Kandidatuppgiften som vi blev tilldelade innefattade utmaningen att bygga en tillbyggnad till en mycket historisk byggnad i centrala Stockholm. Den existerande byggnaden, som stÄr i behov av en tillbyggnad, huserar Nationalmuseum. Museet var frÄn början en gest till folket att fÄ ta del av den kungliga konstskatten. Idag fyller museet inte bara de kungliga samlingarna utan all form av nationell konst och design frÄn lÄngt bak i tiden fram till modern tid.  Dessutom innehÄller byggnaden en administrativ avdelning med administrativ personal samt magasin och ateljéer. PÄ grund av mÀngden konst och ökade krav pÄ arbetsmiljö och sÀkerhet sÄ behöver man nu bygga ut.

FörÀldrars delaktighet i omvÄrdnaden av barn pÄ sjukhus har inte alltid varit sjÀlvklar. Först efter andra vÀrldskriget började barns behov av förÀldrar pÄ sjukhus belysas av forskare inom psykologi samt omvÄrdnad. Trots fortsatt utveckling av förÀldrars delaktighet inom barnsjukvÄrden Äterfinns fortfarande brister inom omrÄdet. Syftet med litteraturöversikten var att belysa förÀldrars upplevelse av delaktighet i omvÄrdnaden av sitt barn pÄ sjukhus. Resultatet visar förÀldrars upplevelse av delaktighet i omvÄrdnad av barn pÄ sjukhus utifrÄn tolv vetenskapliga artiklar.

I uppsatsen undersöks instabila processer i visuell kultur pÄ tvÄ plan: i tid och rum och i material och metoder.Den tar upp vad instabila processer i visuell kultur Àr uttryck för och vad processerna fÄr för konsekvenser förkonstbegreppet.Inledningsvis kartlÀggs hur Nicolas Bourriaud, Lev Manovich, Mieke Bal, Manuel Castells och MiwonKwon beskriver kulturella instabila processer. I syfte att undersöka om teorierna gÄr att tillÀmpa pÄ visuellauttryck utförs dÀrefter en empirisk analys av musikvideor av Coldplay, Radiohead och Röyksopp. OcksÄ enjÀmförande analys görs för att se om instabila processer gÄr att finna Àven inom scenkonsten. Det somundersöks i detta fall Àr en teaterförestÀllning av 123 Schtunk.De instabila processer som beskrivs i texterna Äterfinns i hög grad i de analyserade verken. Processernavisar sig vara en spegling av en nomadisk och mobil diskurs som orsakas av nÀtverkssamhÀllets strÀvan efteratt överskrida tid, rum och fasta begrepp.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa vÀrdeladdning och anvÀndbarhet hos nio ord för det kvinnliga könsorganet. De ord som behandlas Àr vagina, fitta, snippa, muff, mutta, sköte, vulva, mus och springa. Uppsatsens grundlÀggande hypotes Àr att samtliga nio ord Àr vÀrdeladdade och att inga ord Àr neutrala i den bemÀrkelsen att de kan anvÀndas oproblematiskt i uppsatsinformanternas vardag.En enkÀt som berör igenkÀnning och anvÀndning av orden, uppfattning om dem, samt deras eventuella positiva eller negativa klang har besvarats av 75 kvinnliga gymnasieelever pÄ estetiska programmets tredje Är. 23 informanter Àr frÄn en skola i Stockholmsregionen medan 52 informanter Àr frÄn en skola i SkÄne.Undersökningens resultat analyseras och förklaras med stöd av Laclau & Mouffes diskursteori, Sapir & Whorfs hypotes om sprÄkets inverkan pÄ vÄr uppfattning av omvÀrlden, Hirdmans genusteori samt tidigare forskning som Àr relevant för uppsatsÀmnet.Uppsatsens resultat visar att hypotesen verifieras..

Syftet med detta arbete var att undersöka processen i uppkomsten av nya kurs- och Àmnesplaner. För att uppnÄ syftet gjordes en institutionsanalys dÀr skolans olika maktcentra analyserades. Som en del i syftet undersöktes kunskapsbegeppet i tvÄ gymnasiala kurs- och Àmnesplaner, detta för att se hur processen i utarbetandet av kurs- och Àmnesplaner hÀnger ihop med kunskapsbegreppet. Metoden som anvÀndes i analysen av kurs- och Àmnesplanerna var ideologisk textanalys dÀr fokus lÄg pÄ att ringa in ideologiskt fÀrgade begrepp. Arbetets resultat blev att processen i uppkomsten av kurs- och Àmnesplaner Àr byrÄkratisk och organisatorisk med flera maktcentra som Àr delaktiga vilket leder till att kurs- och Àmnesplanerna kan ses som politiska maktutövningar.

Denna studie kan placeras inom barndomsforskningen, dÀr barn ses som aktörer vars röster förtjÀnar att tas pÄ allvar. Syftet var att undersöka regnbÄgsbarns syn pÄ familj, sin egen familj och tillblivelse. Intervjuer har genomförts med tolv barn i Äldern fem till Ätta Är som alla var samboende med tvÄ mammor. En semistrukturerad intervjuguide anvÀndes och barnen ombads att mÄla sin egen och en annan familj. Barnens tal har analyserats utifrÄn en diskursanalytisk ansats.Resultatet visar att regnbÄgsbarnen pratar om familj utifrÄn relationella band, emotionell nÀrhet, att man bor och gör saker tillsammans. Barnen visar en öppenhet inför olika familjestrukturer.

Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera medlemmars diskursiva konstruktioner av sjÀlvskadebeteende och de konsekvenser dessa konstruktioner fÄr för medlemmarnas identitetsskapande pÄ ett Internetcommunity. Studien har en kvalitativ forskningsansats med grund i diskurspsykologi. TvÄ diskurser har identifierats och döpts till ?naturlighetsdiskurs? och ?onaturlighetsdiskurs?. Inom dessa konstrueras sjÀlvskadebeteende pÄ skilda vis och medlemmarna av communityt rör sig mellan bÄda diskurserna.

Bryssel I-förordningens behörighetsregler Àr inte tillÀmpliga pÄ svarande frÄn tredje land. I sÄdana fall hÀnvisar förordningen till nationell rÀtt (s.k. restkompetens). Inom EU varierar de nationella behörighetsreglerna med avseende pÄ svarande som har hemvist utanför EU avsevÀrt mellan medlemsstaterna, vilket ibland kan leda till orimliga konsekvenser.Syftet med denna uppsats Àr att beskriva vilka internationellt privat- och processrÀttsliga (IPP) problem som kan uppkomma till följd av nuvarande regelverk samt analysera kommissionens förslag till införandet av en regel om reservforum (s.k. forum necessitatis).

Syftet med denna studie var att genom att mera aktivt bredda historieundervisningen till att innefatta sÄvÀl nationell som lokal historia öka det historiska intresset. Jag har i min undersökningsgrupp, 24 stycken 14-Äringar, arbetat med historia ur en rad olika didaktiska modeller i en sju veckors period. Den egna elevinsatsen har varit ett tonbÀrande inslag och den dialektiska pedagogiken har satts i centrum. SjÀlva studien som helhet prÀglas av ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt och mÀtinstrumenten har bestÄtt av enkÀter, observationer och undersökningsgruppens egna skriftliga kommentarer. Resultatet visar att man kan utkristallisera tre olika elevkategorier, de redan intresserade vilka upplevs ha fÄtt utökat intresse, de mÄttligt intresserade som gör vad som föreskrivs samt en grupp som visade ointresse och som i detta exempel presterade svagt prov pÄ eget kunskapshÀmtande.

Kan de olika förestÀllningar om vad det innebÀr att tillhöra Europa, och dÀrmed ocksÄ underförstÄtt Europeiska unionen, synliggöras av Turkiets medlemsförhandlingar? Turkiet antas inte sjÀlvklart vara Europeisk vare sig geografiskt eller vÀrderingsmÀssigt. Jag vill visa att Turkiet kan vara den ?rumsprovocerarande? aktören som synliggör oförenliga uppfattningar om EU:s sjÀlvbild. Jag utgÄr frÄn tvÄ aspekter; dels en geografisk och dels en vÀrderingsaspekt pÄ unionens medlemskrav.

Skolan styrs av olika styrdokument, dessa dokument finns pÄ nationell- kommunal- ochskolnivÄ. Det Àr kommunen som ansvarar att upprÀtthÄlla mÄlen som stÄr skrivna i de olikastyrdokumenten. Syfte med arbetet Àr att studera texterna som styr skolan, specifiktförÀndringen av begreppet elev. Studien fokuserar pÄ eleven i tre styrdokument, SOU1992:94, Lpf 94 och en kommunal skolplan. Metoden som anvÀnds Àr textanalys med tvÄinriktningar, innehÄllsanalys och diskursanalys.

I denna uppsats studeras ett antal texter i syfte att finna svar pÄ vad deliberativa samtal kan innebÀra och hur/om de anvÀnds i praktiken. Ett intresse för frÄgor som rör elevinflytande ligger till grund för studien och uppsatsen visar att elevinflytande inte kan separeras frÄn demokratifrÄgor. FrÄgor om makt och meningsskapande berörs ocksÄ. Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i Habermas teori om det kommunikativa handlandet men arbetet har ocksÄ stimulerats av Deweys skrifter. De texter som granskas Àr utgivna i Sverige och avgrÀnsade pÄ sÄ sÀtt att de fokuserar vad som finns skrivet om deliberativa samtal och hur deliberativa samtal som begrepp blivit beforskat.

SELF CONTROL Àr ett undersökande examensarbete i textildesign. Med en textil hantverksmetod undersöker jag mötet mellan kontroll, tidsÄtgÄng och material. Detta med utgÄngspunkt i en feministisk diskurs. Jag ser kontroll som nÄgot som exkluderar, censurerar och begrÀnsar möjliga uttryck inom textilt hantverk pÄ samma sÀtt som kvinnokroppen kontrolleras i ett patriarkat. Jag har anvÀnt mig utav en performativ och repetitiv metod som aktivt har gÄtt ut pÄ att bryta mot förestÀllningar om hur hantverket ska utföras.

Dagens stÀder lever upp till kravet pÄ hÄllbarhet i lÄngt ifrÄn alla sina delar. StÀdernas moderna tillskott prÀglas ofta av monotoni och lider av bristande service och otrygghet. Infartslederna skÀr lÄngt in i stÀderna och splittrar upp staden i isolerade delar. Varför Àr det sÄ och hur kan det göras annorlunda? Detta examensarbete syftar till att visa att urbana miljöer kan skapas Àven utanför stadens centrala delar.

BAKGRUND: SprÄket Àr under stÀndig förÀndring. Enligt aktuell debatt anser mÄnga attpÄgÄende sprÄkförÀndringar Àr nÄgot negativt för det svenska sprÄket. Forskning som gjorts avbland annat HÄrd af Segerstad (2002) visar att IT- revolutionen Àr pÄ vÀg att skapa en storförÀndring i vÄrt förhÄllande till sprÄket. Hon menar att skriftsprÄket och talsprÄket nÀrmar sigvarandra mer och mer i vissa situationer men att det inte Àr nÄgot att motarbeta. FörÀndringarmenar hon Àr nÄgot att vÀlkomna.