Forskning visar att samhÀllet efterfrÄgar att förskolan ska hÄlla en hög kvalitet och utifrÄn lÀroplanen ska verksamheten arbeta med ett systematiskt kvalitetsarbete dÀr barnens utveckling och lÀrande följs upp. Forskning visar Àven att kvalitetsbegreppet Àr komplext och uppfattas olika beroende pÄ perspektiv, upplevelser och erfarenheter.Studiens syfte Àr att skildra hur diskurser kring kvalitet i förskolan opererar i talet hos förskolechefer, pedagoger och förÀldrar samt hur de förhÄller sig till begreppet. Studien belyses utifrÄn en diskursanalytisk forskningsansats dÀr det insamlade materialet Àr baserat pÄ kvalitativa intervjuer med tre förskolechefer och sex pedagoger samt kvalitativa frÄgeformulÀr med nio förÀldrar.Resultatet visar att tvÄ samexisterade diskurser framtrÀder i talet kring kvalitet: 1) Omsorgs diskurs, dÀr barnen och förÀldrarnas trygghet, glÀdje och vÀlbefinnande Àr i fokus. 2) LÀrande diskurs, dÀr barnens lÀrprocesser mÀts i förhÄllande till lÀroplanen.Slutsatsen utifrÄn resultatet visar att det Àr viktigt att skapa en förskola för barnen och dÀrmed utgÄ frÄn barnens perspektiv pÄ verksamheten. Förskolechefer och pedagoger uttrycker att de har det yttersta ansvaret för att skapa en god kvalitet i förskolan.

Uppsatsen handlar om tre informanter som intervjuats angÄende sin syn pÄ alternativa behandlingar och alternativa diskurser i kontrast till dominerande diskurser inom medicin och samhÀlle. Viktiga avsnitt rör till exempel sÄdant som vad Àr healing, hur kan en behandling gÄ till, grundlÀggande synsÀtt i alternativa diskurser och hur man ser pÄ sjukdom..

Under de senaste decennierna har det svenska samhÀllet genomgÄtt stora förÀndringar dÀr urbaniserings- och globaliseringsprocesser har lett till en ökad inflyttning till storstÀderna, dÀrmed har ett ökat krav stÀllts pÄ stÀderna och dess stadsdelar. I storstadsomrÄdena finns idag en stor variation av hushÄll och i olika sammanhang har ett antal bostadsomrÄden i storstadsregionerna pekats ut som socioekonomiskt utsatta. De flesta av dessa tillkom under det sÄ kallade miljonprogrammet under Ären 1965-1975 och har idag en mycket varierad befolkningssammansÀttning dÀr en stor del av invÄnarna exempelvis Àr av utlÀndsk bakgrund. Bebyggelsen frÄn miljonprogramsÄren visar pÄ dÄtidens bostadspolitiska mÄlsÀttningar och vÀlfÀrdssamhÀllets ambitioner, en vision om det nya samhÀllet och den moderna mÀnniskan. Denna vision har idag till stor del glömts bort och sedan de första miljonprogramsomrÄdena pÄbörjades har en debatt kring dessa omrÄden blossat upp i massmedia.

Uppsatsens syfte var att öka förstÄelsen för hur kuratorer inom vuxenhabiliteringen och barnmorskor pÄ mödravÄrdscentraler förhÄller sig till och arbetar med gravida kvinnor med intellektuella funktionsnedsÀttningar. Avsikten var Àven att undersöka likheter respektive olikheter mellan yrkesgrupperna. För att genomföra studien anvÀnde vi kvalitativ metod. Vi intervjuade tvÄ barnmorskor pÄ mödravÄrdscentraler och tre kuratorer inom vuxenhabiliteringen. Intervjuerna analyserades med hjÀlp av de teoretiska perspektiven normalitet, juridisk diskurs och emotionell diskurs.

Inom EU förekommer varierande anslutningsvillkor till de nationella socialförsÀkringssystemen. RÀtten till vissa förmÄner Àr kopplade till arbete och inbetalningar av sociala avgifter, medan bosÀttning Àven kan fungera som tillhörighetsgrund. I Sverige Àr socialförsÀkringen uppdelad i tvÄ grenar, nÀmligen förmÄner som grundar sig pÄ bosÀttning samt förmÄner som Àr arbetsbaserade och grundar sig pÄ arbete i Sverige. BosÀttning utgör sÄledes ett reellt försÀkringsvillkor för att omfattas av den bosÀttningsbaserade försÀkringen. En neutral utgÄngspunkt för bosÀttningsbedömningen i svensk rÀtt Àr huruvida personen Àr att betrakta som bosatt enligt folkbokföringslagen (1991:481) och dÀrmed Àr folkbokförd i Sverige.

Relevansen av genus inom utvecklingsdiskursen Àr nÄgot som envist pÄpekats sedan en lÄng tid tillbaka. Idag betraktas jÀmstÀlldhet som en av de högst prioriterade mÄlsÀttningarna för vÀsterlÀndska bistÄndsgivare och redan 1995 fastslog OECD att jÀmstÀlldhet var en huvudsaklig förutsÀttning för all utveckling. I denna uppsats granskas de policys avseende jÀmstÀlldhet sÄsom de föreskrivs i OECDs officiella uttalanden. UtifrÄn dessa stadgor identifieras de diskursiva antaganden och underliggande uppfattningar om jÀmstÀlldhet genom diskurs- och textanalys. Det Àr i första hand sÀttet som ojÀmstÀlldhet representeras som ett politiskt problem som Àr av intresse inom denna studie. SÀrskild uppmÀrksamhet Àgnas dÀrför till sÀttet som policyföreskrifterna medverkar i konstituerandet av problemstÀllningarna som de avser adressera.

This thesis in social anthropology is based on the essence of Scottishness i.e. Scottish identity and Scottish clans. The thesis intends to raise the meaning of Scottish history for the Scottish identity and to analyse the relation between Scots and Englishmen. It is also meant to study how Geertz and Lewellen?s theories work in the Scottish field.

HÄllbar stadsutveckling Àr ett begrepp som diskuteras flitigt i samhÀllet idag, sÄvÀl pÄ nationell som pÄ lokal nivÄ. Visionen om den hÄllbara staden har uppkommit som en effekt av accelererande miljöproblem och vÀxande klyftor i samhÀllet. PÄ det övergripande nationella planet skildras samhÀllsproblemen och det framstÀlls mÄl om vad man vill förÀndra. PÄ lokala plan i kommuner görs mer konkreta förslag pÄ lösningar till problemen i de aktuella stadsdelarna. Dock finns idag ingen nationell strategi pÄ hÄllbar stadsutveckling, utan de övergripande mÄlen Àr förslag pÄ vad olika forskare och sakkunniga anser vara de rÀtta angreppssÀtten pÄ problemen i samhÀllet. Syftet med denna uppsats Àr att göra en jÀmförelse mellan vad som stÄr i de nationella dokumenten med vad som görs i ett konkret projekt i Malmö, dÀr en vision om att bli bÀst i vÀrlden pÄ hÄllbar stadsutveckling finns formulerad.

Syftet med denna uppsats Àr att utforska innebörden hos begreppen Bildning och HögskolemÀssighet sÄ som de anvÀnds i debatten kring svensk högre utbildning i början av 2000-talet. Vidare vill studien se om det Àr möjligt, utifrÄn de innebörder begreppen ges, att bedriva en högre utbildning som innefattar dem bÄda. För att fÄ en hanterlig analys har endast en delaspekt av HögskolemÀssighet, vetenskaplighet, analyserats. Studien har genomförts som en textanalys av nio texter med anknytning till svensk högre utbildning. Analysen har bestÄtt av tvÄ steg.

Syftet med föreliggande undersökning Àr att undersöka huruvida förÀldrars förestÀllningar gÀllande förÀldraledighet stÀmmer överens med verkliga förutsÀttningar, eller om det finns en skillnad dÀremellan. Mer specifikt har det undersökts om det Àr de allmÀnna förestÀllningarna gÀllande hindren för mÀns förÀldraledighet som styr eller om det Àr de faktiska förhÄllandena som styr uttaget. Undersökningen bygger pÄ en kvantitativ empiri dÀr datainsamlingen skett genom ett tillgÀnglighetsurval med enkÀt som mÀtinstrumentet.För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningen har teori inom omrÄdet förÀldraledighet och genus studerats. Teoriavsnittet innehÄller en presentation av förÀldraledighetsdiskursen med dess fyra hinder; ekonomin, arbetsplatsen, kvinnan och könsrollerna. Avsnittet ligger till grund för vÄr förstÄelse och har Àven varit den ram utifrÄn vilken enkÀtfrÄgorna konstruerats.Resultaten frÄn empiriundersökningen har analyserats tillsammans med relevant litteratur för att ett svar pÄ frÄgestÀllningen ska kunna ges.

Genom studie av nationell och internationell litteratur samt en mindre etnografisk skolstudie i en Är 7-9 skola har jag undersökt hur flickors datoranvÀndning kan se ut. För att fÄ en helhetsbild av situationen har jag ocksÄ gjort jÀmförelser med pojkars datoranvÀndning. Det jag funnit Àr att det finns skillnader mellan flickors och pojkars datoranvÀndning. Jag har ocksÄ sett att flickorna ligger efter pojkarna nÀr det gÀller datorvana. Detta pÄ grund av att flickorna i en mindre omfattning Àn pojkar vÀljer datorn som aktivitet pÄ sin fritid..

Studien grundar sig pÄ kvalitativa intervjuer med Ätta kvinnliga informanter. Syfte med studien Àr att undersöka hur en grupp nyblivna mödrar eller gravida, sjÀlva beskriver egna och andras krav pÄ att ÄtergÄ till den ursprungliga kroppsformen eller det "ideal" som basuneras ut genom olika budskap via media, efter sina graviditeter.diskursen om kvinnokroppens ideal ... .

I den hÀr studien har jag fokuserat pÄ unga tjejers bloggande. Det har tidigare varit ett Äsidosatt Àmne i Sverige, Àven om internationella studier finns. Jag har velat ge en bild av den diskurs som finns kring tjejers bloggande i Sverige idag, samt fÄ nÄgra tjejers eget perspektiv pÄ sitt bloggande och blogglÀsande. För att uppnÄ detta har jag genomfört en medieanalys dÀr ett antal tidningsartiklar granskats, samt genomfört en fokusgruppintervju med fem bloggande tjejer. Ur medieanalysen framkom att den övergripande diskursen kring tjejers bloggande Àr ogiltigförklarande och ofta nedsÀttande, men med vissa öppningar dÀr tjejerna fÄr agens och trovÀrdighet.

I denna uppsats undersöker jag hur nationell identitet, fiendebilder och historiskt minne konstrueras i den grekiska författarinnan Pinelopi Deltas (1874-1941) roman "Sta mystika tou Valtou". Romanen, utgiven 1937, har motiv frÄn striderna mellan grekiska och bulgariska nationalister om herravÀldet över Makedonien i början av förra seklet och har blivit en klassiker inom grekisk ungdomslitteratur. UtifrÄn teorier om historiebruk och nationalism respektive begrepp med sitt ursprung i postkolonial litteraturteori undersöker jag hur Delta skildrar bulgarer och greker, och motsÀttningen mellan dem, hur den s.k. makedonska kampen konstrueras som kollektivt minne samt vilken betydelse den tillmÀts i det nationella identitetsprojektet. Undersökningen visar pÄ ett tvetydigt förhÄllningssÀtt till frÄgan om etnonationell tillhörighet i romanen, som hotar att underminera författarinnans nationalistiska utgÄngspunkter.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur homosexuella mÀn konstruerar förÀldraskap i ett samhÀlle dominerat av en heteronormativ diskurs. Genom att presentera icke normativa familjeberÀttelser hoppas vi kunna öka handlingsutrymmet och antalet möjliga positioner för förÀldrar oberoende av kön och sexuell orientering.FrÄgestÀllningarna Àr:Hur konstruerar homosexuella mÀn förÀldraskap i förhÄllande till diskursen om moderskap och diskursen om faderskap? Hur förhÄller sig homosexuella mÀn till normer om familjebildning? Vilken betydelse har sexuell orientering för homosexuella mÀns förÀldraskap? Uppsatsens teoretiska grund utgörs av ett konstruktivistiskt perspektiv. Studiens teoretiska ram utgörs av diskursteori och queerteori med utgÄngspunkt i Judith Butlers heterosexuella matris. Det empiriska materialet bestÄr av sju semistrukturerade intervjuer med Ätta homosexuella fÀder.