Vi har i vÄr rapport belyst att det inte finns nÄgon nationell utbildningsplan för utryckningsförare och att det inte finns nÄgot systematiskt tillvÀgagÄngssÀtt att samla information runt faktorer som haft avgörande betydelse vid olyckor. Det tillvÀgagÄngssÀtt som anvÀnds idag för att samla information baserar sig pÄ att kunskap förmedlas, muntligt inom personalen, lokalt pÄ myndigheterna. Vi har i rapporten föreslagit att man inom polisen inför en nationell utbildningsplan och att man Àven inför nationell statistik över olyckstillbud med polisens fordon för att pÄ sÄ sÀtt skapa förutsÀttningar för en enhetlig utryckningsförareutbildning i likhet med den nationella bastaktiken. I bakgrunden har vi försökt ge lÀsaren insikt i de undantagsregler som gÀller förare av polisfordon under yrkesutövning och dÀrmed ge lÀsaren en insyn i Àmnet. Syftet med rapporten har varit att undersöka om man frÄn utbildningshÄll tar lÀrdom av olyckor som skett med polisfordon och belyser man de faktorer som varit av betydelse nÀr man utbildar utryckningsförare.

Eva Carlbrink KĂ€llman, Örebro Universitet, C-uppsats 2011. Resultatenheter ? Endiskursanalytisk studie om svĂ„righeter att implementera en ny organisationsmodell.FörĂ€ndringstakten för organisationer och företag beskrivs ofta som allt mer accelererande.Behovet av att hĂ€nga med i utvecklingen betonas allmĂ€nt vid organisationsförĂ€ndringar.Denna studie undersöker en pĂ„börjad förĂ€ndringsprocess i en offentlig organisation.Syftet Ă€r att lĂ€ra mer om de perspektiv som Ă€r verksamma i den kommunala förĂ€ndringsprocessen.Den empiriska studien Ă€r av kvalitativ karaktĂ€r med inledande observationeroch fem intervjuer frĂ„n en samverkande grupp inför den kommande förĂ€ndringen.Metoden som anvĂ€nts för analys av det empiriska materialet Ă€r Faircloughs kritiskadiskursanalys. Studiens teoretiska utgĂ„ngspunkt utgörs av organisationsteoretisk nyinstitutionalism.Den diskursiva analysen mynnar ut i fyra diskurser, vilka Ă€r: en centralistisk diskurs, en decentralistisk diskurs, en politisk-byrĂ„kratisk diskurs och en marknadsdiskurs. Studien avslutas med att resa frĂ„gor kring hur införandet avresultatenheter i Örebro kommun kommer att Ă„terspegla, pĂ„verka och pĂ„verkas av de fyradiskurserna..

Internationella mÀtningar utförda av Programme for International Student Assessment (PISA) 2012, visar att svenska elevers matematikresultat, Àr betydligt lÀgre Àn genomsnittet. I skolan finns dÀrför ett stort intresse att lyfta de sjunkande matematik-resultaten genom att exempelvis utveckla matematikundervisningen. Matematiksatsningen i skolorna har delvis handlat om att utveckla undervisningen genom att anvÀnda sig av utomhusmatematik (Orre 2009). Men vad innebÀr utomhusmatematik? Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att synliggöra matematikdidaktiska antaganden i utomhusmatematik.

Hur framstÀller man idé om företagande för unga? Vi har med hjÀlp avden kritiska diskusanalysen analyserat tidningar om företagande för att se hur de, via sin egen positionering i företagsdiskursen, framstÀller idén om företagande för unga. Varför Àr samhÀllet intresserat av att sÄ mÄnga ska starta företag idag? I uppsatsen analyseras en möjlig förÀndring nÀr det gÀller synen pÄ ungdomar: frÄn problem till ett nytt ideal som betonar entreprenörskap och företagande. Uppsatsen undersöker bredden och innehÄllet i denna diskurs..

 SammanfattningStudiens syfte Ă€r att undersöka hur olika lĂ€rare talar om den egna betygsĂ€ttningen, samt att försöka identifiera de möjligheter och problem som existerar rörande denna. För att genomföra studien har sju verksamma lĂ€rare intervjuats, och dĂ€refter har jag anvĂ€nt mig av diskursanalysen som metod för att identifiera diskurser som kan sĂ€gas vara element i en större övergripande bedömningsdiskurs. De identifierade diskurserna som framkom efter analys av den insamlade empirin var; Diskurs I: Den personliga tolkningens avgörande betydelse, Diskurs II: Nationella provet som hinder och möjlighet, Diskurs III: Betygsskalans otydlighet leder till subjektivitet, Diskurs IV: So-Ämnets möjligheter och begrĂ€nsningar, Diskurs V: Vikten av det kollegiala samtalet, och Diskurs VI: Den personliga kontakten till eleverna. Det viktigaste och mest tydliga resultatet som kan extraheras ur studien Ă€r att det existerar en stor grad av tolkningsföretrĂ€de som genomsyrar lĂ€rarnas bedömningsarbete. Tolkningen försvĂ„rar och förhindrar de undervisande lĂ€rarnas förmĂ„ga att uppnĂ„ möjligheterna att sĂ€tta rĂ€ttvisa betyg. Samtliga av de identifierade diskurserna Ă€r delar av en komplexitet som omgĂ€rdar svĂ„righeterna med betygsĂ€ttningen.

Hur kan ett klÀdesplagg som betyder ?tillbakadragenhet? vÀcka sÄ starka kÀnslor? Det hÀr Àr en etnologisk studie om socialistfeministers normsystem och sociala kategoriseringar. Informanters berÀttelser om det samhÀlle de vÀxte upp i och det samhÀlle de lever i idag, hur det formar och förklarar en förestÀllning om kvinnan i hijab. Med hjÀlp av postkolonial diskurs analyseras synen pÄ jÀmstÀlldhet och frihet. Den förestÀllda kvinnan i hijab kan inte komma att intervjuvas eftersom hon Àr just en förestÀllning.

Denna studie handlar om Gustav III:s drÀktreform 1778. Reformen innebar att en enhetlig nationell drÀkt infördes för adeln och borgarna. Dessutom infördes en nationell uniform. Uppsatsen behandlar reformen ur ett symboliskt perspektiv som utgÄr frÄn Pierre Bourdieus teori om det symboliska kapitalet. Hans teori förklarar adelns och hovets Äsikter om reformen. Studien ska ocksÄ analysera hur uniformen m/1778 var influerad av den nationella drÀkten. Metoden Àr litteraturstudier och teorin har sammanfattats frÄn flera litterÀra kÀllor.

Internationella mÀtningar utförda av Programme for International Student Assessment (PISA) 2012, visar att svenska elevers matematikresultat, Àr betydligt lÀgre Àn genomsnittet. I skolan finns dÀrför ett stort intresse att lyfta de sjunkande matematik-resultaten genom att exempelvis utveckla matematikundervisningen. Matematik-satsningen i skolorna har delvis handlat om att utveckla undervisningen genom att anvÀnda sig av utomhusmatematik (Orre 2009). Men vad innebÀr utomhusmatematik? Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att synliggöra matematikdidaktiska antaganden i utomhusmatematik.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva i vilken utstrÀckning skolans praktik, representerade av fyra verksamma lÀrare, överensstÀmmer med den diskurs som Skolverket formulerar vad gÀller bedömning av elevers lÀsning i Ärskurs 1. DÀrför undersöks Àven vilken lÀsundervisning som dessa lÀrare rapporterar att de genomför samt hur denna stÄr i relation till de lÀsrelaterade teorier och perspektiv som framförs av Skolverket. Studiens metod Àr kvalitativa intervjuer med ett antal lÀrare som Àr verksamma i skolans yngsta Ärskurser. Resultatet visar att det finns en diskrepans vad gÀller den diskurs som uttrycks av den statliga myndighet som har ett nationellt övergripande uppdrag att utveckla skolans verksamhet och den praktik som beskrivs av fyra lÀrare. Skillnaden gÀller framför allt vilka lÀsprocesser som undervisningen inkluderar och sedan bedömer, samt till vilken grad ett kontextuellt lÀsperspektiv antas.

Genom att studera IKEA:s respektive Polisens strategier, Àr uppsatsens primÀra syfte att jÀmföra hur de bÄda aktörerna framstÀller sig sjÀlva. Genom att förankra materialet i teorin, analyseras dÀrefter om nÄgra delar av deras var för sig presenterade strategier, kan leda till att inge förtroende hos svenska folket. Studiens resultat uppenbarar vissa likheter i IKEA:s och Polisens strategier. Bland annat stÄr hos bÄda aktörerna mÄnga exempel pÄ en vÀlvillig attityd att finna och de bygger genom sin framstÀllning upp en identifikation med sina respektive mÄlgrupper. Skillnaderna dem emellan Àr emellertid större Àn likheterna.

Syftet med denna studie Àr att undersöka diskurser inom det sociala vÀlfÀrdsarbetet utifrÄn ideologiskt politiska aspekter. Studien grundar sig pÄ artiklar och publikationer frÄn ideologiskt förankrade tidskrifter och organisationer. I arbetet har vi inspirerats av Faircloughs (2003) kritiska diskursanalys, dÄ den inte enbart fokuserar pÄ diskurs utan Àven strukturerna som pÄverkar den. I studien kan vi se hur liberala och socialistiska ideal Àr dominerande inom vÀlfÀrdsdebatten. Dessa har kommit att bilda tvÄ olika diskurser som konkurrerar med varandra om att bli dominerande gÀllande hur vÀlfÀrden ska bedrivas.

Det hÀr examensarbetet undersöker hur den engelska fotbollen pÄverkat den svenska fotbollen. Det utreds Àven om den svenska fotbollshistorien har skapat en diskurs som fortfarande lever kvar inom den svenska fotbollsjournalistiken. Fem avsnitt av det svenska TV-programmet Fotbollskanalen Europa har analyserats med hjÀlp av det teoretiska verktyget diskursanalys. Sammanfattningsvis visar forskningsresultaten att det rÄder en diskurs i Fotbollskanalen Europa. Diskursen har starka kopplingar till den engelska fotbollens pÄverkan pÄ svensk fotboll.

Denna uppsats redovisar en studie i hur en söktjÀnst pÄ Internet kan kompletteras, antingen via en mobilapplikation eller genom en responsiv webbplats, för att underlÀtta anvÀndning via en smartphone. Fokus för undersökningen ligger pÄ Riksarkivets söktjÀnst Nationell ArkivDatabas (NAD) som för tillfÀllet inte Àr anpassad till mobila enheter. VÄrt mÄl Àr Àven att undersöka hur instÀllningen ser ut för applikationer och responsiva webbplatser bland anvÀndare samt hur dessa Äsikter skiljer sig mellan olika anvÀndarmÄlgrupper.Tillsammans med information frÄn tidigare forskning har en studie utförs för att undersöka för- och nackdelar mellan appar respektive responsiva webbplatser. I vÄra undersökningar har vi valt att anvÀnda oss av tvÄ datainsamlingsmetoder: en kvantitativ webbenkÀt och semistrukturerade kvalitativa intervjuer, som komplement till varandra. Totalt nio intervjuer har gjorts med tre personer ur varje Riksarkivets huvudmÄlgrupper.

Syftet med denna uppsats var att undersöka medieprocessen omkring SVT-dokumentÀren Könskriget i 2005, som utgick frÄn en kritisk granskning av radikalfeminismen i Roks (Riksorganisationen för Kvinno- och tjejjourer i Sverige). I fokus stod den diskurs som skapades i Könskriget av feminismen inom kvinnojoursrörelsen som extrem, manshatande och farlig, och hur denna vidarefördes i dagspressen. Ambitionen med uppsatsen var att bidra till en förstÄelse av en betydelseskapande maktkamp dÀr media spelade en av huvudrollerna. . TvÄ övergripande frÄgestÀllningar har anvÀnts för att uppnÄ syftet: 1. PÄ vilka sÀtt bidrar media till bevarande eller förÀndring av diskurser om feminism och feminister?2.

Sömnstörningar Àr ett folkhÀlsoproblem i Sverige. Det finns dock mycket som den enskilde individen sjÀlv kan göra för att förbÀttra sin sömn, med sÄ kallad egenvÄrd. DÄ tekniken stÀndigt utvecklas blir Internet, för alla Äldersgrupper, en allt viktigare kÀlla för informationssökning. Syftet med studien var att belysa hur information om egenvÄrd vid sömnbesvÀr framstÀlls för allmÀnheten pÄ olika Internetsidor samt vilka konsekvenser dessa fÄr för lÀsaren. Med inspiration av en diskursiv analysmetod analyserades tre webbsidor om egenvÄrd vid sömnstörningar.