Denna uppsats undersöker en av Försvarsmaktens senaste utvecklade förmÄgor, Psykologiska operationer (Psyops). Tankar och förmÄgor som har med psykologiska operationer att göra har alltid existerat i militÀra organisationer men konceptet Psyops Àr en nyare benÀmning pÄ Àmnet.Syftet med uppsatsen Àr att utreda om de finns anvÀndningsomrÄden i en reguljÀr konflikt inom det egna rikets grÀnser, för det svenska Psyopsförbandet.Metoden som författaren har anvÀnt sig av Àr en kvalitativ deskriptiv metod samt en argumentationsanalys dÀr Psyops vara eller icke vara inom det svenska invasionsförsvaret undersöks. Inledningsvis kommer en beskrivning över valt teoretiskt ramverk, de grundlÀggande förmÄgorna, samt en beskrivning över vad Psyops innebÀr. Efter det kommer en analysdel dÀr de grundlÀggande förmÄgorna anvÀnds som ett analysverktyg för att resultera i slutsatser om tÀnkbara anvÀndningsomrÄden för Psyops i en nationell kontext. Dessa slutsatser presenteras i resultatkapitlet.Slutsatserna som dras Àr att det finns anvÀndningsomrÄden för Psyops i en reguljÀr konflikt inom det egna riket.

Syftet Àr att se vilka processer och roller som medverkat till att skapa och integrera en mÄngfaldsplan i en organisation. För att uppnÄ detta har vi valt att genomföra en diskursanalys som ger oss svar pÄ hur vÀrlden presenteras, tolkas och konstrueras. Vi anvÀnder Michel Foucault som inspiratör vars Äsikter tolkas och sammanlÀnkas med Charles Taylors, Philomena Esseds och Jacques Derridas Äsikter för att pÄ bÀsta sÀtt uppfylla vÄrt syfte. För att skaffa empiriskt underlag har vi valt att utföra en enkÀtundersökning, vilken till störst del underbygger uppsatsens empiri. För att fÄ en bredare och Àven djupare insikt har vi Àven utfört korta intervjuer och observationer under tiden vi befunnit oss pÄ platsen.

Reformen Individuella utvecklingsplaner (IUP med skriftliga omdömen) i grundskolan infördes 2006 och har sedan dess resulterat i orÀkneliga planer. I den hÀr uppsatsen har en brÄkdel av dessa samlats in och analyserats med hjÀlp av diskursanalys. Syftet med uppsatsen har varit att försöka se hur man har valt att skriva i de individuella utvecklingsplanerna och att försöka hitta tecken i dessa som kan sÀgas utgöra delar av dess diskurs. I analysen av de individuella utvecklingsplanerna har syftet varit att försöka se hur elev, lÀrare och vÄrdnadshavare skrivs fram i materialet och vilka subjektspositioner som blir möjliga att inta. Resultatet som den hÀr uppsatsen visar pÄ Àr att det finns tre nodalpunkter kring vilka dessa individuella utvecklingsplaner byggs upp; elevutvecklande, elevkonstruerande och elevcentrerad.

Studien intresserar sig för nyhetsmediernas konstruktion av politisk mobilisering i det postpolitiska samhÀllet. Uppsatsen behandlar nyhetsrapporteringen pÄ dn.se samt sydsvenskan.se, om den antirasistiska demonstrationen i KÀrrtorp i december 2013 och den antirasistiska demonstrationen i Limhamn i augusti 2014. Syftet Àr att analysera hur demonstrationerna konstrueras i svensk dagspress, med intentionen att vidare analysera och diskutera hur journalistiken konstruerar legitimitet Ät politiska praktiker samt undersöka huruvida det gÄr att synliggöra nÄgon ideologi i medietexterna. FrÄgestÀllningarna berör hur demonstrationerna representeras, hur identiteter konstrueras, vilka framtrÀdande teman som Äterfinns samt hur hierarkiseringen av kÀllor ser ut i artiklarna. En diskussionsfrÄgestÀllning syftar Àven till att diskutera om postpolitikens liberala diskurs har betydelse för hur dagspressen konstruerar legitimitet Ät politiska praktiker.

Uppsatsen syftar till att undersöka och analysera hur HR:s identitet konstrueras diskursivt i facktidningen Personal & Ledarskap. Vi undersöker ocksÄ vilka motsÀttningar och spÀnningar som synliggörs och osynliggörs i Personal & Ledarskap, kopplat till HRs identitet, och hur dessa kan förstÄs utifrÄn diskursteori. En utgÄngspunkt tas delvis i Johan Berglunds (2002) forskning om personalspecialister och deras kamp för erkÀnnande och status samt hur de arbetar med sin identitet utifrÄn olika retoriska positioner. VÄr studie genomförs 10-15 Är senare Àn Berglunds och ger dÀrmed viktiga insikter i hur HR:s identitetsarbete ser ut i facktidningen Personal & Ledarskap idag. Uppsatsen utgÄr frÄn diskursanalys och diskursteori och undersöker hur HR:s identitet konstrueras i textavsnitt frÄn bland annat notiser, intervjuer och krönikor dÀr HR:s roll behandlas.

Detta Àr ett arbete vilket syftar till att förstÄ hur ofrivillig barnlöshet kan betraktas som en sjukdom. FrÄgestÀllningen lyder sÄledes: ?Hur produceras förstÄelsen av ofrivillig barnlöshet som sjukdom i mitt material?? De teoretiska verktyg som anvÀnds i denna analys hÀmtas frÄn Michel Foucault, Sarah Franklin, Faye D. Ginsburg och Rayna Rapp, Susanne Lundin samt Nikolas Rose. Dessa verktyg visar pÄ hur ofrivilligt barnlösa definieras som en grupp, hur den medicinska teknologin och den kliniska blicken samt dagens biopolitik formar vÄr förstÄelse av den mÀnskliga reproduktionen.

Denna uppsats syftar till att analysera EU:s förslag till en gemensam europeisk invandrings- och asylpolitik som presenterades av Kommissionen den 17 juli 2008. Foucaults begrepp governmentalitet och hans förstÄelse av diskurs har anvÀnts som analytiska verktyg för att hjÀlpa till att pÄvisa logiken bakom förslaget. För att göra detta studeras vilka diskurser som ligger till grund för förslaget samt vilken typ av diskurs som förslaget förmedlar och vilken effekt denna kan tÀnkas ha pÄ samhÀllsklimatet och relationerna mÀnniskor emellan inom EU. KÀrnan till analysen Àr formandet av den europeiska befolkningen och en europeisk identitet. Invandringspolitik kan sÀgas handla om att sköta distributionen av mÀnniskor och sÀtta upp ramar för vem som ska inkluderas i vilken befolkning och under vilka förutsÀttningar.

I denna kandidatuppsats jÀmförs lÀsares och skribenters begrepp bakom sju datatermer frÄn it-tidningen Computer Sweden. Det huvudsakliga syftet med studien Àr att undersöka om lÀsare och skribenter har samma begrepp bakom de sju termerna och hur deras begrepp stÀmmer överens med normkÀllorna. Ett ytterligare syfte Àr att undersöka hur etablerade de sju termerna Àr i sÄvÀl en facksprÄklig som en allmÀnsprÄklig diskurs. Den första delen av studien grundar sig pÄ en enkÀt dÀr de tvÄ olika grupperna fÄtt svara pÄ vilka termer de anser sig förstÄ för att sedan ge en parafras pÄ termerna. Svaren Àr analyserade med hjÀlp av kognitiv lingvistik, ramteori och terminologisk begreppsanalys.

Uppsatsen anvÀnder postkolonial teori för att analysera och jÀmföra hur filmerna ?Lost in Translation? av Sophia Coppola (2003), och ?Still Walking? av Hirokazu Koreeda (2008), skildrar Japan, japansk kultur och japaner. Valet föll pÄ dessa tvÄ filmer av frÀmst tre orsaker: de utspelar sig i Japan; Àr mer svÄrtolkade relationsdramer; och utspelar sig i nutid. I ?Still Walking? företrÀder Japan sig sjÀlv, medan amerikaner företrÀder Japan i ?Lost in Translation?.

Syftet med uppsatsen Ă€r dels att undersöka om mediefenomenet PĂ€r Ströms jĂ€mstĂ€lldistiska diskurser gĂ„r att förstĂ„, genom att knyta an till maskulinitetskonstruktioner. Även hur dessa diskurser förhĂ„ller sig till könskategoriseringar och heteronormativitet. Delvis genom att undersöka hur subjektspositionen kön konstrueras i dessa diskurser. Det empiriska materialet utgörs av tvĂ„ böcker skrivna av PĂ€r Ström. Det teoretiska ramverket som tillĂ€mpas i analysen Ă€r diskursteori, queerteori samt maskulinitetsteori.

Bakgrund: NÀr individer frÄn olika kulturer möts och arbetar tillsammans uppstÄr det ofta missförstÄnd och konflikter. Ett sÀtt att uppnÄ förstÄelse för hur nationell kultur pÄverkar ett företag, Àr att studera ett team. Ledaren Àr mycket viktig för teamet och i ett mÄngkulturellt team kan hans arbete bli komplicerat pga. olika vÀrderingar etc. som finns i olika kulturer.

Denna uppsats utgÄr frÄn ett intersektionalitetsperspektiv, dÀr det teoretiska och metodologiska ramverket utgörs av en diskursiv maktanalys som betonar interaktionen mellan etnicitet, klass, genus och sexualitet i förhÄllande till makt. FramvÀxten av en svensk storstadspolitik beskrivs med tonvikt pÄ utvecklingen frÄn slutet av 1990-talet fram tills i dag. Storstadspolitiken poÀngterar vikten av en lÄngsiktigt hÄllbar utveckling för storstÀderna och dess invÄnare. StÀderna bÀr pÄ ? det dubbla Ätagandet? d.v.s.

I den hÀr uppsatsen har jag undersökt hur Jesus förkunnelse om Guds rike kan förstÄs utifrÄn Lukasevangeliet. Att nÀrstudera ett enda evangelium, och dessutom inte hela evangeliet utan bara fyra perikoper i det, innebÀr en mycket tydlig avgrÀnsning. VÀrdet i att försöka förstÄ vad Jesus sÀger utifrÄn denna enskilda sammanhÀngande kÀlla Àr att den kan ha ett större djup Àn en bild som sÀtts ihop av ett godtyckligt antal fragment frÄn olika kÀllor.I Lukasevangeliet nÀmner Jesus ordet rike med syftning pÄ Guds rike över 20 gÄnger fördelat pÄ 18 episoder. Med metoden diskursanalys har jag delat in dessa stÀllen i tre kategorier som jag kallar diskurs A, B och C. Diskurs A handlar om att Guds rike har högsta prioritet, men beskriver inte riket.

Sedan en europeisk identitet först nÀmndes i 1973 Ärs ?Declaration on European identity? har mÄnga symboler och begrepp myntats för att försöka definiera och tillkÀnnage nÄgot unikt europeiskt, EU-medborgarskapet som det mest konkreta exemplet pÄ europeisk enhetlighet. Den hÀr uppsatsen analyserar sÀrskilt hur denna utveckling har sett ut i tre dokument publicerade inom EU och med liknande syften: att driva pÄ integration och sammanhÄllning. Genom att analysera dem utifrÄn en pluralistisk mÄngfalds- respektive partikularistisk enhetsdiskurs tydliggörs EU:s identitetsdiskurs. Vilka vÀrden har kopplats till det europeiska över tid? Samtliga dokument hÀnvisar, med olika mycket betoning, pÄ pluralistiska sÄvÀl som partikularistiska vÀrden som grund för en europeisk identitet.

Abstract Syftet till denna studie Àr att den ska medverka till att undersöka begreppet samtidskonst i gymnasieskolans bildundervisning. Hur bildlÀrare pÄ gymnasieskolans estetiska program sÀger sig omsÀtta samtidskonst i sin undervisning diskuteras och belyses. Fyra bildlÀrare som arbetar pÄ gymnasieskolans estetiska program har intervjuats. En kvalitativ metod, diskursanalys, har anvÀnts. Intervjumaterialet har transkriberats med olika tecken och dÀrefter analyserats med hjÀlp av analytiska begrepp som variation, kategorikvalificering, extremisering och funktion. Olika diskurser har dÀrefter framkommit ur materialet.