KONSTRUKTION AV BEGREPPET HOT I SVENSK SÄKERHETS OCH FÖRSVARSPOLITIK.Sammanfattning:OmvĂ€rldsförĂ€ndringen har medfört stora förĂ€ndringar inom det sĂ€kerhets och försvarspoli-tiska omrĂ„det. Sverige har gĂ„tt frĂ„n att tidigare betonat neutralitet och alliansfrihet som grund för sĂ€kerhet, till att bĂ„de ge och ta emot militĂ€rt stöd. FörĂ€ndringen har gett upphov till en debatt dĂ€r ena sidan uppfattar att transformeringen inte tydliggjorts i förhand och en annan som hĂ€vdar motsatsen. Undersökningen utgĂ„r frĂ„n teorier om att sprĂ„ket och de dis-kurser detta skapar har en stor betydelse för hur vi förstĂ„r och uppfattar omvĂ€rlden.Det Ă€r dĂ€rmed intressant att undersöka hur ledande företrĂ€dare för sĂ€kerhets och försvars-politik har uttryckt förĂ€ndringen i text och tal. Folk och Försvars rikskonferens Ă€r tongivan-de för den sĂ€kerhets och försvarspolitiska debatten och kan dĂ€rmed beskrivas vara en social handling dĂ€r sprĂ„ket bidrar till att skapa den sĂ€kerhets och försvarspolitiska agendan.

Manzai (??) is a Japanese comedy style similar to stand-up comedy but done by two people in the form of a dialogue. One is the Boke ?Funny man? and the other the Tsukkomi ?Straight man?. This work examines how manzai discourse is structured to create comedy by using the framework postulated by Abe (2006).

Palatset skall bli ett kulturhus för barn och Àr i dag under uppbyggnad. Syftet med uppsatsen Àr att genom diskursanalys kartlÀgga Palatsets visioner i ett barnkulturellt samtidsperspektiv. Jag arbetar utifrÄn frÄgestÀllningen: Hur ser Palatset pÄ begreppen barn och kultur, och hur förhÄller sig detta synsÀtt till forskning om barn, barndom och kultur, samt till Palatsets allmÀnna politiska samtidskontext?Jag gör en diskursanalys av ett urval av skrivet material frÄn Palatset. Analysen synliggör barnet med rÀttigheter, det kompetenta barnet och det aktiva barnet, som tre huvudsakliga diskurser rörande barn.

Vad Àr normalt? Vem Àger det samhÀlleliga tolkningsföretrÀdet av att vara normal? Vad gör och hur formar ett begrepp som normalitet oss som individer, medborgare och medmÀnniskor i det att vi försöker konstruera mening och betydelse av vÄr egen vardag samtidigt som vi försöker förstÄ vÄr gemensamma omvÀrld? Det Àr vad min magisteruppsats handlar om. Hur det blir exkluderat som utmanar normens tolkningsföretrÀde av vad som Àr möjligt att beteckna som normalt nÀr det gÀller olika sociala uttryck av kön och sexualitet. Vad hÀnder med ett begrepp som gör motstÄnd mot en normalitet som konstruerar en viss tillhörighet som mer normal Àn nÄgon annan? Vad blir den sociala konsekvensen av att det s k normala talar om denna utmaning och detta motstÄnd i ett offentligt samtal? Det Àr denna diskussion som utgör fokus i min uppsats i vilken jag studerar det offentliga samtalet om begreppet queer i svensk dagspress och hur det formuleras inom vad jag menar Àr en heteronormativ samhÀllelig diskurs, dÀr queer genom att konstitueras som synonymt med den avvikande ofarliggörs i bekrÀftelsen och reproduceringen av det normala.

Vulva vestibulit, eller förkortat vestibulit, Àr en problematik som uppmÀrksammats mer pÄsenare Är och som kÀnnetecknas av smÀrta kring slidöppningen i kvinnors könsorgan. Det Àren diagnos som prÀglas av mÄnga oklarheter kring orsaker och behandlingar. I denna uppsatsundersöks hur vestibulit konstrueras som diskursivt fenomen. Syftet med uppsatsen att visahur olika diskurser ger betydelse Ät vestibulit och hur det Àr möjligt att förstÄ problematikenoch de personer som drabbas. Materialet bestÄr dels av tidigare studier om vestibulit och delsav material hÀmtat frÄn olika sidor pÄ internet, med en blandning av information frÄnsjukvÄrden, journalistiska verk, forum och bloggar.

Denna studie karaktÀriseras av ett kvalitativt inifrÄnperspektiv och ger inblick i nÄgra unga kvinnors perspektiv pÄ personlig trygghet i stadsmiljöns offentliga miljöer. Jag tittar hÀr nÀrmare pÄ hur mina informanter resonerar kring att röra sig i dessa miljöer och vad som pÄverkar deras syn..

MÄlsÀttningen med detta arbete har varit att kvalitativt, undersöka det jag kallar för det apokalyptiska temat, som finns inom vissa populÀrkulturella framstÀllningar. Studiens fokus ligger pÄ att diskursivt analysera texter och deras koppling till den historiska period som den Àr sprungen ur. Detta för att se vilka myter som rör sig inom diskursens ramverk. Analysen Àr gjord pÄ 24 filmer producerade under perioden 1964 till och med Är 2007. Mer exakt har syftet med arbetet bestÄtt i att besvara frÄgorna: vad skildras inom ramen för det apokalyptiska temat och förÀndras innehÄllet samt hur de framförs över tiden?Resultatet visar att inom ramen för det apokalyptiska temat presenteras ett antal narrativa strukturer.

Denna uppsats har haft som Ă€ndamĂ„l att undersöka hur kvinnor i topposition beskrivs av media. UtgĂ„ngspunkten har varit studier av medias bild av kvinnor i topposition pĂ„ nationell nivĂ„ i Sverige, Storbritannien och USA. Även mediebilden av kvinnor i absolut topposition i internationell miljö, dvs. kvinnliga presidenter och statsministrar, har studerats. Det som undersökts Ă€r bland annat huruvida kvinnor i topposition har samma tillgĂ„ng till media som mĂ€n i motsvarande position och om de skildras utifrĂ„n genusstereotyper.

Syftet med undersökningen Àr att, genom en analys av en mÀngd tidningsartiklar inom Àmnet fildelning och piratkopiering, försöka se om och i sÄ fall hur den debatten utvecklats i den svenska pressen.Det vi kommer fram till Àr att det sedan 1999 och fram till 2010 skett en avsevÀrd förskjutning av hur man beskriver och skriver om fildelning i svensk press. Utvecklingen har gÄtt frÄn att handla om ett tekniskt fenomen till en ideologisk och politisk diskussion..

Ett vÄrdsystem inom IT Àr ett mycket stort och komplext system som innehÄllermoduler med olika funktioner som behandlar vÄrddata för t.ex. journalföring,lÀkemedelshantering, remisser, ekonomisystem, planeringsstöd för olikaverksamhetsgrenar. Journalsystemet Àr en av de viktigaste komponenterna förlandstinget inom vÄrdsystemet, och information i patientjournalen ger ettgrundlÀggande underlag för bra vÄrd. Det finns sex olika större journalsystem iSverige och Sveriges landsting har idag möjligheten att fritt vÀlja vilketjournalsystem de vill anvÀnda för att bedriva sin dagliga verksamhet.Cambio Healthcare Systems Àr ett e-hÀlsoföretag som levererar bland annatvÄrdsystemet Cambio COSMIC. Eftersom olika vÄrdsystem Àr helt oberoende avvarandra uppstÄr problem nÀr vÄrdinformation ska hanteras mellan olikavÄrdsystem.

De 16 nationella miljömÄlen som antagits av Sveriges riksdag ska fungera som riktlinjer för det svenska miljöarbetet. Arbetet med miljömÄl har decentraliserats frÄn nationell till lokal nivÄ, dÀr det Àr kommunerna som förvÀntas delta i miljömÄlsarbetet genom att utforma lokala miljömÄl som Àr anpassade till den egna kommunens förutsÀttningar. Det finns inga riktlinjer för hur det lokala miljöarbetet ska se ut, lika lite som det finns nÄgra sanktioner för de kommuner som inte arbetar med miljömÄlsfrÄgor. Ambitionen Àr att i denna uppsats undersöka vilka effekter, för- och nackdelar som denna decentralisering av miljömÄlsfrÄgor har medfört i syfte att undersöka om decentralisering alltid leder till ett bra miljöarbete.Den teori som uppsatsen utgÄr frÄn Àr vertikal decentralisering, dÀr makt och ansvar förflyttas frÄn nationell till lokal nivÄ. Som empiriskt underlag anvÀnds styrdokument frÄn Norrbottens fjorton kommuner och utgÄngspunkten Àr att styrdokument för lokala miljömÄl Àr en första förutsÀttning för möjligheten att bedriva ett ÀndamÄlsenligt miljöarbete.

Relevansen av genus inom utvecklingsdiskursen Àr nÄgot som envist pÄpekats sedan en lÄng tid tillbaka. Idag betraktas jÀmstÀlldhet som en av de högst prioriterade mÄlsÀttningarna för vÀsterlÀndska bistÄndsgivare och redan 1995 fastslog OECD att jÀmstÀlldhet var en huvudsaklig förutsÀttning för all utveckling.I denna uppsats granskas de policys avseende jÀmstÀlldhet sÄsom de föreskrivs i OECDs officiella uttalanden. UtifrÄn dessa stadgor identifieras de diskursiva antaganden och underliggande uppfattningar om jÀmstÀlldhet genom diskurs- och textanalys. Det Àr i första hand sÀttet som ojÀmstÀlldhet representeras som ett politiskt problem som Àr av intresse inom denna studie. SÀrskild uppmÀrksamhet Àgnas dÀrför till sÀttet som policyföreskrifterna medverkar i konstituerandet av problemstÀllningarna som de avser adressera.

Denna studie syftar till att undersöka förberedelseklassen som instrument för sprÄkinlÀrning i det svenska sprÄket samt integrering i samhÀllet för nyanlÀnda elever. Studien syftar till att undersöka detta utifrÄn lÀrarnas perspektiv samt nationella styrdokument för att möjliggöra en jÀmförelse i deras syn pÄ utbildning för nyanlÀnda elever. UtifrÄn detta formulerades fyra frÄgestÀllningar som berörde utformning av undervisning, styrdokumentens samt lÀrarnas syn pÄ sprÄkinlÀrning och integrering, kunskapsbedömning samt samhÀllsnormers implikationer pÄ utbildningen för nyanlÀnda elever. För att besvara studiens syfte har vi valt en kvalitativ metodansats samt genomfört en textanalys pÄ regeringens Proposition Utbildning för nyanlÀnda elever- mottagande och skolgÄng samt LÀroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Vi valde att intervjua tvÄ lÀrare i en större kommun i Mellansverige som arbetar i samma förberedelseklass.

Föreliggande studie tillÀmpar diskursanalys i syfte att förstÄ var det rÄder samstÀmmighet eller konflikt kring huruvida Sverige ska sÀlja, spara eller annullera överskottet pÄ utslÀppsrÀtter inom EU:s och FN:s utslÀppshandel. Genom kritisk diskursanalys har vi kategoriserat och kodat tio riksdagsdebatter mellan Ären 2010 och 2014, i vilka en ekologisk diskurs och en ekonomisk diskurs kÀmpar om tolkningsföretrÀde. Bortsett frÄn samstÀmmigheten att handel med utslÀppsrÀtter ? vilken kan ses som ekologisk modernisering ? Àr ett viktigt verktyg för att minska klimatförÀndringar; rÄder öppen kamp kring hur ett överskott pÄ utslÀppsrÀtter ska hanteras. Kampen har delats in i sju kategorier baserat pÄ huruvida: 1) ett beslut om annullering kan tas direkt eller om det krÀvs en utredning först, 2) en annullering Àr en symbolisk handling eller styrs av marknadens logik, 3) en försÀljning leder till ökade utslÀpp, 4) pÄ vilket sÀtt överskottet ska fungera som förhandlingsstrategi under klimatmöten, 5) Sverige förlorar sitt klimatanseende vid en försÀljning av överskott pÄ utslÀppsrÀtter, 6) utslÀppshandeln i högre grad borde styras av politiker eller marknadsmekanismer, och slutligen 7) huruvida överskott pÄ utslÀppsrÀtter bör ses som ett lyxproblem.

Uppsatsen Àmnar undersöka processen kring skapandet av ett kulturarv, detta görs utifrÄn analys av föreningen Svenska Ungdomsringen för Bygdekulturs tidning Hembygden. Uppsatsen undersöker i huvudsak hur folkdansen beskrivs i Hembygden. Det görs med utgÄngspunkt i Stefan Bohmans modell över hur kulturarv skapas samt med nationalistiska tankegÄngar som nationalismens Janusansikte. Slutsatsen visar att föreningen med sin verksamhet försökte skapa ett kulturarv av folkdans..