Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera hur IKEA, ett företag med stark företagskultur, anpassar sin personalstrategi vid etablering i Kina, ett land med stark nationell kultur..

Presstödet verkar för att frÀmja mÄngfalden inom den svenska dagspressen. De krav som stÀlls för att fÄ presstöd handlar om struktur, inte om Äsiktsförmedling. Dock fÄr ett specifikt intresseomrÄde inte ta upp mer Àn 50 procent av innehÄllet. Nationell Idag Àr den enda tidningen med uttalad invandringskritisk profil som fÄr presstöd. Tidningen Àr tÀtt sammankopplad med det högerextrema nationalistiska partiet Nationaldemokraterna och ger i sitt innehÄll uttryck för partiets Äsikter.

Uppsatsen handlar om den Ă„ldrande befolkningen som Ă€r ett internationellt fenomen och en viktig samhĂ€llsutmaning. Fokus i uppsatsen ligger pĂ„ nationell och framför allt kommunal nivĂ„. Syftet Ă€r att redogöra för konsekvenserna av en Ă„ldrande befolkning och att redogöra för de Ă„tgĂ€rder som finns pĂ„ nationell nivĂ„ och framför allt pĂ„ kommunal nivĂ„ genom att undersöka fyra utvalda kommuner (Örebro, Kumla, HĂ€llefors och Ljusnarsberg). Syftet Ă€r Ă€ven att kartlĂ€gga andelen Ă€ldre i svenska kommuner. BĂ„de kvantitativ och kvalitativ metod har anvĂ€nts.

Ny nationell höjdmodell Ă€r ett projekt som utförts av LantmĂ€teriet pĂ„ begĂ€ran av regeringen sedan Ă„r 2009 och berĂ€knas vara fĂ€rdigt Ă„r 2016. Datainsamling sker med hjĂ€lp av flygburen laserskanning. Syftet med studien Ă€r att kontrollera noggrannheten av laserdata som ska anvĂ€ndas för framstĂ€llning av ny nationell höjdmodell i Sverige. Noggrannhetskontrollen utfördes pĂ„ omrĂ„det Årsunda ? Ockelbo (syd ? nord) och Storvik ? Forsbacka (vĂ€st ? öst).

Hur kan ett klÀdesplagg som betyder ?tillbakadragenhet? vÀcka sÄ starka kÀnslor? Det hÀr Àr en etnologisk studie om socialistfeministers normsystem och sociala kategoriseringar. Informanters berÀttelser om det samhÀlle de vÀxte upp i och det samhÀlle de lever i idag, hur det formar och förklarar en förestÀllning om kvinnan i hijab. Med hjÀlp av postkolonial diskurs analyseras synen pÄ jÀmstÀlldhet och frihet. Den förestÀllda kvinnan i hijab kan inte komma att intervjuvas eftersom hon Àr just en förestÀllning.

Arbetet bestÄr av tvÄ delar. Den ena Àr denna rapport, samt Àven en gestaltande del (presenteras i rapporten) som stÀlldes ut pÄ Konstfacks vÄrutstÀllning 2013..

Föreliggande uppsats avser att undersöka om lÀrarnas inofficiella diskurs om individualisering och nivÄgruppering stÀmmer överens med lÀroplanens officiella diskurs. Den aktuella uppsatsen Àr en fallstudie och görs ur ett maktperspektiv och den bestÄr av en diskursanalys av lÀrarnas diskurs och en av den officiella diskursen, det vill sÀga lÀroplanen. Analyserna utarbetas med hjÀlp av Laclau och Mouffes metodologiska verktyg för att sedan jÀmföras och dÀrmed utröna om det finns nÄgon kamp mellan de tvÄ diskurserna. Detta tillvÀgagÄngssÀtt anvÀnds för att möjliggöra en koppling till de teoretiska utgÄngspunkterna, vilka Àr tagna frÄn Focaults tankar om makt. Resultaten av undersökningen visar att lÀrarna i sin diskurs lyfter fram att huvudproblemet förefaller vara att de stora heterogena klasserna idag gör att de inte hinner stimulera alla.

Temat för denna uppsats Àr att i en svensk kontext undersöka kulturella identiteter som befinner sig pÄ grÀnsen mellan olika nationella och kulturella kategorier. Bakgrunden till att belysa denna typ av grÀnsposition Àr att i den korsas uppfattningar om svenskhet och frÀmlingskap, tillhörighet och utanförskap, inkludering och exkludering.Uppsatsens syfte Àr att föra en teoretisk diskussion med empiriska illustrationer bestÄende av intervjumaterial frÄn en ung kvinna som adopterats till Sverige frÄn Indien och en ung man som migrerat till Sverige frÄn Nicaragua. Genom sin hudfÀrg Àr dessa personer bÀrare av en annorlundaskapets markör i förhÄllande till den vita normen.Problemformuleringen gÀller hur ursprungets diskurs upprÀttar villkor för kulturellt identitetsskapande pÄ grÀnsen samt vilka möjligheter som finns att gÄ bortom dessa villkor. Det teoretiska ramverket bygger pÄ konstruktivistisk forskning kring nation(alism), rasifiering, kulturella identiteter, representation och makt/kunskap.Uttryck för ursprungets diskurs hÀmtas i intervjupersonernas berÀttelser samt i en granskning av dominerande vetenskapliga och massmediala framstÀllningar av "invandrarkillar" och "utlandsadopterade" i Sverige. I diskussionen kring bÄde "invandrarkillar" och "utlandsadopterade", spelar metaforer om "rötter" och "rotlöshet" en speciell roll.

Denna uppsats Àr en del i en masterexamen i pedagogik och behandlar diskursanalys av fyra uppsatser, skrivna av studenter som lÀst kurserna Pedagogiskt drama 90 hp pÄ Malmö högskola. Syftet med undersökningen har varit att beskriva och analysera hur studenterna formulerar sig kring dramapedagogik och vilka eventuella mönster som uppstÄr i deras texter och vilka diskurser som dÀrför kan identifieras. Jag har ocksÄ anvÀnt mig av Lindströms teori (2008) om lÀroformer inom Estetiska lÀrprocesser och Marners idéer om argument för estetiska Àmnen i skolan (2004), för att analysera studenternas uppsatser. I diskursanalysen har jag kommit fram till att fyra diskurser kan identifieras i studenternas texter. Dessa diskurser har jag benÀmnt: kunskaps-diskurs, Àmnes-diskurs, metod-diskurs och social diskurs. Det finns spÄr av alla diskurser i alla fyra uppsatser men mest uttalad Àr metod-diskursen och den sociala diskursen..

I uppsatsen analyseras remissförslaget till den nya skollagen (Ds 2009:25) samt Barnkonventionen med avsikt att formulera och jÀmföra hur förÀldrar och stat positioneras gÀllande barnets fostran. Analysen syftar till att belysa likheter och skillnader mellan de bÄda texterna. Detta sker utifrÄn ett diskursanalytiskt perspektiv dÀr subjektspositioner Àr ett nyckelbegrepp i analysen, samt med hjÀlp av politisk filosofi. Det filosofiska materialet Àr hÀmtat frÄn John Rawls, Alasdair MacIntyre samt nutida utbildningsforskning frÀmst representerat av Tomas Englund. De politiska filosofierna bidrar till utmejslandet av tre diskurser funna i den nya skollagen och Barnkonventionen.Dessa diskurser Àr de stödjande subjektens diskurs vilken Àr den dominerande diskursen i de bÄda texterna och i vilken barnet sjÀlvt ges ansvar för sin utveckling; denna diskurs ligger nÀra John Rawls politiska teorier.

Det hÀr examensarbetet undersöker hur den engelska fotbollen pÄverkat den svenska fotbollen. Det utreds Àven om den svenska fotbollshistorien har skapat en diskurs som fortfarande lever kvar inom den svenska fotbollsjournalistiken. Fem avsnitt av det svenska TV-programmet Fotbollskanalen Europa har analyserats med hjÀlp av det teoretiska verktyget diskursanalys. Sammanfattningsvis visar forskningsresultaten att det rÄder en diskurs i Fotbollskanalen Europa. Diskursen har starka kopplingar till den engelska fotbollens pÄverkan pÄ svensk fotboll.

Elevers intresse för naturvetenskapliga Àmnen minskar. Detta Àr en lÄngvarig trend som gÀller större delen av vÀstvÀrlden och som inte har brutits av de idéer och resultat som kommit ur forskningen inom naturvetenskapens didaktik. Jay Lemkes teoretiska konstruktion om teknisk diskurs och teknokratisk ideologi skulle kunna lÀmna ett konstruktivt bidrag till förstÄelsen för den hÀr situationen. Teknokratisk ideologi Àr en samhÀllssyn som ser en centralisering av makt till en elit av experter som nÄgot efterstrÀvansvÀrt. Teknisk diskurs Àr ett mönster i sprÄkanvÀndningen som medvetet eller omedvetet bidrar till att sprida den teknokratiska ideologin.

Syftet med min studie har varit att analysera svensk nationell identitetsprocess baserad pÄ mediematerial rörande dispyten som i media kom att gÄ under namnet Kubakonflikten. Medieanalysen bygger pÄ en totalundersökning av ett femtiotal artiklar under en tvÄmÄnadersperiod vÄren 2007. Resultatet har pÄvisat hur svensk identitet produceras i relation till kubanen genom att tillskriva denne en stereotypisk karaktÀr vilken framstÀlls som svensk identitets motpol. Centrala begrepp vilka genomsyrar svensk identitet har visat sig vara förnuft, modernitet och demokrati. SÄledes verkade konflikten stÀrkande för en svensk identitet samtidigt som denna förflyttas mot en gemensam vÀsterlÀndsk identitet.

Forskningsarbetets fokus ligger pĂ„ begreppen en skola för alla och elever med sĂ€rskilda behov. Syftet Ă€r att dekonstruera begreppen en skola för alla och elever med sĂ€rskilda behov med hjĂ€lp av diskursanalys och fokusgrupper. Begreppen vĂ€nds mot varandra för att finna de binĂ€ra motsatserna i den svenska skolan. Även nationell och lokal diskurs diskuteras. I den empiriska studien anvĂ€nds en kvalitativ metod bestĂ„ende av fokusgrupper omfattande nio lĂ€rare frĂ„n en svensk högstadieskola.

Uppsatsen intresserar sig för hur pedagoger definierar och talar om fenomenet elevinflytande. Vidare problematiseras begreppet och belyses ur olika aspekter med hjÀlp av Michel Foucaults teorier kring makt och maktutövning. Makten och dess praktik syftar till att kon-trollera och styra elevers beteenden enligt sÀrskilda normer. Syftet med arbetet Àr att belysa teknikerna för denna styrning; sÄsom de framtrÀder i den diskurs som konstituerar och pro-ducerar förestÀllningar om elevinflytande. Arbetets empiriska del bestÄr av inspelade kvalitativa djupintervjuer med sex stycken gym-nasielÀrare verksamma inom skilda Àmnen.