i flera nordengelska stÀder sommaren 2001 markerade emellertid en brytpunkt i den brittiska diskursen om integration och kulturell mÄngfald, vilken förstÀrktes ytterligare i de politiska svaren pÄ sjÀlvmordsbombningarna i Londons tunnelbana 2005. En rad utredningar och rapporter publicerades som signalerade ett tydligt politiskt skifte frÄn fokus pÄ antirasism och skillnadstÀnkande till en betoning av en gemensam nationell identitet över de kulturella skillnaderna och vikten av att skapa sammanhÄllning kring en uppsÀttning ?brittiska vÀrden?.Med hjÀlp av Laclau och Mouffes teorier identifikation, gruppbildning och makt och Foucauls fokus pÄ problemformulering, analyserar jag hur makt pÄ olika sÀtt aktiveras i den nya sammanhÄllningsagendan och problematiserar de processer genom vilka den brittiska regeringen försöker skapa en förstÀrkt nationell gemenskap.

Syftet med föreliggande uppsats Àr att undersöka sexualitetens diskurs i det samtida. Uppsatsen tar sin ansats i socialkonstruktionismen och dess syn pÄ sexualiteten. HÀr presenterades tidigare forskning, sexualitetens historia berördes och Àven olika typer av socialpsykologiska perspektiv pÄ sexualiteten redovisades. Vidare var det epistemologiska angreppssÀttet hermeneutiskt och metoden kvalitativ. Den undersökning som genomfördes, diskursanalys, tog Àven den sin utgÄngspunkt ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv.

Uppsatsens syfte Àr att granska sexton recensioner publicerade i svensk respektive amerikansk press gÀllande filmen Den Gröna Cykeln (Haifaa Al-Mansour, 2012). Undersökningen grundar i kritikernas syn pÄ genus och jÀmstÀlldhet samt kulturell och nationell identitet som filmen berör. Recensionerna analyseras och jÀmförs för att hitta skillnader och likheter i den svenska respektive amerikanska receptionen. Analysen visar att skillnaden mellan de tvÄ nationernas reception Àr uppdelade mellan de tvÄ fokusomrÄdena, dÀr de amerikanska kritikerna fokuserar pÄ kulturell och nationell identitet och jÀmför filmens skildring av det saudiarabiska samhÀllet med den amerikanska kulturen. De svenska kritikerna tycks generellt ha större fokus pÄ filmens skildring av genus och jÀmstÀlldhet till skillnad frÄn amerikanerna..

Samspelets betydelse mellan pedagog och barn Àr nÄgot som framhÀvs som viktigt inom förskolan. Det finns ett antal metoder och förhÄllningssÀtt i förskolan som anses gynna detta samspel. VÄr studie startade med en nyfikenhet om programmet VÀgledande samspel. Programmet VÀgledande samspel har initierats av stiftelsen ICDP. Vi har uppmÀrksammat att mÄnga pedagoger i förskolan blir vidareutbildade i programmet och vi ville undersöka pedagogers uppfattningar om VÀgledande samspel.

Föreliggande uppsats Àmnar studera hur pedagoger som arbetar inom förskolans resursavdelningar genom sitt tal konstruerar barnen i behov av sÀrskilt stöd samt försöka förstÄ vilka konsekvenser en sÀrskiljande praktik fÄr för dessa konstruktioner. Studien Àr genomförd pÄ tre resursavdelningar i en kommun i Sverige. Metoden som anvÀnds i undersökningen Àr kvalitativa gruppintervjuer med arbetslag som fokusgrupper. Som underlag vid intervjuerna har frÄgeomrÄden funnits men samtalen har tagit olika form beroende pÄ vad informanterna har valt att lyfta. Det empiriska materialet har sedan analyserats med hjÀlp av en verktygslÄda hÀmtad frÄn kritisk diskursanalys.

Polisen har utvecklat ett nytt koncept, ?Nationell Bastaktik?, man samlade ihop kompetens frÄn Sveriges olika polismyndigheter som lÄg till grund för utformningen av taktiken. Bastaktiken syftar till att ha en gemensam nationell taktik vid vardagliga polisiÀra situationer. Bastaktiken Àr uppbyggd av tre olika förhÄllningssÀtt, mentalt, kommunikativt och grundlÀggande taktiskt. Man har tidigare erfarenhet av problemen som uppkommer nÀr poliser frÄn olika polismyndigheter ska samarbeta med varandra ex, polismorden i Malexander.

VÄrt syfte med uppsatsen Àr att undersöka om det skett en förÀndring i svensk utvecklingspolitik sedan de nya riktlinjerna lanserades i propositionen PGU frÄn 2002. VÄrt mÄl Àr att urskilja vilka diskurser som Àr genomgÄende, hur dessa diskurser relationellt har pÄverkat varandra och hur de inbördes har förÀndrats över tid. Hur ser regeringen pÄ utveckling, fattigdom och bistÄnd? Har det skett en förÀndring över tid, mellan de diskurser vi identifierar? Teorin och metoden vi anvÀnder Àr kritisk diskursanalys, dÀr vi med hjÀlp av lingvistiska textanalytiska redskap urskiljer och analyserar diskurser. Vi kopplar ocksÄ den kritiska diskursanalysen till postkolonialismen.

Det övergripande syftet Àr att beskriva diskurser gymnasieungdomar med mÄngkulturell bakgrund kan ha att hantera och hur ungdomarna anger att de hanterar olikheter mellan diskurser. Följande konkreta frÄgestÀllningar utformas: Hur beskriver de intervjuade eleverna sina förÀldrars syn pÄ den svenska skolan? Vilka strategier anvÀnder sig intervjupersonerna med mÄngkulturell bakgrund av för att hantera situationen? Sex gymnasieungdomar intervjuades i halvstrukturerade samtal som skrevs ut och tolkades hermeneutiskt. En anpassningsdiskurs och en auktoritÀr diskurs framtrÀdde i materialet. I anpassnings-diskursen diskuteras inordning, undvikande, uppgivenhet, motstÄnd och maktlöshet.

Den diskurs eller vÀrldsbild som vi som individer har pÄverkar vÄr tolkning av omvÀrlden. Diskurserna Àr förÀnderliga och skapas i en stÀndig dialog mellan olika aktörer i samhÀllet. En aktör Àr medierna som tillhör eliterna i samhÀllet och utövar makt pÄ sÄ sÀtt att de kan pÄverka vÄrt sÀtt att tÀnka. Syftet med denna artikel Àr att genom en diskursanalys studera hur en nationell identitet skapas i förhÄllande till ?dom andra? och tar sin utgÄngspunkt i framstÀllningen av homosexualitet i ghanansk media.