Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka de villkor kring vilka unga tjejer formar sin sexualitet. Det gör jag genom att titta pÄ hur sexualitet beskrivs och hur kön positioneras i en kontext som Àr avsedd för unga tjejer. Jag vill ocksÄ anlÀgga ett tidsperspektiv för att se om det skett nÄgon förÀndring över tid och hur den i sÄ fall ser ut. Empirin utgörs av texter frÄn tidningen FRIDA frÄn 1983 och 2008. FrÄgestÀllningarna Àr: Hur beskrivs tjejers och killars upplevelse av sex? Hur beskrivs tjejers och killars sexualitet? Hur positioneras kön i utsagorna? Jag anvÀnder mig av diskursanalys som metod, och teoretiska utgÄngspunkter Àr socialkonstruktivism, teorier om diskurs och genusteoretiska begrepp.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur gymnasieskolors webbtexter kan förstÄs i förhÄllande till diskurs. För att undersöka detta utgÄr jag frÄn Norman Faircloughs kritiska diskursanalys och den systemisk-funktionella grammatiken (SFG). Jag undersöker fyra webbtexter som beskriver fyra olika gymnasieskolor ? tvÄ privata och tvÄ kommunala skolor.Uppsatsens ansats Àr sprÄkvetenskaplig. Stor vikt lÀggs dÀrför vid den systemisk-funktionella grammatiken.

Den hÀr uppsatsen handlar om hur rapporteringen om registrerat partnerskap och könsneutralt Àktenskap i svensk dagspress sÄg ut under perioden 1 januari till 31 mars 1995 respektive 1 maj till 31 juli 2009. Genom att jÀmföra hur samkönade relationer, Àktenskap och familjebildning gestaltas i texterna under de bÄda tidsperioderna, har syftet varit att undersöka huruvida rapporteringen har förÀndrats i riktning mot en mer tolerant diskurs. Studiens frÄgestÀllningar rör bland annat förekomsten av olika former av uttryck för diskursiv diskriminering i texterna samt andelen positiva/negativa uttalanden.Studien utgÄr frÄn ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, och betraktar de dagliga medierna som betydelsefulla agenter nÀr det gÀller att befÀsta eller utmana diskurser om vad som betraktas som normalt avseende olika sociala grupper.341 artiklar i svensk dagspress har undersökts med hjÀlp av kvantitativ innehÄllsanalys. Tjugo artiklar har ocksÄ valts ut för en kritisk diskursanalys baserad pÄ Norman Faircloughs modell och Kristina Boréus typologi över diskursiv diskriminering.Resultatet visar att negativa uttalanden om samkönade relationer inte Àr lika vanliga 2009 som de var 1995, och att representationerna har förÀndrats i riktning mot en större mÄngfald nÀr det gÀller könsfördelning sÄvÀl som olika former av sexuell orientering. Samma mönster kan ses nÀr det gÀller negativ andrafiering och förslag som pekar mot negativ sÀrbehandling av samkönade par, vilka inte Àr lika vanliga 2009 som de var 1995.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det finns likheter och skillnader angÄende kraven som stÀlls pÄ en arbetssökande klient för att den skall ha rÀtt till försörjningsstöd vid ett nybesök i Göteborgs stadsdelar. FrÄgestÀllningarna handlar om vilka krav som stÀlls och vilka likheter och skillnader angÄende kraven som finns stadsdelarna emellan. FrÄgestÀllningarna handlar Àven om vilka orsaker och förklaringar som finns till likheter och skillnader stadsdelarna emellan. VÄr undersökning baseras pÄ en kvalitativ metod. Vi har intervjuat fyra personer med chefsposition inom försörjningsstöd i fyra av Göteborgs stadsdelar.

Based on the on the assumption that the two recent Swedish poetry collections mil by Anna Hallberg and mallamerik, mallamer, malameri, mallame, amerik, mallameka, merikka, by Lars Mikael Raattamaa, are constructed with theoretical questions about identity, national identity, language hierarchy and power in mind, this study aims to investigate the ways in which these issues come to expression. Simplified, the term language-poetry, or sprÄkmaterialism, can be used to describe a language-philosophical poetry that aims to eliminate the hierarcic structures between writer and reader in a text and invite the reader to become the co-worker of it. The study shows that by different ways of eliminating the centre of the text, the text is made democratical. But one question that this study asks is how can a nation's conventional and standardised written  language ? the language of the centre ? be used to write itself out of this centre into the margin? Stepping from a theoretical background of postcolonial theories on identity and national identity, including reflections as those given by Benedict Anderson, Madan Sarup, Timothy Brennan, Stefan Helgesson and Mia Cuoto, the analysis points out how this poetry laborates with the terms bugging, repetition, national language identity, and space as poetic material, in order to work in line with ? and contrary to - conceptions of a unified and shared language.

Syftet med uppsatsen Àr för det första att genom diskursanalys analysera hur supportrar till fotbollslaget Malmö FF pÄ Himmelriket pÄ Svenskafans framstÀller diskurser kring lÀktarbrÄket i Parken Är 2005 samt hur Sydsvenskan framstÀller samma lÀktarbrÄk utifrÄn samma incident och tidpunkt. För det andra syftar uppsatsen till att klarlÀgga de eventuella diskursernas relation till omliggande sociala strukturer som enligt Fairclough antingen pÄverkar diskurserna eller sjÀlv blir pÄverkad av diskurserna. De tvÄ forskningsfrÄgorna Àr sÄledes, vilka diskurser som kan identifieras kring Parkenskandalen hos supportrar pÄ Svenskafans och hos Sydsvenskan? Samt, Vilken relation finns det mellan diskurserna och omliggande sociala strukturer? Uppsatsen har i bakgrundsavsnittet gÄtt igenom supporterskap ur MFF-supports perspektiv, Àven huliganism ur ett vetenskapligt perspektiv för att skapa förstÄelse kring skillnader pÄ supportrar och huliganer, vidare Äterges medias bevakning av andra incidenter samt annan fotbollsrelaterad forskning som Àr tÀnkt att utgöra förförstÄelse för problemomrÄdet. Som tidigare forskning har författaren valt att anvÀnda sig av avhandlingen ?Kung Fotboll? av Thorbjörn Andersson vars verk bygger pÄ en engelsk och nordisk kontext kring fotbollsrelaterade fenomen förr i tiden och dÀr publikbrÄken under denna tid analyserats.

Bakgrund: FrÄn och med hösten 2011 börjar Sveriges grundskolor att arbeta efter en ny lÀroplan,Lgr 11, och entreprenörskap nÀmns för första gÄngen i en svensk lÀroplan. Forskning visar att entreprenörskap i skolan ofta framstÀlls som ett förhÄllningssÀtt i undervisningen dÀr eleverna förvÀntas utveckla kompetenser sÄsom ansvar, kreativitet och sjÀlvförtroende. Tidigare forskning visar att Sveriges skolor alltmer fokuserar pÄ elevens sjÀlvstyrning; eleven fÄr frihet under ansvar.Syfte: Studien syftar till att undersöka sju rektorers tankar om vad Lgr 11:s ökade betoning pÄ entreprenörskap i grundskolan kommer att innebÀra för lÀrare och elever.Metod: Fallstudien bygger pÄ halvstrukturerade intervjuer med rektorer som representerar Ärskurserna 1-5 och deras tankar har tematiserats och analyserats med inspiration frÄn diskursanalys utifrÄn Foucaults teori om diskurs, makt och styrning.Resultat: Resultatet visar att rektorerna frÀmst uppfattar entreprenörskap som ett förhÄllningssÀtt i undervisningen som ger eleverna vissa kompetenser. Under intervjuerna uttrycker rektorerna attentreprenörskap innebÀr fokusering pÄ den enskilda individen och att eleverna blir medskapare av undervisningen genom att vÀlja utifrÄn inre motivation och intresse. Rektorerna menar att det Àr viktigt att eleven kÀnner lust för att lÀra och entreprenörskap i skolan ger förutsÀttning för det.

Uppsatsens syfte Àr att belysa hur kompetensutveckling som begrepp framtrÀder i ett företags texter och dokument. Vi avser att belysa sprÄkets och textens makt i de sociala relationerna i en verksamhet med hjÀlp av en diskursanalys. Företag idag lÀgger stor vikt pÄ att utforma dokument som pÄ olika sÀtt ska sÀkerstÀlla kvalitén pÄ det dagliga arbetet genom att tydliggöra vad som skall göras och av vem. Dessa texter Àr riskabla att luta sig allt för mycket pÄ dÄ dessa kan vara en idealiserad verklighet av det arbete som utförs. VÄr utgÄngspunkt Àr en kvalitativ ansats med diskursanalys som metod. Denna metod utgÄr ifrÄn texter i analysarbetet och dessa behandlar alla i nÄgon form begreppet kompetens-utveckling.

Syftet med undersökningen Àr att genomföra en jÀmförande klass- och genusanalys av tvÄ stycken situationskomedier: Two and a Half Men och The new Adventures of Old Christine.Vi undersöker vad som genererar status i de tvÄ serierna och om detta skiljer sig nÄgot serierna emellan. Vi kommer bland annat fram till att egenskaper som ett lyckat Àktenskap och god ekonomi Àr statusbringande medan ett misslyckat Àktenskap istÀllet lÀtt genererar lÄg status..

En diskursanalys pÄ tvÄ av de mest frekvent anvÀnda historieböckerna pÄ den svenska gymnasieskolan "Epos" och "Alla tiders historia A". Dessa lÀses med hjÀlp av en diskursanlys framtagen av Lennart Hellspong "Metoder för brukstextanalys". För att se om dÀr finns spÄr av eurocentrism och om de motsvarar Lpf11s kursplan för Àmnet historia. Resultatet visar pÄ att de bÄda böckerna Àr allt för vinklade till Europas fördel och att de pÄ egenhand inte motsvarar kursplanen..

Syftet med uppsatsen Àr för det första att genom diskursanalys analysera hur supportrar till fotbollslaget Malmö FF pÄ Himmelriket pÄ Svenskafans framstÀller diskurser kring lÀktarbrÄket i Parken Är 2005 samt hur Sydsvenskan framstÀller samma lÀktarbrÄk utifrÄn samma incident och tidpunkt. För det andra syftar uppsatsen till att klarlÀgga de eventuella diskursernas relation till omliggande sociala strukturer som enligt Fairclough antingen pÄverkar diskurserna eller sjÀlv blir pÄverkad av diskurserna. De tvÄ forskningsfrÄgorna Àr sÄledes, vilka diskurser som kan identifieras kring Parkenskandalen hos supportrar pÄ Svenskafans och hos Sydsvenskan? Samt, Vilken relation finns det mellan diskurserna och omliggande sociala strukturer? Uppsatsen har i bakgrundsavsnittet gÄtt igenom supporterskap ur MFF-supports perspektiv, Àven huliganism ur ett vetenskapligt perspektiv för att skapa förstÄelse kring skillnader pÄ supportrar och huliganer, vidare Äterges medias bevakning av andra incidenter samt annan fotbollsrelaterad forskning som Àr tÀnkt att utgöra förförstÄelse för problemomrÄdet. Som tidigare forskning har författaren valt att anvÀnda sig av avhandlingen ?Kung Fotboll? av Thorbjörn Andersson vars verk bygger pÄ en engelsk och nordisk kontext kring fotbollsrelaterade fenomen förr i tiden och dÀr publikbrÄken under denna tid analyserats.

Ett lands lagstiftning Äterspeglar nationella vÀrderingar, vÀrdemoralen. EU-samarbetet baseras delvis pÄ medlemsstaternas gemensamma nytta av fri rörlighet av arbetskraft, nyttomoral, dÀrför skall hinder för denna fria rörlighet undanröjas. EU-medlemsstaternas nationella lagstiftning Àr underordnad EG-rÀtten (inklusive EG-domstolens rÀttspraxis). EU-medlemsstaternas lagsystem skall harmoniseras med EG-rÀtten. Skulle nationell lag stÄ i konflikt med EG-rÀtten har den senare företrÀde.

Under de senaste decennierna har det svenska samhÀllet genomgÄtt stora förÀndringar dÀr urbaniserings- och globaliseringsprocesser har lett till en ökad inflyttning till storstÀderna, dÀrmed har ett ökat krav stÀllts pÄ stÀderna och dess stadsdelar. I storstadsomrÄdena finns idag en stor variation av hushÄll och i olika sammanhang har ett antal bostadsomrÄden i storstadsregionerna pekats ut som socioekonomiskt utsatta. De flesta av dessa tillkom under det sÄ kallade miljonprogrammet under Ären 1965-1975 och har idag en mycket varierad befolkningssammansÀttning dÀr en stor del av invÄnarna exempelvis Àr av utlÀndsk bakgrund. Bebyggelsen frÄn miljonprogramsÄren visar pÄ dÄtidens bostadspolitiska mÄlsÀttningar och vÀlfÀrdssamhÀllets ambitioner, en vision om det nya samhÀllet och den moderna mÀnniskan. Denna vision har idag till stor del glömts bort och sedan de första miljonprogramsomrÄdena pÄbörjades har en debatt kring dessa omrÄden blossat upp i massmedia.

Syftet med denna studie har varit att kartlÀgga och analysera svenska kvÀllstidningars representation och konstruktion av hotbilder i flyktingdebatten. Vi sökte ocksÄ svar pÄ hur journalister förhÄller sig till begrepp sÄ som ?invandrare? och ?flyktingar? i förhÄllande till ?etniskt svenska?. För att nÄ önskat resultat har vi anvÀnt oss av en kritisk diskursanalys, en metod som strÀcker sig lÀngre Àn en analys av bara texten, hÀr sÀtts texten in i en samhÀllelig kontext. Vi har valt att analysera artiklar skrivna av Aftonbladet och Expressen, tvÄ ledande aktörer pÄ den svenska kvÀllstidningsmarknaden.För att finna relevanta artiklar för vÄr studie anvÀnde vi oss av databasen Mediearkivet.

Det övergripande syftet med uppsatsen var att kritiskt granska motivationsbegreppet och hur det anvÀnds i missbruksvÄrden. Mer specifikt var syftet att, utifrÄn en diskursanalytisk ansats, analysera hur motivationsbegreppet konstrueras lokalt pÄ tre specifika enheter i den kommunbaserade missbruksvÄrden, samt att analysera de lokala motivationsdiskursernas implikationer. Det sistnÀmnda innefattade att sÀrskilt studera hur klienter och klientkategorier konstrueras i socialarbetarnas diskussioner, hur förestÀllningar om ansvar och moral tillskrivs olika kategorier och vilka ÄtgÀrder som förknippas med olika klientkategorier samt hur dessa ÄtgÀrder legitimeras. Till sist ville jag ocksÄ utröna hur de lokala motivationsdiskurserna Àr kopplade till större institutionsöverskridande diskurser. Syftet bröts ner i tre huvudsakliga frÄgestÀllningar: Vilka betydelser laddas motivationsbegreppet med? Vilka klientkategorier gÄr att urskilja i socialarbetarnas tal om motivation? Vilka lokala motivationsdiskurser gÄr att urskilja i socialarbetarnas konstruktioner av motivationsbegreppet och hur relaterar de till större diskurser? Materialet bestod av fÀltanteckningar och ljudupptagningar som inhÀmtats genom observationer av teamkonferenser, samt fokusgruppintervjuer, pÄ tre kommunala enheter som dagligen kommer i kontakt med mÀnniskor med en missbruksproblematik.