Arbetet beskriver teologiska skÀl och riktlinjer, sett ur ett teologiskt perspektiv, varför Svenska kyrkan bedriver söndagsskola. Resonemang förs ocksÄ kring statistiska förÀndringar frÄn 1950-talet, dÄ söndagsskolan hade sina glansdagar,  och framÄt.En redogörelse presenteras ocksÄ för vilka riktlinjer som finns pÄ nationell nivÄ, men ocksÄ pÄ stiftsnivÄ, i detta fall Linköpings stift. I arbetet presenteras tÀnkbara förklaringsmodeller till söndagsskolans moderna utveckling.Arbetet visar att de teologiska skÀlen för Svenska kyrkan att bedriva söndagsskola Àr de samma som för 150 Är sedan, dÄ de första söndagskolorna startade. Dock har den kyrkliga aspekten pÄ söndagsskolan försvunnit allmer, vilket gör att söndagsskolans popularitet började minska i slutet pÄ 50-talet. TvÄ faktorer som getts som förklaring till detta faktum, var att allt fler skaffade TV och bil.

Titel Got Event i Nationella MedierFörfattare Alexander Jönsson, Philip StrömbĂ€ck & Johan ÖhrlingKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap,Institutionen för journalistik och masskommunikation vidGöteborg universitetTermin Höstterminen 2008Handledare Magnus FredrikssonSidantal 40 sidor exklusive bilagorSyfte Syftet med studien Ă€r att kartlĂ€gga och undersöka Got Eventsbild som speglats i nationell media.Metod Kvantitativa innehĂ„llsanalyser av 272 artiklarMaterial 272 artiklar frĂ„n Dagens Nyheter, Expressen och AftonbladetResultat Resultatet visar att nationell media överlag ger en bild av Got Event som överensstĂ€mmer med den bild bolaget sjĂ€lva villförmedla. Dock kan vi se att mediebilden inte ger bolaget hjĂ€lp med mĂ„len att sprida kunskap och ge en bild att man har moderna arenor. Sett över tid Ă€r det just moderniteten avarenorna som har fĂ„tt den kraftigaste förĂ€ndringen. Ju senare i vĂ„r undersökningsperiod, desto mer omskrivs arenorna som omoderna..

Studien syftade till att granska och analysera presentationen av islam och dess utövare i lÀromedelstexter ingÄende i svenska lÀroböcker avsedda för Ärskurserna 4-6 inom Àmnet religion, frÄn och med 1980 till och med 2015. Genomförandet inspirerades av kritisk diskursanalys och genomfördes med begreppen orientalism, islamofobi, diskurs och dikotomi som teoretiska utgÄngspunkter. Analysen visade tendenser till ?andrafiering? av islam och muslimer i samtliga analyserade lÀrobokstexter, bland annat genom att ?vi? (svenskar) konstrasteras mot ?dem? (muslimer). Det förekom Àven ett flertal delar i de analyserade texterna dÀr dikotomier kopplade till bilden av islam utmanades.

Ett flerÄrigt utvecklingsarbete inom Polisen har resulterat i en nationell bastaktik. I den ingÄr ett kommunikativt förhÄllningssÀtt. Det bestÄr av tvÄ delar, en del som beskriver hur konflikter eskalerar och vilka faktorer som pÄverkar konflikters utveckling. Den andra delen behandlar olika sÀtt att hantera konflikter. Vi har undersökt om det finns andra modeller för kommunikation som kan fungera i en polisiÀr kontext.

Uppsatsen undersöker retoriseringen av begreppet 'frihet' i svensk politik med analysfokus pÄ Moderaternas politiska diskurs 1956-2014. Genom att synliggöra eventuella förÀndringar i frihetsbegreppets representationer syftar uppsatsen till att belysa hur begrepp kan fyllas med olika innebörder och visa hur de pÄ detta sÀtt kan bli persuasiva som bÀrare av olika ideologiska förestÀllningar ? dvs. hur till synes neutrala ord blir politiskt laddade, och med vilka medel det kan ske..

Sveriges hamnnÀring stÄr för 85 procent av all import och export till och frÄn Sverige genom landets över 50 kommersiella hamnar. Det övervÀgande kommunala Àgandet av hamnarna medför att en nationell strategi för hamnarna saknas, Àven om försök har gjorts att utse strategiska hamnar genom en SOU-utredning. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva investeringar, investeringsbeslut och godsflöden i ett urval av Sveriges hamnar. Vi avser att sedan koppla gjorda investeringar till eventuellt ökad godsmÀngd. Detta har undersökts genom intervjuer med beslutsfattare samt med statistiska berÀkningsmetoder.

Visionen om hÄllbar utveckling Àr komplex, men trots detta ska slöjdundervisningen enligt Skolverket bidra till att eleverna utvecklar kunskaper som frÀmjar en hÄllbar utveckling.Uppsatsens syfte Àr att belysa förutsÀttningar för meningsskapandet ifrÄga om hÄllbar utveckling i slöjdÀmnet. Den första delen Àr klargörande: diskurser identifieras i Skolverkets kompletterande material till kursplanen i slöjdÀmnet. DÀrefter diskuteras potentiella konsekvenser i form av möjligheter och begrÀnsningar med fokus pÄ undervisningen och hÄllbar utveckling.Uppsatsens problemformuleringar Àr:1. Hur konstitueras slöjdÀmnet i Skolverkets kompletterande material till kursplanen i slöjdÀmnet?2.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur nationella förestÀllningar producerats och reproducerats inom den svenska scoutrörelsen.Jag har funnit scoutrörelsen intressant att studera dÀrför att den Ä ena sidan uppstod i en nationalistisk kontext och Ä andra sidan utgjorde en internationell organisation med internationalistiska strÀvanden.Denna uppsats utgÄr frÄn att förestÀllningar om nationen konstrueras i förhÄllande till nÄgot annat, att Sverige och "svenskhet" formuleras med utgÄngspunkt i förestÀllningar om begreppens motsatser. "Vi" uppstÄr i relation till "de andra". I denna uppsats analyserar jag koloniala förestÀllningars nÀrvaro i scoutmaterialet och anvÀnder dessa för att pÄ sÄ sÀtt dyrka upp förestÀllningarna om nationen och om "oss". Detta görs utifrÄn en diskursanalytisk utgÄngspunkt med inspiration frÄn postkolonial teori som erbjuder en teoretisk ansats till förklaring av den interaktion i förestÀllningarna mellan "vi" och "de andra"..

Syftet för denna studie Àr att undersöka vilka vithetsdiskurser som artikuleras visuellt och verbalt i högstadieskolans bildundervisning i konsthistoria, samt att undersöka hur elever förhÄller sig till dessa diskurser i det bildarbete som genomförs i anslutning till momentet. Dessutom syftar studien till att diskutera bildlÀrarens uppdrag att lyfta frÄgor om etniska maktrelationer och samtidigt överföra ett nationellt kulturarv, enligt aktuella styrdokument. Studiens övergripande frÄgestÀllningar Àr: Vilka vithetsdiskurser artikuleras och reproduceras, visuellt och verbalt, i det material som introducerar momentet konsthistoria i högstadieskolans bildundervisning? Hur förhÄller sig elever till dessa diskurser i det bildarbete som genomförs i anslutning till momentet? De teoretiska utgÄngspunkterna Àr diskursteori, socialsemiotik, och intersektionell vithetsteori. Materialet bestÄr av ett introduktionsmaterial som en bildlÀrare anvÀnt nÀr denna introducerat momentet konsthistoria för en klass i Ärskurs 9, intervjuer med Ätta elever frÄn denna klass och Ätta bilder som dessa elever arbetat med i anslutning till momentet.

Sedan mitten av 1800-talet har man i amerikanska litteratursammanhang ? akademiska sÄ vÀl som populÀrkulturella ? debatterat möjligheterna att skapa och att definiera ?The Great American Novel?; ett slags identitetsdanande roman och/eller allomfattande skildring av nationen USA. Syftet med uppsatsen Àr att ge en historisk bakgrund till begreppets uppkomst och att analysera dess olika innebörder. Problem med begreppets definitionsmöjligheter diskuteras och olika definitionsalternativ förs fram. FrÄgan om huruvida det finns nÄgot vÀrde i att (fortsÀtta) diskutera och försöka definiera ?The Great American Novel? tas upp..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka den diskurs som följde i svensk media efter migrationsverkets beslut att ge syriska flyktingar permanent uppehÄllstillstÄnd.Metoden som vi har utgÄtt ifrÄn Àr kritisk diskursanalys och innehÄllsanalys. Som data har vi valt ut tolv artiklar och tvÄ TV-program.Resultatet visar att media Àger den makt som gör att de fÄr avgöra hur ett sÄdant beslut ska presenteras och diskuteras. Resultatet visar Àven att media anvÀnder idag en annorlunda diskurs jÀmfört med 1980 och 1990 talet.Media kan med sin makt avgöra vem som ska/inte ska uttrycka sig. En ?Vi? och ?De? skapas av media som skiljer mellan den etablerade och den oetablerade i samhÀllet.

Denna studie uppmÀrksammar engagemang och intressen inom fotbollen under 1910- och 1920-talen. Studien jÀmför engagemang pÄ lokal nivÄ genom Varbergs Gymnastik- och Idrottsförening och Varbergs Boll- och IdrottssÀllskap med riksnivÄ och kompletterar tidigare forskning. Materialet utgörs av protokoll, tidningsnotiser, jubileumsskrifter samt tidigare forskning. Fotbollen delades i ett organisatoriskt fÀlt och i ett idrottsligt aktivt. Ledarnas engagemang pÄ sÄvÀl lokal som nationell nivÄ har utgjorts av fotbollens administration och i att förankra fotbollen i samhÀllet.

Uppsatsens syfte Àr att granska sexton recensioner publicerade i svensk respektive amerikansk press gÀllande filmen Den Gröna Cykeln (Haifaa Al-Mansour, 2012). Undersökningen grundar i kritikernas syn pÄ genus och jÀmstÀlldhet samt kulturell och nationell identitet som filmen berör. Recensionerna analyseras och jÀmförs för att hitta skillnader och likheter i den svenska respektive amerikanska receptionen. Analysen visar att skillnaden mellan de tvÄ nationernas reception Àr uppdelade mellan de tvÄ fokusomrÄdena, dÀr de amerikanska kritikerna fokuserar pÄ kulturell och nationell identitet och jÀmför filmens skildring av det saudiarabiska samhÀllet med den amerikanska kulturen. De svenska kritikerna tycks generellt ha större fokus pÄ filmens skildring av genus och jÀmstÀlldhet till skillnad frÄn amerikanerna..

Syftet med uppsatsen a?r att ta reda pa? hur identitet tillskrivs svenskar i olika la?nder i va?rlden, beroende pa? vilken situation de befinner sig i. Uppsatsens problemomra?de bero?r identitetsskapande processer da?r ma?nniskor av olika nationaliteter mo?ts och agerar med varandra. Jag utga?r fra?n Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori som beskriver fo?rha?llandet mellan differens och ekvivalens kopplat till hur identitet tas i anspra?k.

Uppsatsen syftar till att undersöka hur den aktuella lÀroplanen för grundskolan, Lgr 11, förhÄller sig till en postkolonial andrafierande diskurs i sina förvÀntningar pÄ skolans utbildning och fostran av barn och ungdomar. I detta arbete har lÀroplanens tvÄ inledande kapitel samt kursplaner i svenska och svenska som andrasprÄk för Är 1-6 fokuserats. UtifrÄn poststrukturella grundantaganden om sprÄkets konstituerande funktion för den sociala verkligheten samt postkoloniala teorier om andrafiering, analyseras kulturbegreppets olika skepnader och sammanhang i materialet för att fÄ syn pÄ undersökningsobjektets förhÄllande till en sÄdan ?vi? och ?dom?-diskurs. Med hjÀlp av Carol Bacchis (2009) metodologiska grepp pÄ poststrukturell policyanalys, kallat WPR ? What's the Problem Represented to be?, pekar uppsatsen pÄ hur begreppet kultur framförallt anvÀnds i termer av etnicitet och kulturell bakgrund, samtidigt som kulturell mÄngfald anvÀnds som problemframstÀllning i de undersökta texterna.