SammanfattningSyftet med denna dokumentstudie av sjutton ÄtgÀrdsprogram var att granska hur det som formuleras i ÄtgÀrdsprogram kan tolkas med hjÀlp av diskursanalys. De övergripande frÄgorna i rapporten var att fÄ en uppfattning om inom vilken diskurs elevernas problem beskriv, om de uppsatta mÄlen var utvÀrderingsbara, och hur utvÀrderingar skrivs.  Det visade sig att nÄgra enstaka uppsatta mÄl, kan klara de krav pÄ konkretion och exakthet som krÀvs för att en utvÀrdering ska vara möjlig. De flesta mÄl Àr formulerade som regler eller förhoppningar och beskriver inte vad eleven kan eller har lÀrt sig dÄ mÄlet Àr nÄtt och kan dÀrför inte utvÀrderas. Det som oftast utvÀrderas i ÄtgÀrdsprogrammen Àr, med nÄgra fÄ undantag, eleven och inte de ÄtgÀrder som satts in för att göra det möjligt för eleven att nÄ de uppsatta mÄlen. I de flesta fall beskrivs elevens problem i diskurserna egenskaper och utveckling.

Kultur differentierar samhÀllen vÀrlden över och skillnader kan orsaka problem för företagare som saknar kunskap eller underskattar dessa skillnaders betydelse. Den hollÀndske forskaren Geert Hofstede har under mer Àn 40 Är bedrivit forskning om kulturskillnader och placerat samt vÀrderat ett stort antal lÀnder i olika dimensioner vilka i uppsatsen utgörs av OsÀkerhetsundvikande, Individualism, Maktdistans och Maskulinitet. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur fem svenska företag upplever och hanterar kulturskillnader mellan Sverige och Mexiko utifrÄn Hofstedes fyra dimensioner av nationell kultur. För att kunna genomföra denna studie har frÄgor kopplade till nationell kultur baserade pÄ Hofstedes dimensioner anvÀnts och personer pÄ fem svenska företag har intervjuats. Resultatet visar att det tydligt finns skillnader i nationell kultur mellan Sverige och Mexiko.

Kultur differentierar samhÀllen vÀrlden över och skillnader kan orsaka problem för företagare som saknar kunskap eller underskattar dessa skillnaders betydelse. Den hollÀndske forskaren Geert Hofstede har under mer Àn 40 Är bedrivit forskning om kulturskillnader och placerat samt vÀrderat ett stort antal lÀnder i olika dimensioner vilka i uppsatsen utgörs av OsÀkerhetsundvikande, Individualism, Maktdistans och Maskulinitet. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur fem svenska företag upplever och hanterar kulturskillnader mellan Sverige och Mexiko utifrÄn Hofstedes fyra dimensioner av nationell kultur. För att kunna genomföra denna studie har frÄgor kopplade till nationell kultur baserade pÄ Hofstedes dimensioner anvÀnts och personer pÄ fem svenska företag har intervjuats. Resultatet visar att det tydligt finns skillnader i nationell kultur mellan Sverige och Mexiko.

Eva Carlbrink KĂ€llman, Örebro Universitet, C-uppsats 2011. Resultatenheter ? Endiskursanalytisk studie om svĂ„righeter att implementera en ny organisationsmodell.FörĂ€ndringstakten för organisationer och företag beskrivs ofta som allt mer accelererande.Behovet av att hĂ€nga med i utvecklingen betonas allmĂ€nt vid organisationsförĂ€ndringar.Denna studie undersöker en pĂ„börjad förĂ€ndringsprocess i en offentlig organisation.Syftet Ă€r att lĂ€ra mer om de perspektiv som Ă€r verksamma i den kommunala förĂ€ndringsprocessen.Den empiriska studien Ă€r av kvalitativ karaktĂ€r med inledande observationeroch fem intervjuer frĂ„n en samverkande grupp inför den kommande förĂ€ndringen.Metoden som anvĂ€nts för analys av det empiriska materialet Ă€r Faircloughs kritiskadiskursanalys. Studiens teoretiska utgĂ„ngspunkt utgörs av organisationsteoretisk nyinstitutionalism.Den diskursiva analysen mynnar ut i fyra diskurser, vilka Ă€r: en centralistisk diskurs, en decentralistisk diskurs, en politisk-byrĂ„kratisk diskurs och en marknadsdiskurs. Studien avslutas med att resa frĂ„gor kring hur införandet avresultatenheter i Örebro kommun kommer att Ă„terspegla, pĂ„verka och pĂ„verkas av de fyradiskurserna..

Under 2011 pĂ„gick diskussioner kring bildĂ€mnet i och med att Sverige antog nya lĂ€roplaner i grundskolan och gymnasiet. Röster hördes som menade att bild Ă€r mer av ett hobbyĂ€mne samtidigt som andra visade pĂ„ Ă€mnets vĂ€rde och hur viktigt det Ă€r med visuell kompetens i dagen samhĂ€lle. År 2003 gjordes en nationell utvĂ€rdering av bildĂ€mnet som visade att de flesta elever tycker att bild Ă€r roligt men inte gav dem kunskaper som var nyttiga för kommande yrke. Denna utvĂ€rdering visade ocksĂ„ att i bildĂ€mnet arbetade elever frĂ€mst med hantverksmĂ€ssig metoder trots att bildtolkning och analys samt digital bild borde ha plats i undervisningen. Det har nu gĂ„tt nĂ€stan 10 Ă„r sedan denna utvĂ€rdering gjordes och en ny kursplan har införts dĂ€r digitalt skapande och analys Ă€r tydligare inskrivet.

The idea that I put forward in this thesis concerns the democratic system and the threat from discoursive impact on its core values. I focus my normative analysis on three of these democratic values: transparency, accountability and influence ? and what democratic problems the discoursive impact causes in conflict with them. I have used a critical discourse theory to define discourse and discoursive impact, by focusing on the process of discourse, rather than its nature. I deal with the political structure where I claim that the essential relation between citizen and politician is disrupted, due to lack of information and the imminent problems of the existing network society.

Uppsatsen behandlar Àmnet om hur diskursen om övervikt skapas och vidmakthÄlls med specifikt fokus pÄ hur detta görs i tv-programmet "Du Àr vad du Àter". Bakgrunden till uppsatsen hÀmtas frÄn den rÄdande samhÀllsdebatten om fetma och övervikt och syftar till att dels se hur man genom att representera en viss grupp mÀnniskor kan synliggöra och vidmakthÄlla en diskurs och dels att ifrÄgasÀtta en social norm i vÄrt samhÀlle. Den teoretiska ansatsen hÀmtas inom kultur och diskursanalysen men Àven frÄn sociologiska teorier om kroppen och kroppens symbolik. Teorier om tv som analysobjekt tillÀmpas ocksÄ. Analysen belyser och diskuterar överviktens diskurs samt hur kroppsideal skapas.

Uppsatsen syfte Àr att identifiera och problematisera hur diskurser om kultur förhÄller sig till vÄld mot barn hos socionomer samt att problematisera och reflektera över diskursernas konstruktion. FrÄgestÀllningarna i uppsatsen Àr: Vilka diskurser om kultur i förhÄllande till vÄld mot barn förekommer hos socionomer? Vad innefattas i dessa diskurser? Hur kan dessa diskurser problematiseras? Uppsatsens ontologiska inriktning baseras pÄ ett postmodernt och socialkonstruktionistiskt perspektiv. Undersökningen bygger pÄ kvalitativ metod. Empirin utgÄr ifrÄn fyra halvstrukturerade intervjuer med socionomer.

Mellan 1300-1500 personer avlider varje Är i Sverige till följd av sjÀlvmord. Det innebÀr att betydelsefulla medmÀnniskor och viktiga samhÀllsresurser försvinner. Denna studie undersöker det sjÀlvmordsförebyggande arbetet pÄ nationell och lokal nivÄ i Sverige. Den kvalitativa undersökningen har skett genom textanalys av en nationell rapport med nio suicidpreventiva strategier. Rapporten har tagits fram pÄ regeringens begÀran.

Kultur differentierar samhÀllen vÀrlden över och skillnader kan orsaka problem för företagare som saknar kunskap eller underskattar dessa skillnaders betydelse. Den hollÀndske forskaren Geert Hofstede har under mer Àn 40 Är bedrivit forskning om kulturskillnader och placerat samt vÀrderat ett stort antal lÀnder i olika dimensioner vilka i uppsatsen utgörs av OsÀkerhetsundvikande, Individualism, Maktdistans och Maskulinitet. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur fem svenska företag upplever och hanterar kulturskillnader mellan Sverige och Mexiko utifrÄn Hofstedes fyra dimensioner av nationell kultur. För att kunna genomföra denna studie har frÄgor kopplade till nationell kultur baserade pÄ Hofstedes dimensioner anvÀnts och personer pÄ fem svenska företag har intervjuats. Resultatet visar att det tydligt finns skillnader i nationell kultur mellan Sverige och Mexiko.

Kultur differentierar samhÀllen vÀrlden över och skillnader kan orsaka problem för företagare som saknar kunskap eller underskattar dessa skillnaders betydelse. Den hollÀndske forskaren Geert Hofstede har under mer Àn 40 Är bedrivit forskning om kulturskillnader och placerat samt vÀrderat ett stort antal lÀnder i olika dimensioner vilka i uppsatsen utgörs av OsÀkerhetsundvikande, Individualism, Maktdistans och Maskulinitet. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur fem svenska företag upplever och hanterar kulturskillnader mellan Sverige och Mexiko utifrÄn Hofstedes fyra dimensioner av nationell kultur. För att kunna genomföra denna studie har frÄgor kopplade till nationell kultur baserade pÄ Hofstedes dimensioner anvÀnts och personer pÄ fem svenska företag har intervjuats. Resultatet visar att det tydligt finns skillnader i nationell kultur mellan Sverige och Mexiko.

Denna uppsats syftar till att utreda de förutsÀttningar under vilka upphovsrÀttsorganisationers aktiviteter utgör missbruk av dominerande stÀllning. Uppsatsen bygger pÄ en analys av samtliga rÀttsfall frÄn högsta instansen pÄ bÄde nationell och EU nivÄ. Kommentarer till dessa rÀttsfall frÄn bÄde svenska och utlÀndska rÀttsvetenskapsmÀn utgör ett annat viktigt material. Vad gÀller lag och förarbeten, stÄr Konkurrenslagen, EG-fördraget och UpphovsrÀttslagen med tillkommande förarbeten i centrum. Det finns ingen gemenskam EU-upphovsrÀtt.

Det vitryska sprÄket Àr jÀmte ryskan ett av de tvÄ statssprÄken i Republiken Vitryssland. AnvÀndning av det ryska sprÄket dominerar dock i de flesta samhÀlleliga situationer och en minoritet av befolkningen anger att den dagligen talar vitryska. Antalet skolor med vitryska som undervisningssprÄk har under mÄnga Är minskat. Bokutgivning och vissa kulturevenemang pÄ vitryska sprÄket har statligt stöd och det finns Àven oberoende organisationer som arbetar för frÀmjande av sprÄket. SprÄkfrÄgan Àr dock mycket politiserad och det kan vara svÄrt att bilda sig en klar uppfattning om den.Denna uppsats syftar till att bringa klarhet kring sprÄkliga förhÄllanden i dagens Vitryssland.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka den diskurs som följde i svensk media efter migrationsverkets beslut att ge syriska flyktingar permanent uppehÄllstillstÄnd.Metoden som vi har utgÄtt ifrÄn Àr kritisk diskursanalys och innehÄllsanalys. Som data har vi valt ut tolv artiklar och tvÄ TV-program.Resultatet visar att media Àger den makt som gör att de fÄr avgöra hur ett sÄdant beslut ska presenteras och diskuteras. Resultatet visar Àven att media anvÀnder idag en annorlunda diskurs jÀmfört med 1980 och 1990 talet.Media kan med sin makt avgöra vem som ska/inte ska uttrycka sig. En ?Vi? och ?De? skapas av media som skiljer mellan den etablerade och den oetablerade i samhÀllet.

Uppsatsen Àr en diskursanalytisk undersökning av representation av nationell kultur och identitet i tvÄ lÀroböcker i italienska som anvÀnds pÄ gymnasienivÄ. Uppsatsens syfte Àr att analysera hur nationell kultur och identitet representeras, mot bakgrund av ett intresse att synliggöra diskursiva och samhÀlleliga strukturer som avspeglas i representationen. I analysen lÀggs sÀrskild vikt vid att visa hur sociala maktrelationer mellan och inom nationella kulturer Äterspeglas i lÀroböckerna. Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkter Àr inspirerade av den brittiske sociolingvisten Norman Faircloughs kritiska diskursanalys och av socialkonstruktionistisk kulturteori som till stor del utgÄr frÄn kulturforskaren Stuart Halls resonemang. I uppsatsen anvÀnds Faircloughs tredimensionella modell för kritisk diskursanalys som metodologisk utgÄngspunkt. I analysen klarlÀggs att lÀroböckerna avspeglar och reproducerar diskurser som speglar ojÀmlika maktförhÄllanden inom nationella kulturer och i viss mÄn Àven mellan nationella kulturer. I lÀroböckernas representation av italiensk, nationell identitet förekommer stereotyper om syditaliensk identitet som Äterger en ojÀmn maktbalans inom det italienska samhÀllet mellan norra och södra Italien. LÀroböckernas representation av italiensk kultur utgÄr stundtals frÄn ett etnocentriskt svenskt perspektiv dÀr diskurser som kan förbindas med turistpropaganda accentueras. I avslutningen diskuteras Àven tÀnkbara konsekvenser av resultaten och exempel ges pÄ vidare forskning inom omrÄdet..