SyfteSyftet med uppsatsen Àr att med utgÄngspunk i Hofstedes studier om pÄverkan av kultur i organisationer undersöka hur nationell kultur pÄverkar personers handlande inom organisationer och om kulturella skillnader kan utgöra ett hinder för samarbete. FrÄgestÀllningVad Àr sambandet mellan nationell- och organisationskultur? Hur viktigt Àr det att ta hÀnsyn till den nationella kulturen nÀr företag etablerar sig utomlands? Vad kan skillnaderna i kultur ha för effekter vid ett internationellt samarbete?MetodUppsatsen bygger pÄ en kvalitativ studie. Jag har med hjÀlp av relevanta böcker och tidigare forskning undersökt IKEA:s etablering i Ryssland.SlutsatserDet Àr omöjligt för en organisation att förbli helt neutral vid en etablering utomlands dÄ den Àr beroende av samarbetet och kommunikationen med omgivningen.Studien bevisar att Hofstedes teori stÀmmer delvis dÄ IKEA pÄverkats av bÄde den ryska marknaden och nationella kulturen.FastÀn nationell kultur har en stor pÄverkan pÄ företag som etablerar sig utomlands, sÄ Àr den inte ensam om att influera organisationen. IKEA:s etablering i Ryssland pÄverkades inte lika mycket av den nationella kulturen som det pÄverkades av det politiska systemet och korruption.Kulturella skillnader kan vara en orsak till misslyckade samarbeten, men jag anser att med rÀtt ledarskap och en tydlig organisationskultur sÄ skulle ett företag kunna etablera sig var som helst. .

År 2002 uppmĂ€rksammade ungdomspsykiatriska avdelningar barn som i folkmun kom att kallas "de apatiska barnen". Regeringen initierade 2004 en nationell översyn av det vĂ€xande problemet. Syftet för denna uppsats Ă€r dĂ€rmed att beskriva och granska kunskapslĂ€get inom de medicinska, psykologiska och sociala forskningsfĂ€ltet kring apati hos asylsökande barn i ett nationellt och internationellt perspektiv. Syftet Ă€r vidare att analysera hur man kan förstĂ„ den offentliga och mediala diskursen och hur den konstrueras utifrĂ„n ett konflikt- och maktperspektiv. För att synliggöra hur den offentliga och mediala diskursen konstrueras genomförs en kontrovers- och maktanalys.

Syfte med vÄrt arbete var att undersöka hur polismyndigheterna utbildar i Nationell bastaktik och hur de arbetar med mental trÀning och mental förberedelse efter genomförd utbildning. För att komma fram till vÄrt resultat gjordes en en-kÀt som skickades ut till utbildningsansvarig pÄ samtliga polismyndigheter. En av vÄra slutsatser Àr att efter genomförd utbildning kÀnner mÄnga poliser att de har fÄtt ett högre sÀkerhetstÀnkande och dÀrmed kÀnner de sig tryggare i sin polisroll..

Efter den 11 september 2001 har det i vÀst blivit mer accepterat att göra negativa uttalanden om islam och muslimer i diskurser. VÄr tes Àr att ledarsidorna i Jyllandsposten Àr ett exempel pÄ en sÄdan diskurs dÀr muslimer framstÀllts som de Andra och ses som fundamentalt olika "danskarna". Syftet med denna studie Àr att undersöka diskursen om islam/muslimer pÄ Jyllandspostens ledarsidor Är 2000-2005. Detta görs genom en kritisk diskursanalys, utifrÄn postkolonial teori. Vi undersöker Àven om diskursen kan sÀgas vara en rasifierad diskurs, och hur diskursen har förÀndrats sedan Är 2000.

Denna studie behandlar hur den tyska nationella kulturen pÄverkar organisationskulturen i tyska dotterbolag med verksamhet i Sverige. Antropologen Geert Hofstedes studie om kulturdimensioner samt forskning inom samma omrÄde har legat till grunden för teoridelen. Den existerande forskningen har kompletterats med en fallstudie pÄ fyra tyska dotterbolag i Sverige, dÀr fyra intervjupersoner har bidragit med sin erfarenhet. Den insamlade datan har analyserats för att se hur nationell kultur pÄverkar organisationskultur. Datan har sedan analyserats utifrÄn tidigare forskning gjord pÄ samma omrÄde.

Syftet med detta examensarbete Àr att klarlÀgga vad den svenska nationella identiteten kan sÀgas bestÄ av. Vidare vill vi undersöka om, och i sÄ fall hur, svensk nationell identitet förmedlas genom lÀroböcker skrivna för gymnasieskolans SamhÀllskunskap A. Detta gör vi genom att utföra en semiotisk bildanalys av utvalda bilder frÄn tre lÀroböcker. I en sÄdan analys lÀses bilder pÄ samma sÀtt som text. Vi grundar vÄr analysmodell pÄ Barthes semiotiska metod för att analysera bilder och deras myter.

Vad Àr bildning och vem Àr egentligen bildad var frÄgorna som inspirerade till denna studie. Bildningsdiskursen har en lÄng tradition bakom sig vilket inneburit en mÄngtydighet i begreppets betydelse. Debatterna har gÄtt upp och ner och Àn idag finns konflikter som sÀtter prÀgel pÄ kultur, utbildning och samhÀllsdebatten. FrÄgor som uppdagats Àr vad bildning innebÀr och till vilken samhÀllsnytta den har i en modern tid. Den digitaliserade nÀrvaron med dess makt i meningsproduktion ligger till grund för att undersöka hur bildningsdiskursen ser ut i media.

Intentionen med detta arbete Àr att uppmÀrksamma citizenship education som blivit allt mer betydande nÀr det gÀller skapandet av nationell enighet/identitet i Kenya. Mer specifikt innebÀr det att arbetets syfte var att undersöka hur utvalda kenyanska gymnasielÀrare arbetar med att förmedla kunskapen om citizenship education för att skapa nationell identitet och vilket innehÄll som presenteras. BifrÄgan blir om lÀrarna dÀrefter uppmanar eleverna pÄ nÄgot sÀtt att praktisera den kunskap som förmedlas i skolan om demokratiska rÀttigheter i samhÀllet. För att besvara undersökningens frÄgestÀllningar har jag granskat dokument, i form av litteratur och databaser samt genomfört intervjuer, vilka sedan har analyserats. Respondenterna i intervjuerna har fÄtt svara pÄ likvÀrdiga frÄgor och ÀmnesomrÄden dÀr sedan dessa har satts i kontrast mot varandra för att frambringa eventuella differenser.

Uppsatsens syfte Àr att studera portrÀtteringen av nationell identitet i Don DeLillos Falling Man och Amy Waldmans The Submission i förhÄllande till efterverkningarna av 9/11. Studien utgörs av undersökande och jÀmförande analyser av romanerna utifrÄn ett litteratursociologiskt samt postkolonialt perspektiv med fokus pÄ nationalism, religion och commemoration.  Studien har presenterat hur amerikansk identitet har ifrÄgasatts och problematiserats i romanerna Falling Man och The Submission, och visat hur religion, commemoration och nationalism hÀnger samman med den amerikanska identiteten. En identitet som visat sig förÀnderlig och problematisk i efterverkningarna av 9/11. Studien har ocksÄ kunnat visa att böckerna inte Àmnar att lyfta fram en gestaltning av identitet som nÄgot allenarÄdande eller fast, utan att de istÀllet visar hur identitet stÀndigt förÀndras och skiljer sig frÄn karaktÀr till karaktÀr, genom problematiserandet kring tillhörighet, trygghet och trauma..

I denna studie undersöks kontextuella faktorers inverkan pÄ diskursen i en standard, SS 624070, framtagen av det svenska standardiseringsorganet SIS, Swedish Standards Institute. Undersökningen gÄr igenom vilka premisser och faktorer som gör att diskursen i standarden ser ut som den gör. Undersökningen omfattar Àven hur aktörerna ser pÄ denna diskurs, och hur anvÀndandet av standarden ser ut. Materialet bestÄr av intervjuer och texter som har analyserats utifrÄn diskursanalytiska begrepp. Med hjÀlp av intertextualitet och tematisering försöker undersökningen ge svar pÄ hur kontextuella faktorer pÄverkar bÄde hur denna diskurs skapas och hur den förstÄs.

Uppsatsen undersöker alkoholens pris- och inkomstelasticiteter i Sverige, för att pÄ sÄ vis undersöka om det svenska alkoholmonopolet genom Systembolaget ger den eftersökta effekt pÄ alkoholkonsumtionen i landet, dvs konsumtionsminskning genom prisreglering. För att renodla elasticiteterna sÄ mycket som möjligt studeras i första hand JÀmtlands, VÀsterbottens och VÀsternorrlands lÀn, detta dÄ Systembolagets stÀllning pÄ marknaden Àr som starkast dÀr dÄ inga andra förskaffningsmöjligheter som t ex egenimport eller köp av smuggelsprit existerar i nÄgon större utstrÀckning i de lÀnen. De resultaten kompareras sedan med en nationell skattning för att se hur det ter sig pÄ nationell nivÄ. Resultaten visade att det föreligger en negativ priselasticitet pÄ alkohol pÄ den regionala analysnivÄn sÄvÀl som pÄ den nationella. Elasticiteterna pÄ nationell nivÄ Àr dock avsevÀrt starkare.

Sexuella rÀttigheter Àr ett nytt omrÄde som yrkar pÄ ett erkÀnnande som mÀnskliga rÀttigheter. Genom uppsatsen utforskar jag hur dess rÀttighetsansprÄk har förts fram i den akademiska debatten.Premissen för uppsatsen Àr klyftan mellan rÀttigheter i teori och praktik som enligt vissa författare beror pÄ att mÀnskliga rÀttigheters politiska diskurs osynliggörs. Jag har analyserat vad den politiska diskursen inrymmer och innebÀri förhÄllande till sexuella rÀttigheter. DÀrmed vill jag bidra med en kritisk inblick i utmaningarna, motsÀttningarna och möjligheterna i konstruktionen av sexuella rÀttigheter. Jag Àmnar Àven argumentera för att rÀttigheters politiska diskurs belyser sociala och ekonomiska kontexter som i sin tur pÄverkar hur sexuella rÀttigheter framstÀlls inom den internationella arenan..

Kultur differentierar samhÀllen vÀrlden över och skillnader kan orsaka problem för företagare som saknar kunskap eller underskattar dessa skillnaders betydelse. Den hollÀndske forskaren Geert Hofstede har under mer Àn 40 Är bedrivit forskning om kulturskillnader och placerat samt vÀrderat ett stort antal lÀnder i olika dimensioner vilka i uppsatsen utgörs av OsÀkerhetsundvikande, Individualism, Maktdistans och Maskulinitet. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur fem svenska företag upplever och hanterar kulturskillnader mellan Sverige och Mexiko utifrÄn Hofstedes fyra dimensioner av nationell kultur. För att kunna genomföra denna studie har frÄgor kopplade till nationell kultur baserade pÄ Hofstedes dimensioner anvÀnts och personer pÄ fem svenska företag har intervjuats. Resultatet visar att det tydligt finns skillnader i nationell kultur mellan Sverige och Mexiko.

Ida Redhammar var barnmorska och verkade i Älvsborgs lĂ€n Ă„ren 1917-1941. Dagböcker frĂ„n hennes förrĂ€ttningar har inspirerat till denna uppsats. Syftet Ă€r att analysera en barnmorskas utbildning, arbete och villkor i början av 1900-talet. Metoden Ă€r en kritisk diskursanalys som gjorts efter en innehĂ„llsanalys av barnmorskereglementet och lĂ€roboken som anvĂ€ndes vid Ida Redhammars utbildning pĂ„ barnmorskelĂ€roanstalten i Göteborg 1916. Resultatet presenteras som fyra teman i vilka olika diskurser ryms och det finns en interdiskursivitet inom varje tema. Temana Ă€r: 1.

Under 2011 pĂ„gick diskussioner kring bildĂ€mnet i och med att Sverige antog nya lĂ€roplaner i grundskolan och gymnasiet. Röster hördes som menade att bild Ă€r mer av ett hobbyĂ€mne samtidigt som andra visade pĂ„ Ă€mnets vĂ€rde och hur viktigt det Ă€r med visuell kompetens i dagen samhĂ€lle. År 2003 gjordes en nationell utvĂ€rdering av bildĂ€mnet som visade att de flesta elever tycker att bild Ă€r roligt men inte gav dem kunskaper som var nyttiga för kommande yrke. Denna utvĂ€rdering visade ocksĂ„ att i bildĂ€mnet arbetade elever frĂ€mst med hantverksmĂ€ssig metoder trots att bildtolkning och analys samt digital bild borde ha plats i undervisningen. Det har nu gĂ„tt nĂ€stan 10 Ă„r sedan denna utvĂ€rdering gjordes och en ny kursplan har införts dĂ€r digitalt skapande och analys Ă€r tydligare inskrivet.